• Anonym (Under­håll)
    Thu 12 May 2022 10:45
    5097 visningar
    56 svar
    56
    5097

    Ska han inte betala underhåll om han har låg inkomst, fast han har en stor förmögenhet?

    Jag har letat på Försäkringskassans hemsida, men inte kunnat hitta något om hur förmögenheten påverkar underhållsskyldigheten. Det står bara om inkomst överallt. Någon som vet något?

    Det handlar alltså om en pappa som har en låg inkomst från tjänst, men ändå lever gott för att han har en stor förmögenhet (arv) som han spär ut med varje månad, samt unnar sig lyxiga resor och annat. Kan det verkligen stämma, att han kan komma undan med att inte betala något underhåll, utan att samhället får stå för underhållsstödet?

    Och OM förmögenheten påverkar underhållsbeloppet: spelar det roll om förmögenheten befinner sig på bankkonton i form av likvida medel, eller om de är investerade i t.ex. ett företag, en gård eller ett hus?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2022-05-12 10:46
    Det handlar alltså om underhåll för minderåriga barn.

  • Svar på tråden Ska han inte betala underhåll om han har låg inkomst, fast han har en stor förmögenhet?
  • Anonym (Under­håll) Trådstartaren
    Thu 12 May 2022 14:11
    #41
    Anonym (A) skrev 2022-05-12 13:31:27 följande:

    #37 (kan ej citera)

    Intressant notering. Verkar dock faktiskt ha tillämpats, jag citerar:

    Ett exempel på när domstolen inte godtog en bidragsskyldig förälders faktiska inkomst visas i NJA 1985 s. 768. En bidragsskyldig far lämnade sin fasta anställning som busschaufför där han hade 85 000 kronor i årslön för att bosätta sig på Möja och försörja sig genom fiske. Beräknad årslön skulle bli 30 000 kronor. HD bedömde att barnet inte skulle behöva bära de ekonomiska konsekvenser som faderns beslut skapade och beslutade att faderns inkomst skulle skälighetsbedömas till 85 000 kronor.

    Men detta måste ju vara väldigt undantagsvis. Men, möjligen aktuellt i TS fall.


    OK, intressant! Det är första gången jag hört talas om det i Sverige. Det är möjligt att inte ens de anställda på Fk känner till det. Undrar om en kille "egentligen" får börja plugga, om han inte redan gör det när hans barn föds?
  • sextio­talist
    Thu 12 May 2022 14:17
    #42
    Anonym (Underhåll) skrev 2022-05-12 12:46:15 följande:
    Du "vet" ju alltid så mycket om alla de myriader människor som du "känner". Varför skulle en kurskamrat redogöra för något så privat till dig? Kan vara hans föräldrar som gjorde upp med flickans föräldrar, att hon skulle få ett belopp direkt från dem tills deras son hade en hyfsad inkomst och kunde betala själv. Sådana privata uppgörelser var mycket vanliga på den tiden.

