• Anonym (Usch)

    Trött på mansgrisen

    Alltså jag vet inte ens var jag ska börja. Vi har en bebis på 4 månader och en tvååring som precis kommit in i trots deluxe. Jag älskar mina barn, men just nu känner jag mest irritation mot deras pappa. 😩


    Han går till jobbet, kommer hem, äter maten jag lagat (om jag ens hunnit laga något), och sen ?vilar lite? på soffan medan jag försöker amma, trösta tvååringen som vägrar borsta tänderna och samtidigt plocka upp dagens leksaksberg från golvet.


    Och när jag säger att jag behöver hjälp så får jag det där klassiska:
    ?Men jag jobbar ju hela dagen, jag är trött.?
    Jaha? Och jag då? Jag jobbar ju också hela dagen, bara att mitt jobb inte har raster, lön eller tack.


    Jag försöker prata med honom, men det känns som att det inte går in. Han tycker att jag ?överdriver? och att jag borde vila när bebisen sover (haha, jo tjena ? för då ska man ju hinna allt annat också).


    Jag börjar seriöst känna mig som en bitter kärring, men jag är så trött på att vara den enda som ser vad som faktiskt behöver göras.


    Någon annan som lever med en mansgris-light och undrar hur man tar sig ur den här obalansen utan att explodera?

  • Svar på tråden Trött på mansgrisen
  • Anonym (Anledningar)
    Anonym (suck...) skrev 2025-10-24 01:41:27 följande:
    Jo, riktiga nollar. Tuttar, fitta, öl, mat och sport är det enda de har i huvudet!

    Jävla kukrunkare är de allihopa! Sitter och drar i den fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och tillbaka...

    SUCK...
    Inte alla män, för att vara rättvis, men allt för många.
  • Anonym (?)
    Anonym (Planera) skrev 2025-10-24 19:58:46 följande:

    Skylla på? Jag är inte TS man och inte har jag adhd heller.


    Hur mycket och vad man klarar med adhd beror helt på hur funktionsnedsatt man är och vilka strategier man har fått lära sig. Det är inte så att alla med adhd är likadana utan dels har man olika grader av svårigheter inom olika områden och dels påverkar ens andra egenskaper hur mycket man kan kompensera för det som fungerar mindre bra.

    Anledningen till att det är viktigt att fråga sig om det handlar om adhd är att då finns det medicin (vilket det ju inte gör mot vanligt mansgriseri). Det vore ju väldigt synd om en barnfamilj splittras om den hade kunnat räddas av ett litet piller varje morgon. 


    Att skylla på sin adhd om man tex har svårt att planera är inte konstigare än att skylla på att man saknar fötter om man har svårt att springa. 


    Om man har så grava problem bör man kanske inte skaffa barn förrän man lärt sig att hantera dem. 
  • Anonym (?)
    Anonym (H) skrev 2025-10-24 17:47:28 följande:
    Lätt att skylla på diagnoser va..? Finns flera som har diagnoser och klarar att ta ansvar. Finns även flera utan (såvitt man vet) diagnoser som skiter i allt. 
    Framför allt finns det flera som har självinsikt nog att inte sätta barn till världen om de inte kan ta hand om dem. Till skillnad från idioter som har en helt orealistisk bild av vad barn innebär eller att de kan skyffla över allt ansvar på den andra föräldern. Ofta förekommer också dessa människor i trådar om bonusfamiljer, där de utan att tänka sig för skaffar barn med en ny partner och upprepar samma misstag.
  • Anonym (Planera)
    Anonym (?) skrev 2025-10-25 11:20:14 följande:
    Om man har så grava problem bör man kanske inte skaffa barn förrän man lärt sig att hantera dem. 
    Så kan man tycka, men det hjälper ju inte TS i den situation hon är nu, eller hur? 
  • Anonym (Så ytterst vanligt och typiskt)
    KimLinnefeldt skrev 2025-10-24 15:54:56 följande:
    Ja, så där är männen. Alla män. (Obs! Ironi!)
    Alla utan undantag, innerst inne. Det är bara vissa som tofflar och inte visar det. 
  • UngGubbeinorr
    Anonym (Så ytterst vanligt och typiskt) skrev 2025-10-26 18:41:30 följande:
    Alla utan undantag, innerst inne. Det är bara vissa som tofflar och inte visar det. 
    Det alla män önskar, alla utan undantag, är att kvinnan ska vara glad. Han vet bara inte hur han ska åstadkomma det utan att späka sig själv. Talar inte om att lyda här..

