Fråga angående gemensam ekonomi

Liten uppdatering. Tydligen hade hon ändrat sig i frågan efter att ha pratat med vänner som sagt att hon inte ska hamna i en typisk kvinnofälla att inte ha egna pengar. Jag frågade om kvinnofällan typisk sett inte är tvärtom. Att kvinnan jobbat för lite och antingen har kass pension eller blir fattig efter separation. Kändes som jag blev avancerat gas lightad när hon förklarade att båda är en kvinnofälla.

Men jag sade att om hon är orolig att gemensam ekonomi kan sätta henne i en fälla så ska vi givetvis inte ha det men att jag vill ha papper på att våra egna tillgångar är våra egna även i framtiden. Det gjorde henne förbannad och hon frågade om jag redan planerar för separation. Jag blev matt och hon var tyst resten av kvällen.

Idag på eftermiddagen kröp det fram att hon blev ledsen och tycker att det är orättvist att hon har lån (csn/lägenhet) och att hon tvingas betala av dom själv. Medan jag kan göra vad jag vill med mina pengar. Nu har vi tjafsat om det ett tag.

tl:dr 

Jag är dum, planerar för separation och oromantisk

Jag anser att hon försöker plocka russinen ur kakan, äta upp den men samtidigt ha den kvar.

Vet inte vart det går från här ärligt talat.

När man satsar fullt ut då slår man ihop sina påsar och drar den framtida ekonomin och familjen tillsammans, och båda ska då få ha egna pengar att röra sig med efter att utgifterna är betalda.

En del skriver ett äktenskapsförrord inför ett giftemål, om den ena parten har en betydande tillgång med sig in i äktenskapet. Det var det som du funderade på.

I dagens läge, när ett genomsnittligt äktenskap i Sverige varar i  genomsnitt i12 år, så kan det nog vara klokt. Man kanske inte vill att exempelvis släktens gamla gård ska ingå i en bodelning vid en skilsmässa. 

Sedan, när det gäller de löpande kostnaderna, är ju den andra varianten också möjlig, att man  fördelar kostnaderna procentuellt, tjänar ena parten 60 % av den sammanlagda inkomsten i familjen, så betalar den personen 60 % av utgifterna t.ex. 

Enliigt lagen ska makarna i ett äktenskap leva på samma standatd.

Om du bor i hennes lägenhet på heltid så kanske du behöver betala lite mer än halva kostnaden för lägenhetsavgiften till bostadsrättsföreningen.. Ränteutgifterna är ju en del av boendekostnaden som gör att man kan bo där över huvud taget.Man får ta hänsyn till att ränteavdragen gör det hela dyrare.  Men det är bäst att ni löser just den situationen själva.

Personligen skulle jag ha tyckt att det skulle vara sorgligt att dela upp ekonomin, men det var ju det som din sambo ville.

Själv hade jag nöjt mig att stora tillgångar före sambo/äktenskapet skrivwr man äktenskapsförord om.

Bra att ni tar era ekonomiska diskussioner nu, innan ni flyttar till ett hus och skaffar barn! 

Det ironiska när jag läser igenom mitt senaste inlägg är att jag glatt hade gjort i princip allt ovan som jag nu har problem med om hon inte hade sagt något och jag fortsatt få tro att hon var principfast i sin syn på hur en familj ska fungera.

Jag skrev fel i tidigare inlägg, glömde att hon bodde gratis i "din" lägenhet, trodde att ni bodde i hennes. Nej, sin egen lägenhet får hon betala själv som det är nu, tycker jag!

Om ni hade flyttat ihop i en gemenam bostad och satsat fullt ut med barn och så, anser jag att man bär gemensamma kostnader fullt ut tillsammans. Då skulle inte heller problemet med hennes lägenhet finnas, för då hon hade sålt den. Då skulle ni kunna ha äktenskapsförord på de tillgångar som ni tar med er in i boet.

Men dina tankar kring ekonomi blev annorlunda nu när hon inte verkar ha den gemensamma synen på en familjs ekonomu. 

Om hon nu tjänar hyggligt så behöver hon ju inte oroa sig för pensionen? Och ni kunde med gemensam ekonomi ha var sitt investeringskonto i ISK och spara där t.ex. om ni har grmensam ekonomi.

Och du kunde kompensera henne i tjänstapension om hon var mer barnledig än du eller gick ner i tjänst för att vara mer med era barn. Då är det ju ingen kvinnofälla! Man kan se till att det blir tryggt för båda.

Kvinnofällan för er skulle kunna vara om hon jobbar i en kvinnodominerad bransch med få utveclkingsmöjligheter, eller får sämre karriärmöjligheter för att hon går ner i tid för att ta hand om barn. 

Men det är ju inget du kan göra något åt, mer än att ta ut en del föräldraledighet och ibland gå ned i tid om behov av det skulle uppkomma. 

Jag är med i en ekonomigrupp för kvinnor på annat forum. Det är verkligen så att majoriteten av kvinnorna vill ha gemensam ekonomi och dela allt lika så länge de har sämre ekonomi än mannen. Men om de har högre lön eller större förmögenhet är det självklart att man ska ha separata ekonomier.

Det är alltid självklart att mannen ska kompensera kvinnan vid föräldraledighet och lika självklart att kvinnan INTE ska kompensera mannen (för att vara föräldraledig är ju ett eget val tycker de då). 

Om mannen tjänar mer om paret har separat ekonomi, ska mannen betala större del av utgifterna. För det är ju samhällets fel att kvinnan har lägre lön. Om kvinnan tjänar mer än mannen om man har separat ekonomi, ska man dela 50/50. För det är ju mannens eget fel att han inte har högre lön.

Tyvärr verkar väldigt många kvinnor vara extremt självcentrerade när det gäller ekonomin och vill bara tillskansa sig fördelar på mannens bekostnad. Jag vet att många män är likadana. Så det jag vill säga är att kvinnor inte är mer goda och ser till familjens bästa istället för sig själv än män när det kommer till dessa frågor.

Inte läst något i tråden, men för oss har det alltid funkat bäst med en gemensam pott till hyra, el, värme, VA, resor, mat etc. Och sen har var och en sina egna pengar. Jag betalar för mina kläder och min whisky, hon för sitt snus.

Sen kan man fundera över om man kanske bör jämna ut ekonomin sinsemellan. Jag har tjänat mer och därför frivilligt betalat mer för resor, sommarstuga etc. Sett det som jämställande inom äktenskapet. Men det där måste man prata om. Försiktigt.