    Om killens far också var civilingenjör (och det är ju vanligt, att det går i arv) och innehade en ledande befattning, så kan han också ha tyckt att det var skämmigt att hans son skulle ha med myndigheter att göra. Så tänkte folk i de bemedlade klasserna på den tiden.
    Erkänna?
    Vi var bra vänner och berättade ofta om sin son och självklart kom vi in på underhåll och hur han hade råd att plugga. Inte alls konstigt 
  • Anonym (Ellis­e)
    Thu 12 May 2022 14:19
    #43
    Anonym (Barnets rätt) skrev 2022-05-12 11:29:55 följande:
    De kontaktar den andre, inte mig som söker. 
    Jag lämnar uppgifter om vem som är förälder. Behöver inte ens uppge den andres adress för det kanske man inte vet. 
    De kontaktade mig och frågde varför jag sökte underhållsstöd och varför inte pappan betalade mig. 
  • sextio­talist
    Thu 12 May 2022 14:19
    #44
    Anonym (Barnets rätt) skrev 2022-05-12 12:45:47 följande:
    Ja. Äntligen nån som bekräftar min åsikt/tanke. ..Barnet  får sina pengar och exets skuld växer. Han kommer inte undan. Han muttrar och sa även till sonen att han fattar inte varför mamma (jag) ska ha dem. Det är ju  barnets rättmätiga pengar och inte mina. De går dessutom till sonens konto eftersom han är myndig och ff går på gymnasiet. Det är även sonen som söker.  Jag har inte stiftat reglerna. 
    Hade inte systemet funkat till barnens fördel skulle min son bli utan underhållsstöd från pappan. 
    Nix
    Om han betalar det som fk anmodar blir det ingen skuld
  • Anonym (Under­håll) Trådstartaren
    Thu 12 May 2022 14:20
    #45
    sextiotalist skrev 2022-05-12 14:17:25 följande:
    Erkänna?
    Vi var bra vänner och berättade ofta om sin son och självklart kom vi in på underhåll och hur han hade råd att plugga. Inte alls konstigt 
    Jaha, men då hade väl lagen ändrats då. Jag känner också folk , och jag vet män som var bittra på sina barn livet ut och inte ville träffa dem, för att de ansåg att barnen förstört deras liv, då de varit tvungna att ge upp sin drömutbildning och börja arbeta för att kunna betala underhållet. Det var också för att man skulle slippa den effekten, som lagen ändrades. 
  • sextio­talist
    Thu 12 May 2022 14:21
    #46
    +1
    Anonym (Underhåll) skrev 2022-05-12 14:20:10 följande:
    Jaha, men då hade väl lagen ändrats då. Jag känner också folk , och jag vet män som var bittra på sina barn livet ut och inte ville träffa dem, för att de ansåg att barnen förstört deras liv, då de varit tvungna att ge upp sin drömutbildning och börja arbeta för att kunna betala underhållet. Det var också för att man skulle slippa den effekten, som lagen ändrades. 
    Med all säkerhet och även ett skydd för barnet 
  • Anonym (Barne­ts rätt)
    Thu 12 May 2022 14:27
    #47
    sextiotalist skrev 2022-05-12 14:19:15 följande:
    Nix
    Om han betalar det som fk anmodar blir det ingen skuld
    Men herregud.....nej det är väl självklart att det inte blir en skuld om man betalar. 
    Driver du med mig eller? 
  • Anonym (Barne­ts rätt)
    Thu 12 May 2022 14:39
    #48
    Anonym (Ellise) skrev 2022-05-12 14:19:08 följande:
    De kontaktade mig och frågde varför jag sökte underhållsstöd och varför inte pappan betalade mig. 
    Knappast. Du kunde förklara varför? Det är ju han som ska förklara det. 
  • Anonym (Under­håll) Trådstartaren
    Thu 12 May 2022 14:48
    #49
    Anonym (Barnets rätt) skrev 2022-05-12 14:27:57 följande:
    Men herregud.....nej det är väl självklart att det inte blir en skuld om man betalar. 
    Driver du med mig eller? 
    Ja, men du påstod att pappan skulle bli återbetalningsskyldig till Fk för HELA underhållsstödet, även om Försäkringskassan räknat på hans inkomst och funnit att han INTE HAR RÅD att betala hela det beloppet. Så är det alltså inte längre, lagen ändrades någon gång på 60- eller 70-talet. 

    Det räcker att pappan betalar det som Fk har anmodat honom att betala, även om det bara är 3-400 i månaden, och sedan fyller skattebetalarna på upp till nivån för underhållsstödet. Det blir ingen skuld för pappan, utan det är bra så. 
  • Anonym (Ellis­e)
    Thu 12 May 2022 15:13
    #50
    Anonym (Barnets rätt) skrev 2022-05-12 14:39:05 följande:
    Knappast. Du kunde förklara varför? Det är ju han som ska förklara det. 
    Vad då knappast? Hon ringde från FK efter att jag sökt underhållsstöd och frågade varför jag sökt det från dem och inte fick pengar av honom.
    Jag sa att han (pappan) inte kan betala mig för att han har försörjningsstöd. Då sa hon ok och vi la på, i stort sett.
    Jag kan inte svara på varför hon ringde men så gick det till iallafall.
  • Anonym (Barne­ts rätt)
    Thu 12 May 2022 15:33
    #51
    Anonym (Ellise) skrev 2022-05-12 15:13:35 följande:
    Vad då knappast? Hon ringde från FK efter att jag sökt underhållsstöd och frågade varför jag sökt det från dem och inte fick pengar av honom.
    Jag sa att han (pappan) inte kan betala mig för att han har försörjningsstöd. Då sa hon ok och vi la på, i stort sett.
    Jag kan inte svara på varför hon ringde men så gick det till iallafall.
    Det kan inte vara hela historien. 
    Man kan inte redogöra  för någon annans ekonomiska situation för då kan det ju bli hur som helst.
  • Anonym (A)
    Thu 12 May 2022 15:53
    #52

    #41


    Jadu. FK lär hursomhelst ha en rättsavdelning.