    Tänk dig din bäste riktige vän, din soulmate. Vad skulle hända om du började ställa krav, ge order och bli besviken om det inte åtlyds? Vad händer då med den vänskapen? Vänner hjälper man och gör saker för/med för att man vill, inte för att man förväntar sig nåt tillbaks, är ju inget affärsförhållande.
  • Anonym (H)
    Anonym (?) skrev 2025-10-25 11:31:20 följande:
    Framför allt finns det flera som har självinsikt nog att inte sätta barn till världen om de inte kan ta hand om dem. Till skillnad från idioter som har en helt orealistisk bild av vad barn innebär eller att de kan skyffla över allt ansvar på den andra föräldern. Ofta förekommer också dessa människor i trådar om bonusfamiljer, där de utan att tänka sig för skaffar barn med en ny partner och upprepar samma misstag.
    Precis. Jag är en av dem som med största sannolikhet hade mått väldigt dåligt av att ha barn. Har ett syskon som på vissa sätt är som jag, hon tycker det är asjobbigt med barn och barnen har i perioder mått väldigt dåligt. En av dem (nu vuxen) har till och med sagt till sina föräldrar att de inte skulle ha skaffat barn. 
    För min del fungerar min vardag väldigt bra, men som sagt så hade barn blivit en alldeles för stor belastning för mig. 
  • KimLinnefeldt
    Anonym (H) skrev 2025-10-27 08:47:00 följande:
    Precis. Jag är en av dem som med största sannolikhet hade mått väldigt dåligt av att ha barn. Har ett syskon som på vissa sätt är som jag, hon tycker det är asjobbigt med barn och barnen har i perioder mått väldigt dåligt. En av dem (nu vuxen) har till och med sagt till sina föräldrar att de inte skulle ha skaffat barn. 
    För min del fungerar min vardag väldigt bra, men som sagt så hade barn blivit en alldeles för stor belastning för mig. 
    Värt en egen tråd i Känsligt...
  • Anonym (?)
    UngGubbeinorr skrev 2025-10-27 01:45:25 följande:
    Det alla män önskar, alla utan undantag, är att kvinnan ska vara glad. Han vet bara inte hur han ska åstadkomma det utan att späka sig själv. Talar inte om att lyda här..

    Tänk dig din bäste riktige vän, din soulmate. Vad skulle hända om du började ställa krav, ge order och bli besviken om det inte åtlyds? Vad händer då med den vänskapen? Vänner hjälper man och gör saker för/med för att man vill, inte för att man förväntar sig nåt tillbaks, är ju inget affärsförhållande.
    Om alla önskar att kvinnan ska vara glad, varför struntar då vissa i att ta sitt ansvar för gemensamma barn?
  • UngGubbeinorr
    Anonym (?) skrev 2025-10-27 09:33:56 följande:
    Om alla önskar att kvinnan ska vara glad, varför struntar då vissa i att ta sitt ansvar för gemensamma barn?
    Det får du fråga de oansvariga papporna om. 

    När man lever tillsammans, så påverkar man varandras beteende, dock inte alltid i en positiv riktning. Det är ofta det som skiljer bra förhållanden som varar,  från dåliga som spricker. Det är aldrig ens fel att två träter, krävs två för att dansa tango.
  • Anonym (Varför?)

    "Vissa" väljer inte generellt att strunta i barnen. 
    Nej, det som händer i de allra flesta fall är att motivationen för att ta ansvar har försvunnit på vägen.


    Vilket ofta beror på att väldigt många av "vissa" egentligen inte vill ha barn.
    "Vissa" går med på att skaffa barn, medvetet eller omedvetet, för att kvinnan ska vara glad och älska dem.

    Ofta är det ett villkor från kvinnan, uttalat eller icke uttalat, att för att hon ska älska mannen, för att hon ska vara glad, så är villkoret att de skaffar barn.

