Anser du att public service (SVT, SR, UR) är opartiska?

Jag tror att det ibland förekommer att folk läser tidningstexter lika illa som du läste min text.

Och mot den bakgrunden så kan det uppstå de mest bisarra konspirationsteorier.

En nyhet är något som någon vill dölja, allt annat är propaganda..." George Orwell.

Tja, jag har inte ambitionen att återupprätta rum 101.

Föreslår att du läser om min text utan färgade glasögon på och återkom med mindre infantil och mer relevant kritik än din taffliga DDR-drapa.

Jag är ju enligt din mening en subkultur som utvecklar egna tolkningar av vår samtid och därmed farlig för dej och dom som vill ha monopol på att beskriva och publicera.
Jag är ledsen att jag stört.

Visst kan det tyckas märkligt att Lena A.L. inte gjorde mer under sin tid som makthavare, om hon upplevde "mörkning" som ett problem. .

Jag tror du har helt rätt.
Gå tillbaka till DDR och Sovjet modellen där man inte tillät egna tolkningar av sanningen.
Fruktansvärd utveckling i Sverige där var och varannan kan skriva vad dom vill utan kontroll av
någon myndighet.

Hur då?

Det vore ministerstyre att lägga sig i de media man själv äger, dvs Public Service. Privata medier skulle givetvis inte ta order av en minister.

Därtill var det Reinfeldts öppna-era-hjärtan-syn som gällde så att antyda någonting annat hade förmodligen varit svårt.

Även om han (Sigurd Allern) en gång kan ha förespråkat folkmord som en politisk ideologi, är det så länge sedan att det inte påverkar min bild av honom enbart av det skälet (bara min personliga uppfattning).

Däremot är det ju högst intressant varför han anser att det är bekymmersamt att någon besöker sidor som t.ex. avpixlat. Om man läser på sr.se: "Svenska medier förtiger medvetet fakta om invandringen" står det att han undrar över vad de som besöker avpixlat "har för nyhetskriterier" och han vill också (vad jag kan förstå) kritisera paret Adelsohn/Liljeroth i debattinlägget på expressen "SD-inspirerad retorik lämnas ej oemotsagd" för att de har en känsla hur medierapporteringen sker i de aktuella frågorna. 

Men vore det inte mer intressant att - måhända självrannsakande - ställa sig frågorna:

1) varför känner de som de gör (alltså paret Adelsohn/Liljeroth),

2) är de ensamma om att ha den känslan, samt

3) är det (särskilt om fler delar deras känsla) något som bör tas på allvar och föranleda förändringar i den journalistiska metoden?

Jag tar inte ställning själv (jag är ju i det stora hela helt nöjd med public service och kopplar verkligen inte samman etnicitet med brott), men jag undrar om inte Sigurd Allern misstar debatten rörande framtidens nyhetsrapportering för en fråga om invandringens för- och nackdelar (jag tycker att det står klart att de makarna Adelsohn/Liljeroth har gjort helt tydligt att de inte delar SD:s politiska uppfattningar)?

Kritiken handlar inte om att det är olämpligt att besöka sajten Avpixlat, det skriver exempelvis professor Jesper Strömbäckhatt att han själv gör ibland (www.journalisten.se/nyheter/de-forstar-inte-hur-journalistik-gar-till). Kritiken handlar om att Sveriges förra kulturminister hävdar att media undanhåller sanningen. Lena Adelsohn Liljeroth var ansvarig minister för mediefrågor i Alliansregeringen under 8 år och skulle, om det fanns ett problem med att media mörkade sanningen, så hade möjligheten att verka för en förändring. Det gjorde hon inte. I den här artikeln av DNs Ewa Stenberg utvecklas kritiken. www.dn.se/nyheter/sverige/de-antidemokratiska-tongangarna-ar-skrammande/

Problemet fanns inte undertiden då Lena var i regeringen. Förtroendet för media har sjunkit pga flyktingkrisen när Sverige hade öppnat dörren på vid gavel och ingen ville se problemet utan hyllade välgörenheten utan att ha en plan på hur alla dessa människor ska få en egen bostad och ett framtida arbete. Man kan inte bara trycka ihop människor i stora anläggningar/institutioner och sedan tro att allt blir bra. Människorna måste ju vidare så de får egna hem och ett meningsfullt liv. Den planen hade inte regeringen och den verkar de inte ha nu heller