    Såg detta i vägledningen:
    ??
    Socialstyrelsen har arbetat fram riktlinjer för hur underhållsbidrag kan beräknas. De publicerades 1989 i Socialstyrelsens Allmänna råd 1989:6 Underhållsbidrag till barn. Det allmänna rådet uppdateras inte längre men det har fått stort genomslag i domstolsutslag- praxis. Det allmänna rådet är upphävt sedan 1999 (SOSFS 1999:15).
    Det beräkningssätt för underhållsbidrag som beskrivs i de allmänna råden kallas kvotdelningsmetoden. Det innebär att man dels beräknar barnets behov, dels respektive förälders överskott. Det belopp som beräknats motsvara barnets behov fördelas mellan föräldrarna i förhållande till deras respektive överskott. (Bejstam, Wickström, Underhålls- stöd och Underhållsbidrag, Juristförlaget 1996 s. 163)
    ??
    Läste även i propositionen https://data.riksdagen.se/fil/035796E6-D3E6-4B08-A933-B42FD44B4970#page12  och inser att det inte heller är givet att man bara ska titta på inkomster. Lagtexten i Föräldrabalken lyder: förälderns EKONOMISKA FÖRMÅGA. Om man kan höfta upp en persons inkomst så kanske man bev även kan frångå kvotdelningsmetoden på så vis att man tar hänsyn till förmögenhet. Förmögenhet berörs inte över huvud i propositionen vad jag kan se. Oklart varför. Men det utesluts inte heller som jag ser det.


     


    Citat från HD i domen ifråga:


    Utgångspunkten vid bestämmandet av bidrag som underhållsskyldig förälder skall utge är - förutom barnets behov - den ekonomiska förmågan hos resp förälder. Som HovR:n anfört framgår av motiven till 1978 års lagstiftning i ämnet att underhållsskyldigheten kan bestämmas till högre belopp än den faktiska ekonomiska situationen ger anledning till, för det fall att en underhållsskyldig utan godtagbar anledning underlåter att skaffa sig inkomster som sätter honom i stånd att bidra till barnets underhåll. En följd av detta är, som lagrådet har uttalat, att en förälders intresse av att själv få avgöra hur han vill inrätta sitt liv sålunda får tåla viss inskränkning med hänsyn till hans plikt att underhålla barn. (Se till det sagda lagrådet och departementschefen i prop 1978/79:12 s 401 f och 423. Jfr uttalanden av departementschefen på s 189 angående motsvarande fråga beträffande underhållsskyldighet gentemot frånskild make.)


    Frågan när det finns godtagbar anledning att inte utnyttja förvärvsförmågan kan aktualiseras i flera olika typsituationer. En sådan berörs av departementschefen och gäller hemarbetande makes bidragsförmåga (prop s 106 f, jfr s 98). Utgångspunkten sägs vara att man bör bygga på de faktiska förhållandena. Om emellertid den hemmavarande maken har möjlighet att få ett lämpligt arbete utanför hemmet och familjens situation inte kan anses kräva att maken avstår från denna möjlighet, vore det enligt motiven stötande att frånkänna maken förmåga att bidra till barnets kostnader; man får då i stället utgå från en tänkt inkomst när underhållsförmågan prövas. Det framgår att de familjesociala skälen enligt departementschefens åsikt bör ha viss styrka för att något inkomstunderlag inte skall påföras den hemmavarande maken (jfr NJA 1982 s 133, där bidragsförmåga inte ansågs föreligga).


    Departementschefens angivna ställningstagande belyser att en bidragsskyldig som avstår från att skaffa de inkomster han är i stånd att förvärva kan tänkas handla utifrån bevekelsegrunder som i och för sig är värda förståelse men som likväl inte har sådan tyngd att de kan åberopas gentemot ett barns krav på underhåll till sina grundläggande behov. Hur avvägningen mellan motstående intressen bör göras i olika typfall kan inte anges generellt. Ytterst får domstolarna söka ledning i gängse värderingar.


    K. har sedan bidragsskyldighet inträtt frivilligt lämnat en heltidsanställning som busschaufför och övergått till en verksamhet som enligt vad han insett, ger honom låga inkomster, åtminstone under överskådlig tid (jfr NJA 1983 s 194). Det saknas anledning tro att K. försöker undandra sig bidragsplikten eller att hans handlande är ett utslag av lättsinne. De skäl han har åberopat för sin omställning kan emellertid inte anses vara av sådan art att det är tillräckligt motiverat att låta sonen bära de ekonomiska konsekvenserna av åtgärden. Den omständigheten att till följd av reglerna om bidragsförskott det allmänna kan tänkas inträda som bärare av bidragskravet leder inte till annan bedömning. Det finns inte orsak att räkna med annat än att K. nu skulle kunna få en anställning som är någorlunda likvärd med den han lämnade. Som J. har yrkat bör alltså K:s bidragsskyldighet bestämmas utifrån antagandet att han har inkomster liknande dem han uppbar i sin anställning.