    Ofta är "vissas" motivation så stark att få vara älskade, och/eller motivationen att hålla sin kvinna glad, att de övertygar både kvinnan och sig själva att de vill ha barn, trots att de innerst inne inte har satt sig in i situationen, inte förstår vilken extremt stor skillnad det blir i livet, förstår inte att kvinnans kärlek till mannen nästan alltid förändras väldigt mycket när barnet kommer.

    "Vissa" är mycket motiverade att göra allt som står i deras makt för att få vara älskade av sin kvinna och för att kvinnan ska vara glad.

    Kvinnans kärlek förändras pga barn, kärleken till mannen minskar betydligt, och i många fall förr eller senare försvinner kärleken helt, kvinnan är inte längre glad, efter att barnen har kommit.
    Motivationen hos "vissa" försvinner då som en självklar följd, eftersom motivationen byggde på att han ville vara älskad och han ville att kvinnan skulle vara glad.

    Allt det som motiverade honom, allt det han önskade sig, försvann p g a barn. Därför finner "vissa" inte motivation till att ta sitt ansvar för barnen, de barnen som kvinnan önskade sig och som är orsaken till hans förlust.
    När man öppnar sitt sinne och tänker efter, beaktar det jag beskriver ovan, så är det självklart att mannens motivation försvinner helt eller åtminstone delvis.

    Rätt eller fel saknar betydelse i sammanhanget, oavsett vad kvinnan tycker eller oavsett vad kvinnor generellt tycker. 
    Vad detta leder till hos "vissa" är givet när det som motiverade mannen, det han önskade sig, plockas bort och förnekas honom, när det som motiverade honom är borta så blir resultatet detsamma, oavsett om kvinnor tycker att det är rätt eller fel.


    Anonym (?) skrev 2025-10-27 09:33:56 följande:
    Om alla önskar att kvinnan ska vara glad, varför struntar då vissa i att ta sitt ansvar för gemensamma barn
  • Anonym (Olika)

    Att vara nybliven 2 barnsmamma är att faktiskt att få förhålla sig till att ordentligt göra det man förmår och behöver för både en själv och barnen.

    Numera väntar man sig viss jämställdhet och förståelse även som kvinna, men det är faktiskt så att man oavsett kön växer in i föräldraskapet. 

    Första åren landar man i vad som fungerar och inte. 

  • Anonym (Separerad)
    Anonym (Varför?) skrev 2025-10-28 12:55:21 följande:

    "Vissa" väljer inte generellt att strunta i barnen. 
    Nej, det som händer i de allra flesta fall är att motivationen för att ta ansvar har försvunnit på vägen.


    Vilket ofta beror på att väldigt många av "vissa" egentligen inte vill ha barn.
    "Vissa" går med på att skaffa barn, medvetet eller omedvetet, för att kvinnan ska vara glad och älska dem.

    Ofta är det ett villkor från kvinnan, uttalat eller icke uttalat, att för att hon ska älska mannen, för att hon ska vara glad, så är villkoret att de skaffar barn.

    Ofta är "vissas" motivation så stark att få vara älskade, och/eller motivationen att hålla sin kvinna glad, att de övertygar både kvinnan och sig själva att de vill ha barn, trots att de innerst inne inte har satt sig in i situationen, inte förstår vilken extremt stor skillnad det blir i livet, förstår inte att kvinnans kärlek till mannen nästan alltid förändras väldigt mycket när barnet kommer.

    "Vissa" är mycket motiverade att göra allt som står i deras makt för att få vara älskade av sin kvinna och för att kvinnan ska vara glad.

    Kvinnans kärlek förändras pga barn, kärleken till mannen minskar betydligt, och i många fall förr eller senare försvinner kärleken helt, kvinnan är inte längre glad, efter att barnen har kommit.
    Motivationen hos "vissa" försvinner då som en självklar följd, eftersom motivationen byggde på att han ville vara älskad och han ville att kvinnan skulle vara glad.

