Namn som klassmarkörer.
Varför är det så många som inte vill acceptera fakta om att namn kan vara klassmarkörer och att vissa namn är populärare i vissa klasser?
-
-
Svar på tråden Namn som klassmarkörer.
-
Hur menar du med "vanlig Svenska"? Jag anser att det är precis vanlig svenska vi hittills använt i den här tråden.
Du tar upp kläder, smink et.c och jag håller med dig, även yttre attribut så de du nämner är bidragande faktor till snabba översiktsbedömningar av en person vid första möte. Givetvis tänker jag som arbetsgivare olika om två personer som dyker upp till intervju om den ena har hela och rena kläder och den andra går i smutsiga trasor. Skulle inte du det?
Eirene skrev 2008-01-03 00:13:23 följande:Det är inte svårt att acceptera att namn kan vara klassmarkörer, svårare är att acceptera att det finns de som tror att det är den enda markör som betyder något. Eller att höra på när att någon påstår att ett barns namn kommer att stoppa hans/hennes framgång ute i den stora världen. Jag väljer att tro att personlighet, renhet, moral och flexibilitet ger mig inträde i fler miljöer, än mitt förnamn gör.Sedan så är det mycket ordsnobberi i sådana här trådar, om man använder värdeladdade gärna svåra ord så låter allt så tjusigt, vederhäftigt och trovärdigt. Men man når fler om man talar vanlig svenska. Jag läste här i tråden att någon nämnde tanken att Kronprinsessan namngav sin eventuella son till Kevin. Åh, det vore härligt! Sådant gillar jag. För så fort man börjar kategorisera folk så börjar det nämligen krypa i skinnet på mig. En sådan protesthandling från hovet skulle göra alla så förvirrade Nu finns det ju folk med fördomar, sådana som älskar att placera andra i små fack. Så visst finns det många som noterar förnamnen som en vink om var just den här personen kommer i från. Förhoppningsvis är dom allra flesta kloka nog att se förbi namnet efter den första reflektionen.Även utseendet är en klassmarkör. Smink, smycken, avsaknad av....frisyrer, skomodell, barnvagnsmodell etc Samt bilmodell förstås, mobiltelefonen klädstilen och antalet barn. Men jag är tjurig nog att vägra tro att det yttre i alla fall, ska betyda allt för mycket.Klasser...bara ordet ger mig egentligen magknip, så kanske det blir när man är barn till ett barnhemsbarn *tänker* jo det är ett slags stigma det också. men det kan också ge mig en bakvänd stolthet, fånigt nog -
Vanlig Svenska, jag menar kanske talspråk? Det är ju det som annars är det trevliga med sådana här forum tycker jag. Diskussionerna är inte så högtravande och man är mer mån om att förmedla ett budskap än att förpacka det snyggt. Men just i dessa trådar som handlar om namn och klass är många inlägg så förtvivlat välforumlerade så man nästan inte orkar igenom dem.
Jag undrar varför?
Jag håller med dig. Som arbetsgivare tänker jag annorlunda om en person som är hel och ren, än om en som är trasigt klädd och luktar illa. Till exempel. Nu är jag inte arbetsgivare men om jag vore.
Jag vill också ha ett klasslöst samhälle. Jag tror dom flesta arbetare tänker som jag Vi vill att alla ska ha samma värde, i alla situationer.
-
Eirene: Och jag tror att den enda vägen till ett klasslöst samhälle är att ha insikt i hur man låser sig till sitt skikt, eller inte. Därför ser jag sådanahär diskussioner som verktyg för efterkommande, om man säger så. Att förstå orsak och konsekvens är viktigt för att kunna flyta och inte låsa sig eller sitt barn genom att inte förstå vad som händer eller hur man uppfattas av olika anledningar.
-
Har läst tråden med stort nöje och vill bara säga att när jag och min fru väntade nr 2 så sa vi att den skulle heta Mohamed om det blev en kille och OJ vilka skojiga reaktioner man får!
(Vi är toksvennebananer) Önskar så att vi skulle våga det. Mohamed Sjöberg liksom. Som en liten fördomsutmanare bara!
Tycker att diskussionen är bra just för att medvetandegöra (finns det ordet? Apropå talspråk) oss alla om att vi styrs så mycket mer av klass än vi förstår. -
Det finns många klassmarkörer. Hur man äter, talar, skriver, klär sig, konsumerar, tänker (kort eller långsiktigt), sminkar sig, färgar håret, väljer för namn, etc. Jag tror att medvetenheten är nyckeln ut. Klassamhället försvinner ju inte för att toppskikten vill vara snälla, direkt?
-
Du menar att det inte hjälper om Fina Frun på Junibacken ger sin son namnet Kevin?idiblon skrev 2008-01-03 18:58:52 följande:Klassamhället försvinner ju inte för att toppskikten vill vara snälla, direkt? He he.
-
Nej, jag menar att hon ALDRIG skulle göra det för då skulle hon förknippas med... Och sänka sitt eget värde. Antingen skulle hon vara otroligt dum eller oerhört, vansinnigt, osannolikt solidarisk. Därför är kunskap makt?AnnaKlara skrev 2008-01-04 14:08:52 följande:Du menar att det inte hjälper om Fina Frun på Junibacken ger sin son namnet Kevin? He he.