    Det framstår som befogat att beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten görs med försiktighet när bidraget - som i detta mål - skall bestämmas på grundval av en tänkt inkomstsituation. Hänsyn måste också tas till de ökade utgifter och levnadsomkostnader som kan förutsättas uppkomma i den tänkta situationen.
    ????
    Ang studier, citerar vägledningen:

    Det finns rättsfall där studier inte ansett vara en godtagbar anledning till lägre inkomst om inte studierna kommer att leda till en höjning av förvärvsförmågan i framtiden, se NJA 1990 s. 201.

    Frågan som bedöms är alltså vad som är en godtagbar anledning.

  • Anonym (Sussi­e)
    Thu 12 May 2022 15:57
    #53
    Anonym (A) skrev 2022-05-12 15:53:36 följande:

    #41


    Jadu. FK lär hursomhelst ha en rättsavdelning.


    Såg detta i vägledningen:
    ??
    Socialstyrelsen har arbetat fram riktlinjer för hur underhållsbidrag kan beräknas. De publicerades 1989 i Socialstyrelsens Allmänna råd 1989:6 Underhållsbidrag till barn. Det allmänna rådet uppdateras inte längre men det har fått stort genomslag i domstolsutslag- praxis. Det allmänna rådet är upphävt sedan 1999 (SOSFS 1999:15).
    Det beräkningssätt för underhållsbidrag som beskrivs i de allmänna råden kallas kvotdelningsmetoden. Det innebär att man dels beräknar barnets behov, dels respektive förälders överskott. Det belopp som beräknats motsvara barnets behov fördelas mellan föräldrarna i förhållande till deras respektive överskott. (Bejstam, Wickström, Underhålls- stöd och Underhållsbidrag, Juristförlaget 1996 s. 163)
    ??
    Läste även i propositionen https://data.riksdagen.se/fil/035796E6-D3E6-4B08-A933-B42FD44B4970#page12  och inser att det inte heller är givet att man bara ska titta på inkomster. Lagtexten i Föräldrabalken lyder: förälderns EKONOMISKA FÖRMÅGA. Om man kan höfta upp en persons inkomst så kanske man bev även kan frångå kvotdelningsmetoden på så vis att man tar hänsyn till förmögenhet. Förmögenhet berörs inte över huvud i propositionen vad jag kan se. Oklart varför. Men det utesluts inte heller som jag ser det.


     


    Citat från HD i domen ifråga:


    Utgångspunkten vid bestämmandet av bidrag som underhållsskyldig förälder skall utge är - förutom barnets behov - den ekonomiska förmågan hos resp förälder. Som HovR:n anfört framgår av motiven till 1978 års lagstiftning i ämnet att underhållsskyldigheten kan bestämmas till högre belopp än den faktiska ekonomiska situationen ger anledning till, för det fall att en underhållsskyldig utan godtagbar anledning underlåter att skaffa sig inkomster som sätter honom i stånd att bidra till barnets underhåll. En följd av detta är, som lagrådet har uttalat, att en förälders intresse av att själv få avgöra hur han vill inrätta sitt liv sålunda får tåla viss inskränkning med hänsyn till hans plikt att underhålla barn. (Se till det sagda lagrådet och departementschefen i prop 1978/79:12 s 401 f och 423. Jfr uttalanden av departementschefen på s 189 angående motsvarande fråga beträffande underhållsskyldighet gentemot frånskild make.)


    Frågan när det finns godtagbar anledning att inte utnyttja förvärvsförmågan kan aktualiseras i flera olika typsituationer. En sådan berörs av departementschefen och gäller hemarbetande makes bidragsförmåga (prop s 106 f, jfr s 98). Utgångspunkten sägs vara att man bör bygga på de faktiska förhållandena. Om emellertid den hemmavarande maken har möjlighet att få ett lämpligt arbete utanför hemmet och familjens situation inte kan anses kräva att maken avstår från denna möjlighet, vore det enligt motiven stötande att frånkänna maken förmåga att bidra till barnets kostnader; man får då i stället utgå från en tänkt inkomst när underhållsförmågan prövas. Det framgår att de familjesociala skälen enligt departementschefens åsikt bör ha viss styrka för att något inkomstunderlag inte skall påföras den hemmavarande maken (jfr NJA 1982 s 133, där bidragsförmåga inte ansågs föreligga).