    Allt det som motiverade honom, allt det han önskade sig, försvann p g a barn. Därför finner "vissa" inte motivation till att ta sitt ansvar för barnen, de barnen som kvinnan önskade sig och som är orsaken till hans förlust.
    När man öppnar sitt sinne och tänker efter, beaktar det jag beskriver ovan, så är det självklart att mannens motivation försvinner helt eller åtminstone delvis.

    Rätt eller fel saknar betydelse i sammanhanget, oavsett vad kvinnan tycker eller oavsett vad kvinnor generellt tycker. 
    Vad detta leder till hos "vissa" är givet när det som motiverade mannen, det han önskade sig, plockas bort och förnekas honom, när det som motiverade honom är borta så blir resultatet detsamma, oavsett om kvinnor tycker att det är rätt eller fel.


    Ja, buhu för att den stackars mannen inte dyrkas på en piedestal när man har ett litet, försvarslöst knyte som är 100% beroende av sina föräldrar för att överleva, speciellt mamman om hon ammar. Buhu för att den stackars mannen behöver åsidosätta sitt ego och behov av dyrkan och sexuell tillfredsställelse under en period. 

    Vad gäller att kvinnans kärlek ändras beror ju just på mannens behov av dyrkan och brist på ansvarstagande för det gemensamma livet. 

    Och nej, detta gäller inte bara män som "övertalats" till att bli pappor utan även en del som varit drivande för att reproducera sig. Men som inte förstått att ett barn är inte en liten docka man kan lägga ifrån sig när man inte har lust. 
  • Anonym (Varför?)
    Anonym (Separerad) skrev 2025-10-28 15:35:40 följande:
    Ja, buhu för att den stackars mannen inte dyrkas på en piedestal när man har ett litet, försvarslöst knyte som är 100% beroende av sina föräldrar för att överleva, speciellt mamman om hon ammar. Buhu för att den stackars mannen behöver åsidosätta sitt ego och behov av dyrkan och sexuell tillfredsställelse under en period. 

    Vad gäller att kvinnans kärlek ändras beror ju just på mannens behov av dyrkan och brist på ansvarstagande för det gemensamma livet. 

    Och nej, detta gäller inte bara män som "övertalats" till att bli pappor utan även en del som varit drivande för att reproducera sig. Men som inte förstått att ett barn är inte en liten docka man kan lägga ifrån sig när man inte har lust. 

    Som sagt var, och vilket visas med ditt inlägg, den naturliga förklaringen består mest i brist på motivation.
    Rätt eller fel saknar betydelse i sammanhanget, oavsett vad kvinnan tycker eller oavsett vad kvinnor generellt tycker.


    Om du behöver inbilla dig själv att motivationsfaktorn handlar om att män generellt har ett behov av att dyrkas på en piedestal så får det uttalandet stå för dig och det säger nog mer om din människosyn än vad det säger om män. I de flesta fall, när någon i något sammanhang brukar prata om att en människa önskar bli dyrkad som att den sitter på piedestal så brukar sådana beskrivningar nästan alltid handla om en kvinna.

    Självfallet kan både du och jag tycka att det är fel av mannen, men vad du eller jag tycker om saken saknar betydelse, för han återfår inte motivationen oavsett vad du eller jag tycker.
    Det hoppas jag att du klarar förstå?


    Motivation är en mycket stark faktor för människor. Vad förlorad motivation leder till hos "vissa" är givet när det som motiverade mannen, det han önskade sig, plockas bort och förnekas honom, när det som motiverade honom är borta så blir resultatet detsamma, oavsett om kvinnor tycker att det är rätt eller fel.


    Samma gäller för alla människor, motivationsfaktorn är en mycket stark drivkraft, i minst lika hög utsträckning också för kvinnor.
    Om det som tidigare var mycket starkt motiverande för kvinnan, om detta plockas bort eller förnekas så försvinner motivationen och detta får givetvis följder.
    Oavsett om det är rätt eller fel så får det ändå följder.
    Motivationsfaktorn är mycket stark, såväl för kvinnor som män, vilket jag alltså hoppas att också du förstår?


    Du har fel. Som jag skrev i mitt tidigare inlägg så har de flesta män som skaffar sig en vilja att skaffa barn, de har ofta övertygat sig själva. Orsakerna till att de övertygar sig om detta är ofta att de vill vara älskade och att kvinnan ställer det som villkor för att hon ska älska honom.

