Närmar sig 30 och längtar efter +

Hej alla 

Hoppas det gar battre for er, jag ar 30 idag och inget + i skite..

Van och kollega berattade igar att hon rakat bli med barn, jag gratulerade och gick hem och grat.
Kul att se hennes mage vaxa varje dag.

jaja en trevligare present kan man ju inte forvanta sig :( 

bim snart och mensverk , inte den har manaden heller.. 

Lycka till ni andra som forhoppningsvis lyckas halla er mer positiva an vad jag kanner mig. 

Tungt med såna besked Vet hur det känns, en av mina nära vänner har "råkat" bli gravid ett par gånger.

ÄR äntligen GRAVID. Vi har gått igenom fertilitetsutredning och har försökt i 1,5 år! Efter en äggledarspolning och helt utan hormoner är jag tydligen gravid och redan i vecka 6!!! Är helt i chock...!

Har varit skengravid många gånger men denna gång kändes allt helt annorlunda. Var så säker.
- Yr, har nästan känt det som att jag är svimfärdig
- Metallsmak i munnen
- Kraftig mensvärk, särskilt på nätterna/kvällarna så jag varit tvungen att äta alvedon
- Sömnproblem
- Hjärtklappning
- Ont i båda brösten i över två veckor på utsidan av brösten upp mot armhålorna
- Stickningar/ilningar i ena bröstet
- Så trött att det svider i ögonen

Blev faktiskt gravid innan jag fyllde 30 tror jag :) Fyllde 30 den 31 maj!

Grattis!

Grattis!

BIM närmar sig, på måndag eller tisdag troligen. Har haft en del känningar denna vecka, ont i tjejmagen av och till sedan i söndags och igår och idag har det värkt/ilat i underlivet nästan hela tiden. Symtom som jag brukar känna av mer eller mindre innan mens, men tycker det är mer än vad det brukar.

Ska i alla fall kissa på en sticka imorrn så jag vet om jag kan dricka imorgon kväll. Hoppas så sjuuukt mycket att det är ett plus! Har typ redan planerat att skriva till närmsta vännerna så man slipper smussla med alkoholfritt och sånt. Kommer bli jättebesviken om det är negativt igen.... *suck*

Hur gick det? Nyfiken! :)

Jag höll till lite här i tråden för ett tag sen. Höll på att gå under men nu mår jag lite bättre. Har fått tid i augusti på fertilitetsklinik. Hoppas att det kan hjälpa oss att bli gravida.

Inget plus blev det så klart... Testade som en galning och tyckte jag såg nån antydan till streck, men det var nog bara nåt slags torkstreck gissar jag...
Laddar för nästa ägglossning nu, men har väl inga större förhoppningar... Samtidigt KAN det ju vara nu de händer. = )
Börjar vara riktigt trött på det här nu och känner inte att jag får nåt stöd av min man... Han tycker oxå att det är jobbigt men han väljer att stoppa huvet i sanden och låtsas som ingenting... Känns som att det är jag som får driva på för att det ens ska bli nåt vettigt försök och varje gång jag försöker prata om det så får jag bara nåt undvikande svar...
Om 3 veckor har det gått ett år sedan mitt missfall. Då har jag passerat alla "milstolpar" och inte lyckats få nåt nytt plus på stickan... Det suger!

Skönt att ni har sökt hjälp! Hur länge har ni försökt? Tråkigt att du har mått så dåligt... = ( Det tär verkligen på en det här...
För oss är det ganska precis 2 år nu i dagarna sen vi började försöka. Om vi inte lyckas i sommar så ska vi oxå söka hjälp till hösten... Hoppas att vi slipper!

Skit oxå! Kan det inte varit ngt ändå med tanke på ett svagt sträck?

Vi har försökt i ett och ett halvt år ungefär.. Det första halvåret försökte jag själv bara se till att det blev av på rätt tid. Men du, jag vet hur du känner. Har det likadant. Det är alltid jag som får ta tag i det om det ska bli ngt. Var gravid för ett år sedan men opererades för utomkveds i augusti :( Så nu har jag bara en äggledare. Det verkar ju inte gå nu på egen hand.

Jag körde med ÄL-monitor innan men jag blev ett totalt vrak av det. Jag vet ändå när jag har ÄL men inte exakt vilken dag det släpper ju men som sagt, jag blev knäpp av att hålla stenkoll och började lipa och blev deprimerad om vi inte fick till det på rätt dag. Försöker bara chansa nu. Känns bättre så :)

Tänkte det först, men sen kom jag på att jag nog aldrig har sparat mina test och tittat på dom när dom har torkat. Fick verkligen anstränga mig för att se strecken så det var nog bara inbillning....

Jag kör med ÄL-tester, mest bara för att det känns bättre att ha full koll så man vet när man "måste" få till det. Tror jag skulle vara mer stressad utan faktiskt.

Usch, så jobbigt med utomkveds! = ( Vad jag har läst så ska man väl ha rätt goda chanser ändå, med det måste ju bli lite knepigare om man bara har en äggledare... Men har för mig att jag har läst att ägget på nåt vis kan ta sig till äggledaren på andra sidan?