    Departementschefens angivna ställningstagande belyser att en bidragsskyldig som avstår från att skaffa de inkomster han är i stånd att förvärva kan tänkas handla utifrån bevekelsegrunder som i och för sig är värda förståelse men som likväl inte har sådan tyngd att de kan åberopas gentemot ett barns krav på underhåll till sina grundläggande behov. Hur avvägningen mellan motstående intressen bör göras i olika typfall kan inte anges generellt. Ytterst får domstolarna söka ledning i gängse värderingar.


    K. har sedan bidragsskyldighet inträtt frivilligt lämnat en heltidsanställning som busschaufför och övergått till en verksamhet som enligt vad han insett, ger honom låga inkomster, åtminstone under överskådlig tid (jfr NJA 1983 s 194). Det saknas anledning tro att K. försöker undandra sig bidragsplikten eller att hans handlande är ett utslag av lättsinne. De skäl han har åberopat för sin omställning kan emellertid inte anses vara av sådan art att det är tillräckligt motiverat att låta sonen bära de ekonomiska konsekvenserna av åtgärden. Den omständigheten att till följd av reglerna om bidragsförskott det allmänna kan tänkas inträda som bärare av bidragskravet leder inte till annan bedömning. Det finns inte orsak att räkna med annat än att K. nu skulle kunna få en anställning som är någorlunda likvärd med den han lämnade. Som J. har yrkat bör alltså K:s bidragsskyldighet bestämmas utifrån antagandet att han har inkomster liknande dem han uppbar i sin anställning.


    Det framstår som befogat att beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten görs med försiktighet när bidraget - som i detta mål - skall bestämmas på grundval av en tänkt inkomstsituation. Hänsyn måste också tas till de ökade utgifter och levnadsomkostnader som kan förutsättas uppkomma i den tänkta situationen.
    ????
    Ang studier, citerar vägledningen:

    Det finns rättsfall där studier inte ansett vara en godtagbar anledning till lägre inkomst om inte studierna kommer att leda till en höjning av förvärvsförmågan i framtiden, se NJA 1990 s. 201.

    Frågan som bedöms är alltså vad som är en godtagbar anledning.


    Jag läste också det där i vägledningen, att en förälders underlåtelse att göra det som krävs gällande försörjningen kan ha påverkan på beloppet som FK fastställde. Som exempel tog man en person som hade ett avlönat arbete med en viss inkomst men valde att flytta och bosätta sig i skärgården för att försörja sig på fiske. Det skulle inte påverka barnets rätt till rimliga uppväxtförhållanden utan då räknade man på förälderns inkomst före flytt. Intressant!
  • Anonym (A)
    Thu 12 May 2022 16:08
    #54
    Anonym (Sussie) skrev 2022-05-12 15:57:08 följande:
    Jag läste också det där i vägledningen, att en förälders underlåtelse att göra det som krävs gällande försörjningen kan ha påverkan på beloppet som FK fastställde. Som exempel tog man en person som hade ett avlönat arbete med en viss inkomst men valde att flytta och bosätta sig i skärgården för att försörja sig på fiske. Det skulle inte påverka barnets rätt till rimliga uppväxtförhållanden utan då räknade man på förälderns inkomst före flytt. Intressant!

     


    Ja det är det rättsfallet som är från 1985.

  • Anonym (A)
    Thu 12 May 2022 16:13
    #55

    #49

    Du har rätt. Skulden växer inte, man är bara skyldig att betala det man anmodas år från år. Mellanskillnaden står skattebetalarna för.

    MEN man har ju mekanismen om att underhållsstödet dras in om FK får betalt enligt plan under ett år.

    Och att FK har rätt att förelägga boföräldern om att utverka underhållsbidrag istället.

    Så, lagen försöker i mesta möjliga mån skjuta över det hela till att bli underhållsbidrag, för att minimera skattebetalarnas förluster, och ger därvid boföräldern ett visst ansvar.

  • Anonym (Ellis­e)
    Thu 12 May 2022 17:17
    #56
    +1
    Anonym (Barnets rätt) skrev 2022-05-12 15:33:20 följande:
    Det kan inte vara hela historien. 
    Man kan inte redogöra  för någon annans ekonomiska situation för då kan det ju bli hur som helst.
    Det är hela historien från min sida, givetvis. De kontaktade ju såklart honom också. Vad de frågade/sa till honom vet jag dock inte eftersom jag inte frågat honom. Kanske ville de först bara kolla om vi kunde ordna det själva vad vet jag?
    De ringde mig iaf och det gick till så som jag skrev från min sida, och jag började få utbetalt underhållsstöd när de gjort klart sin utredning.
Svar på tråden Ska han inte betala underhåll om han har låg inkomst, fast han har en stor förmögenhet?