Jämställdhet vid graviditet/barn

Hur tänker du nu? Menar du att TS kommer glömma bort att man behöver pengar för att överleva så snart hon blir en mamma..? Det är ju superbra att de funderar över det här nu, innan de har barn, och hur de vill fixa det ekonomiska. Jag skulle inte heller vilja få ett stort inkomstbortfall för att ta hand om gemensamma barn, samtidigt som min partner får bygga upp sitt företag, utan att jag får se ett öre av det. Det är ju en enorm kvinnofälla.

Jag kan förstå att ha separat ekonomi vanligtvis (även om jag själv inte lever så) men när det kommer till särskilda lägen, såsom sjukskrivning, föräldraledighet osv - skulle inte det enklaste vara att under denna begränsade period se alla inkomster som en gemensam pott och sedan dela på utgifter, sparande, pensionsspar, fickpengar lika utefter det? Från den potten även kompensera pensionssparande för den som är hemma osv. 

Förstår att det inte täcker detta massiva inkomstbortfall du räknat ut men det gör väl åtminstone att båda parter lever lika under denna tid? Så du inte känner att du gör alla ekonomiska risker/förluster utan ni båda tar samma ekonomiska ansvar för er familj. Särskilt om din man nu kommer ha svårt att vara föräldraledig så kan det nog tänkas att det är extra viktigt med ekonomisk jämställdhet. 

Ett sjukt barn ska såklart inte med på arbetet. 

Det är ju jättebra att fundera över det här nu och nåt som behöver diskuteras. Som du lägger fram det låter det inte som nån att skaffa barn med. 

SJÄLVKLART ska du inte ta hela inkomstförlusten. Eller hela omvårdnaden heller, i mina ögon.

Men jag tror du får reaktioner för att du räknar på när du ska vara ?ikapp? ekonomiskt efter ledighet och ha samma liv och standard som innan osv. Ett barn finns ju kvar och förändrar stora delar av livet. Kostnaden har ni i varierande grad kvar i 19 år. Några av de åren kanske nån av er vill eller behöver jobba deltid, ta extra semester, utgifter av en tredje person som kostar i alla aktiviteter, osv. När hens behov väger tungt kanske ni väljer en helt annan bostad. Osv. 

Du har fått förslag på olika sätt att lösa ekonomiska biten. Men det hjälper ju inte ifall barnet inte kommer ha två föräldrar som tar ansvar i vardagen, eller om du har en partner du känner att du inte kan lita på att han inte sticker och lämnar både dig och barnet. 

Kan han inte betala ut lön och tjänstepension till dig genom företaget som kompensation? Så gör jag med min fru, hun får drygt 4500 i månaden i pension från mitt företag. Den summan kan ni ju justera själva beroende på hur mycket ni anser är skäligt.

Problemet är att dom som kan ha varit vettiga i många år kan ändras vid barn. Finns inga som helst garantier.

En alltför stor risk att ta det där med företaget!

Dela hur ni vill men för guds skull riskera inte att bli av med företaget vid en ev skilsmässa.

Om mannen har alla pengar i företaget måste ju det också vara med? Annars blir det ju enormt orättvist. 

En bra grej är ju att gifta sig först , sen barn. Om man inte vill gifta sig kanske man inte är mogen för barn?  Barn är ju ett mycket större åtagande än giftermål.

Nu kanska jag framstår som korkad, men hur menar du?

Man plockar ju inte ut varje krona företaget tjänar.

Och ärligt talat, om TS skulle stå tillbaka när det gäller sin egen karriär och utveckling inom hennes arbetsområde, vilket det såklart är att vara borta från arbetsmarknaden i några år, just för att mannen ska kunna bygga upp sitt företag, är det ju inte mer än rätt att hon får ta del av vinsten. Han hade ju inte kunnat fokusera på det på samma sätt, om TS inte skulle tagit majoriteten av all FL för deras framtida barn. 

Ja, det kan ju vara ett sätt att sålla ut.

Nej, inte med en man som är orättvis och snål i alla fall.

Ja, man blir lite dum i några månader av att amma.

Men det är ingen ursäkt varken för att vara det när man går in i familjeåren eller senare när barnet växer och utvecklas.

Män tänker pengar och pension hela tiden, varför är det fult att göra det som kvinna? 

Det är lätt att kaxa när man går hemma och bakar bullar, men flera av min mammas vänner har på riktigt gråtit och haft brutal ångest när de insåg hur lite de skulle leva på efter pensionen.

"Varför gjorde jag inget åt det, varför var jag hemma så länge, varför förhandlade jag inte om att han skulle sätta av lite extra pension till mig..."

Och hälften av dem har då ingen karl att dela räkningar med för han har dragit eller så har de tröttnat och sparkat ut honom.

Jag har fått två barn frivilligt ensam på egen hand. Fattar dock att det hör till ovanligheterna. 

Nej, inte fult att tänka på pengar och karriär. Men risken är att det blir svårt att hitta en man som är villig att dela allt 50/50. Min erfarenhet säger mig att kvinnan oftast förlorar ekonomiskt då paret får barn. Oftast är paret jämställt innan barnen kommer. Så borde det så klart inte vara, och har man ork och tid att ta fajten och ändra på det här så kör! Önskar ts all lycka till och hoppas att hon får det så som hon önskar i livet.