Namn som klassmarkörer.
Varför är det så många som inte vill acceptera fakta om att namn kan vara klassmarkörer och att vissa namn är populärare i vissa klasser?
Varför är det så många som inte vill acceptera fakta om att namn kan vara klassmarkörer och att vissa namn är populärare i vissa klasser?
idiblon: word!
Jag har svårt att tro att OOU uppkom här, när det sägs vara en nästan rak översättning av NED (Non Educated Delinquent)ett engelskt uttryck. Men som Anna-Klara skriver är inte oou allmänt vedertaget vad jag vet. Förresten Anna-Klara, vad är en fnaskrand? Är det bloderingsutväxt som jag tror el?
För att svara på ursprungsfrågan så uppstår ju ofta den här frågan i "hata Kevin- och Melissa"-trådar. Och argumentet har gång på gång föregåtts av såväl storartade fördomar som tämligen nedsättande ord. Blir man utsatt för sådan behandling stretar man emot - för varför ska man acceptera att få en fet känga sparkad i ansiktet?
Absolut kan namn vara klassmarkörer, och vissa namn är populärare i vissa klasser än andra. Men att någon har namngett sina barn Kevin och Melissa innebär inte att vederbörande sitter överviktig i en etta som betalas av socialen, har två barn vid nitton års ålder, och saknar såväl utbildning som intellektuell kapacitet. Lika lite som det är ett tecken på intellektuell kapacitet att namnge sina barn typiska "medelklassnamn". Lika fel kan det ju dessutom bli om man namnger sina barn typiska överklassnamn (en tydlig diskrepans) för att de ska ha det bra. Poängen är tydlig: det är dåligt att tillhöra denna socialgrupp.
Jag tycker också att man får tänka på att det är så otroligt mycket mer som spelar in: kläder, språklig förmåga, genus. Inte bara ett (tämligen intetsägande) förnamn. Vad spelar det för roll om ungarna heter August och Selma om de klär sig i nedärvda kläder och saknar en familj där läxläsning och förkovran inte uppmuntras?
Pierre Bourdieu talar om "kulturellt kapital" och det begreppet tycker jag är betydligt mer fruktbart att använda när man diskuterar dessa frågor. Då kanske "Kevin och Melissa"-hatarna, som klappar sig på axeln för sin bildning och kunskap och tänk på barnen-attityd, förstår varför man namnger sina barn sådana namn.
Jag som trodde att fnaskrand var när man såg stringen bak i byxan.
Fan, jag måste fixa min fnaskrand snart!
Ni är underbart kloka i den här tråden, jag läser med nöje era kloka resonemang. Och fnaskrand var ett nytt ord för mig, trodde först att det var något där bak
Det är inte svårt att acceptera att namn kan vara klassmarkörer, svårare är att acceptera att det finns de som tror att det är den enda markör som betyder något. Eller att höra på när att någon påstår att ett barns namn kommer att stoppa hans/hennes framgång ute i den stora världen.
Jag väljer att tro att personlighet, renhet, moral och flexibilitet ger mig inträde i fler miljöer, än mitt förnamn gör.
Sedan så är det mycket ordsnobberi i sådana här trådar, om man använder värdeladdade gärna svåra ord så låter allt så tjusigt, vederhäftigt och trovärdigt.
Men man når fler om man talar vanlig svenska.
Jag läste här i tråden att någon nämnde tanken att Kronprinsessan namngav sin eventuella son till Kevin. Åh, det vore härligt! Sådant gillar jag. För så fort man börjar kategorisera folk så börjar det nämligen krypa i skinnet på mig.
En sådan protesthandling från hovet skulle göra alla så förvirrade
Nu finns det ju folk med fördomar, sådana som älskar att placera andra i små fack. Så visst finns det många som noterar förnamnen som en vink om var just den här personen kommer i från. Förhoppningsvis är dom allra flesta kloka nog att se förbi namnet efter den första reflektionen.
Även utseendet är en klassmarkör. Smink, smycken, avsaknad av....frisyrer, skomodell, barnvagnsmodell etc Samt bilmodell förstås, mobiltelefonen klädstilen och antalet barn. Men jag är tjurig nog att vägra tro att det yttre i alla fall, ska betyda allt för mycket.
Klasser...bara ordet ger mig egentligen magknip, så kanske det blir när man är barn till ett barnhemsbarn *tänker* jo det är ett slags stigma det också. men det kan också ge mig en bakvänd stolthet, fånigt nog
Jag vill ha ett klasslöst samhälle!