  • Anonym (Varför?)

    OBS:
    Jag har inte tagit ställning för eller mot någon, inte tagit ställning för eller emot manligt eller kvinnligt, inte uttalat mig om bra eller dåligt, inte om rätt eller fel.

    Jag har bara i all välmening svarat på trådstareten och försökt hjälpa TS förstå åtminstone något om troliga bakomliggande orsaker. 
    Jag har bara beskrivit vad som är det troliga gällande några av "tingens ordning".
    Allt detta för att försöka hjälpa TS förstå vad en del av hennes och deras problem kan bestå av.
    Allt i välmening för att hjälpa TS.
    En positiv del är att ökad förståelse i sig ofta kan hjälpa och göra att bördan och problematiken känns mindre.
    En annan positiv del är dessutom att ökad förståelse oftast är en direkt förutsättning för att finna vägar för att lyckas minska problemen.

    Den som känner behov av att såga mina förklaringar, utan att ens seriöst resonera om dem,
    utan att ens försöka komma med något eget positivt bidrag till TS,
    den måste sakna gott syfte.

  • Anonym (Men snälla...?)
    Anonym (Varför?) skrev 2025-10-28 17:00:07 följande:

    Som sagt var, och vilket visas med ditt inlägg, den naturliga förklaringen består mest i brist på motivation.
    Rätt eller fel saknar betydelse i sammanhanget, oavsett vad kvinnan tycker eller oavsett vad kvinnor generellt tycker.


    Om du behöver inbilla dig själv att motivationsfaktorn handlar om att män generellt har ett behov av att dyrkas på en piedestal så får det uttalandet stå för dig och det säger nog mer om din människosyn än vad det säger om män. I de flesta fall, när någon i något sammanhang brukar prata om att en människa önskar bli dyrkad som att den sitter på piedestal så brukar sådana beskrivningar nästan alltid handla om en kvinna.

    Självfallet kan både du och jag tycka att det är fel av mannen, men vad du eller jag tycker om saken saknar betydelse, för han återfår inte motivationen oavsett vad du eller jag tycker.
    Det hoppas jag att du klarar förstå?


    Motivation är en mycket stark faktor för människor. Vad förlorad motivation leder till hos "vissa" är givet när det som motiverade mannen, det han önskade sig, plockas bort och förnekas honom, när det som motiverade honom är borta så blir resultatet detsamma, oavsett om kvinnor tycker att det är rätt eller fel.


    Samma gäller för alla människor, motivationsfaktorn är en mycket stark drivkraft, i minst lika hög utsträckning också för kvinnor.
    Om det som tidigare var mycket starkt motiverande för kvinnan, om detta plockas bort eller förnekas så försvinner motivationen och detta får givetvis följder.
    Oavsett om det är rätt eller fel så får det ändå följder.
    Motivationsfaktorn är mycket stark, såväl för kvinnor som män, vilket jag alltså hoppas att också du förstår?


    Du har fel. Som jag skrev i mitt tidigare inlägg så har de flesta män som skaffar sig en vilja att skaffa barn, de har ofta övertygat sig själva. Orsakerna till att de övertygar sig om detta är ofta att de vill vara älskade och att kvinnan ställer det som villkor för att hon ska älska honom.


    Men bara sluta AI-bajsa, ingen blir imponerad...
  • UngGubbeinorr
    Anonym (Men snälla...?) skrev 2025-10-28 21:28:49 följande:
    Men bara sluta AI-bajsa, ingen blir imponerad...
    Visst, det var en textvägg. Men tänkvärd, blev du stött?
  • Anonym (Varför?)
    Anonym (Men snälla...?) skrev 2025-10-28 21:28:49 följande:
    Men bara sluta AI-bajsa, ingen blir imponerad...
    Svarslös?

    Den som känner behov av att såga mina förklaringar, utan att ens seriöst resonera om dem,
    utan att ens försöka komma med något eget positivt bidrag till TS,
    den måste sakna gott syfte.
Svar på tråden Trött på mansgrisen