-
"Problemet", om man vill se det som ett sådant är ju att klassresenären kan göra sig av med många klassmarkörer utan större problem. Man lär sig att tala lite annorlunda, man konsumerar annorlunda, man klär sig annorlunda och visar på det stora hela en något annorlunda yta. Namnet däremot är det en mycket större barriär mot att byta ut, och är ofta något man får dras med långt efter att man har lagt av alla andra "underklassmanér".idiblon skrev 2008-01-03 18:58:52 följande:Det finns många klassmarkörer. Hur man äter, talar, skriver, klär sig, konsumerar, tänker (kort eller långsiktigt), sminkar sig, färgar håret, väljer för namn, etc. Jag tror att medvetenheten är nyckeln ut. Klassamhället försvinner ju inte för att toppskikten vill vara snälla, direkt?
-
presens konjunktiv skrev 2008-01-07 17:44:37 följande:
"Problemet", om man vill se det som ett sådant är ju att klassresenären kan göra sig av med många klassmarkörer utan större problem. Man lär sig att tala lite annorlunda, man konsumerar annorlunda, man klär sig annorlunda och visar på det stora hela en något annorlunda yta. Namnet däremot är det en mycket större barriär mot att byta ut, och är ofta något man får dras med långt efter att man har lagt av alla andra "underklassmanér".Exakt, och därför blir jag irriterad när vissa föräldrar inte inser hur de låser sina barn genom att ge dem vissa namn. Vissa vill ju då även få det till att det är de som "klagar" på dessa namnval som är bovarna. Upplysning och medvetenhet om orsak och konsekvens är en nyckel. Hade man velat att folk skulle stanna kvar i lägre skikt så hade man inte sagt något.
-
Jag blir aldrig irriterad på föräldrar som inte förstår att dom "låser" sina barn när dom namnger dem. Jag får väl säga som så att min tro på föräldrars kärlek och makten i den kärleken, är så oändligt stor i förhållande till denna fråga så jag kan över huvud taget inte se något problem med föräldrars namnval.
Däremot har jag problem med föräldrar som struntar i att fostra i sin avkomma, föräldrar som slår på varandra eller som super när barnen ser på och flera andra saker. Då hjälper det inte att man får heta *fina namnet utan skamfläck*
Problem hos unga människor (och det finns väldigt många problem i vårat land i dag) menar jag, har andra rötter.
Liten bisak i sammanhanget, den enda lille Kevin jag känner har en mamma med högskoleutbildning och fint jobb. Fast det kanske inte hjälper ändå....när han nu heter Kevin menar jag -
Visst finns det undantag, och visst finns det akademiker och neurokirurger som kan heta lågstatusnamn och visst kan även akademiker vara dåliga föräldrar. Jag förstår dock inte på vilket sätt dessa fakta talar emot den statistik som finns belagd inom det här ämnet?
Eirene skrev 2008-01-08 22:29:05 följande:Jag blir aldrig irriterad på föräldrar som inte förstår att dom "låser" sina barn när dom namnger dem. Jag får väl säga som så att min tro på föräldrars kärlek och makten i den kärleken, är så oändligt stor i förhållande till denna fråga så jag kan över huvud taget inte se något problem med föräldrars namnval. Däremot har jag problem med föräldrar som struntar i att fostra i sin avkomma, föräldrar som slår på varandra eller som super när barnen ser på och flera andra saker. Då hjälper det inte att man får heta *fina namnet utan skamfläck*Problem hos unga människor (och det finns väldigt många problem i vårat land i dag) menar jag, har andra rötter.Liten bisak i sammanhanget, den enda lille Kevin jag känner har en mamma med högskoleutbildning och fint jobb. Fast det kanske inte hjälper ändå....när han nu heter Kevin menar jag -
Man skulle kunna undersöka mycket mer än man gör, den mest intressanta statistiken är kanske den som ännu inte är upphämtad ur folkhavet.
Gemensamma nämnare hos unga med drogproblem? Hos skattesmitare?
Och hur ser det ut bland utövare småbrottslighet som snatteri, bidragsfusk och svarta anställningar?
Vad heter dom? Till exempel
Haka inte upp dig för mycket på en undersökning eller två. Fast det kanske fanns fler? Hänvisa gärna källan. -
Jag vågar se. Men jag tycker det är fel att döma någon pga namn, helt enkelt.Frantic skrev 2007-12-31 09:52:16 följande:Skuldbelägga namnen? Hur kan ett ord bära skuld? Ingen har skuldbelagt dessa ord, däremot är vi några som vågar se att ord faktiskt komunicerar även sådant vi inte vill se alla gånger.
Den enda jag kan ändra på är mig själv. Men min attityd kan påverka andra. Därför tycker jag det är fel att antyda att de som valt så kallade underklassnamn skulle vara sämre föräldrar. När det inte är namnen som är problemet, utan fördomarna om dessa "märka" namn.
Vi är som sagt själva ansvariga för hur vi bemöter andra människor, oavsett namn. -
Tyras föräldrar skrev 2007-12-31 12:02:15 följande:
du har förstås rätt - men varför slåss mot hela världens föromar med sitt barn som tillhygge?Ingen skulle behöva bli ett tillhygge om folk inte valde att ge fel rätt.
Vi vill att alla ska ha samma värde, i alla situationer.
He he.