Flytta ihop

Varför kan du inte avstå att träffa honom när barnen är med?
Hur långsamt du än tycker du tagit det är det en främmande man som är med mamma för dem. Låt dem få vardag med dig först.

För att det underlättar att ses då eftersom vi inte alltid synkar när vi har barnen. Men vad spelar det för roll? De tycker ju om honom. 

Så känner jag också. Förhastade beslut hela tiden, inget riktigt genomtänkt. Allt väldigt känslostyrt. Kan inte föräldrarna bara vara med barnen och skapa en stabil och lugn vardag innan de börjar dra in andra människor?

För att vi typ kan ses varannan helg bara annars och nån dag i veckan. 

Helt galet att låta barnen knyta ann till någon som du precis träffat och så visar det sig om ett tag att ni inte alls är kompatibla utan går skilda vägar. När man är förälskad ser man ju aldrig några brister hos den man är förälskad i så just därför blandar man inte in barnen förrän man träffats en längre tid, lärt känna varann så pass bra att man kan avgöra om man vill leva med personen och dess brister och dåliga sidor. Var vuxen och prioritera dina barns mående nu och inte din förälskelse. Ditt ex var ju också en fantastisk person utan brister i början och det slutade ju inte så bra.

Sånt är livet när man dejtar och har barn! Och är vettig nog att inte involvera barnen för tidigt!

Jag har barn, dejtar en man med barn. Vi ses inte ens varannan vecka ibland just för att livet kommer emellan! Däremot så pratar/chattar vi så gott som varje dag. Det är "god morgon" och "god natt", prat om dagen och en massa annat. Vi bor dessutom en dryg timme ifrån varandra. Mellan senast vi sågs och nästa gång vi ses så kommer det att ha gått 9 veckor. Suger det? Absolut till 100%! Men, varken han eller jag funderar ens på att involvera våra barn i vår relation just nu. Och då känner vi varandra sedan en väldig massa år tillbaka även om vi återfick kontakten för drygt 1,5 år sedan. Vi tänker på våra barn! De är betydligt äldre än dina, men det är först nu de har börjat landa så smått i att mamma och pappa inte bor på samma plats och är tillsammans längre. Hans barn går i lågstadiet och högstadiet, mina i mellanstadiet. 

Men när barnen träffat honom så är han ju som att träffa vilken av mina kompisar som helst? 

Och när det gäller mitt ex så tog det slut för att jag tappade känslorna och kände att jag hade tappat bort mig själv. Det var egentligen verkligen inget fel på honom alls, förutom nu efter det tagit slut då. 

Så du sover över hos dina kompisar och de hos dig?

Ja vi har sovit över hos mina kompisar förut och de hos mig. Barnen känner deras barn och vi mammor hänger. 

Ok, så medan du bodde med exet så sov du över med barnen hemma hos kompisar? 

Det är väl inget konstigt.

Ja det hände. Men det är väl inget konstigt? 

Nja, det är ju inte riktigt samma sak.

Vad är skillnaden? Vi gör inget framför barnen. 

Och du kan tappa känslorna för din nya också eller han kan tappa känslorna för dig. Och ju bättre barnen gillat honom och ju mer tid de tillbringat med honom, desto sämre kommer de att må då om det tar slut. Först förlorar de sin pappa på halvtid, sen förlorar de sin "extrapappa" på heltid.

Klart barnen kommer att märka att han inte är som vilken kompis som helst för dig. Även om ni inte flyttar ihop. Men flyttar ni ihop är det som deras pappa blivit ersatt.

Du och dina barn behöver bo tillsammans utan din nya och få rutiner som en egen familj.

Barn är inte dumma. Underskatta aldrig barn.

Du med mig skämta aprillo?
Flytta ihop med en ny efter 4 månaders separation?
Förstår att barnens pappa reagerar....

Du är extremt omogen. Du sätter bara dig själv i första hand och bryr dig inte om någon annan än dig själv.
Dina svar i tråden tyder på att du totalt saknar självinsikt.
Du fattar inte vilka fel du gör även när andra poängterar vad du gör fel.
Att du tror att ditt ex är svartsjuk och därför reagerar enligt dig dåligt är skrattretande tydligt bevis.
Din 1.5 år gamla barn kommer nog inte komma ihåg så mycket... men lycka till med din 4åriga.
Terapin kan du sluta med, gör ju ändå ingen nytta. Men var redo på att dina barn kommer behöva.

Kör på med din nya och flytta ihop. Gift er helst inom kort också. Kan inte skada att skaffa ett barn snart med. Carpe diem.

Avslutningsvis... hur ska du kunna hitta dig själv när du inte ens vet vad det är du saknar ? Spoiler, det är inte din nya.

Absolut, detta! Ett litet kärleksbarn och äktenskap helst igår, mamma är ju kääär och det är bara för barnen att åka med på tåget. Exets invändningar att det går för snabbt kan ts bara skita i. Exet är ju såklart bara avundsjuk.