• Bonusmamman14

    Får inte kalla mig mamma?!

    Okej, så en snabb fråga.

    Har ett bonusbarn på 5 år som de senaste månaderna har börjat kalla mig mamma istället för mitt namn eller ?bonusmamma?. Detta är något som kommit helt självmant från barnet och ingenting som blivit ?påtvingat? då jag själv blev tvingad att kalla min mammas nya för pappa som barn.

    Dock har barnets mamma nu fått reda på detta och verkar ha problem med det. Vi har på flera sätt fått veta att hon sagt till barnet att INTE kalla mig för mamma. Hon har även erkänt detta.

    Min tanke är då, kan man inte vara glad för att ens barn har en ny människa i sitt liv som den känner sådan tillit och trygghet och har sån bra relation till att den kan kalla personen mamma? Hur hade ni andra reagerat om ert barn kallade barnets andres förälders nya för mamma/pappa?

    Har inga egna biologiska barn men hade jag varit mamman hade jag blivit superglad om mitt barn kände den tryggheten med den nya partnern.

  • Svar på tråden Får inte kalla mig mamma?!
  • 1234568
    Brumma skrev 2019-04-02 23:49:10 följande:
    Fast det du kommer med är ju inte fakta..

    Så "undervisa" mig - vilka "fakta" syftar du på? Länka gärna till sidor som stöder din "fakta".

    Är det fakta att en mamma är en kvinna som fött ett barn? Då skulle jag säga att nej, det är din ÅSIKT. Det finns flera varianter där en mamma INTE fött barnet.

    Så - vilka "fakta" syftar du på?

    Eftersom du pratar om svenska ordboken så undrar jag om du menar SAOL? För då är EN av betydelserna för mamma "i pregnant anv., om kvinna som fått barn; särsk. i uttr. bliva mamma." - jag antar att det är denna du syftar på. Kanske - det är ngt svårt att utläsa vad du hänvisar till.

    Nå, fortsätter man läsa SAOL gällande ordet "mamma" finner man ÄVEN följande betydelser för ordet.

    1 "kvinnobröst"

    2 "om kvinna som på ett moderligt sätt tar hand om ngn"

     3 "utvidgad anv., till l. om kvinnlig familjemedlem som är moder l. har trädt i moders ställe o. d."

    Det är NÅGRA av de betydelser ordet mamma har - enligt SAOL då. Det är ju inte jag som skrivit svenska ordboken men om det nu ÄR den du hänvisar till så antar jag att vi är överens - med tanke på att det kan betyda en kvinna som fött barn, en kvinna som på ett moderligt sätt tar hand om någon samt en kvinnlig familjemedlem som trätt i moferns ställe.. typ - en bonusmamma ;) Tex..
    I din presentation å står det: "Mamma, bonusförälder..osv"

    Tycker inte du går emot dig själv i allt här nu? För om du anser att en bonusförälder är likvärdigt med "mamma", då hade du själv knappast hänvisat till dig själv som bonusförälder. Det hade stått enbart mamma!

    Antar det är så enkelt att ditt bonusbarn kallar dig mamma, och du vill ha det så. Många bonusmammor vill säkert ha det så, men mamma till det barnet blir du inte. Du blir exakt det du anger i din beskrivning: BONUSFÖRÄLDER.

    Och för den delen så har man som FÖRÄLDER ensamrätt till orden mamma och pappa. Det är en titel som inte kan delas ut till vem som helst. Sedan får du tycka vad du vill.
  • Bjoer
    1234568 skrev 2019-04-02 23:31:37 följande:
    Vad ordet mamma betyder är ingen åsikts fråga, det är en fakta fråga. Inte jag som skrev svenska ordboken. Men du kanske menar att om man känner för att ordet "sill" är en plånbok..då är det en åsikts fråga? Och man har rätt att känna så, och ingen ska säga något om den saken.

    Personligen tycker jag det är bra det finns en titel för en kvinna som fött barn.
    Det stämmer inte. Ord betyder det som folk använder dem som. Språkbruk ändras med tiden och vi ändrar inte språkbruk efter ordbokens uppdateringar, vi uppdaterar ordboken när språkbruket ändras. Dvs, hur folk använder ordet är det som dikterar beskrivningen i ordboken.

    Om folk började använda "sill" och mena plånbok, som slang t.ex., så skulle det efter ett tag vara en allmänt vedertagen betydelse. Precis som "päron" kan betyda föräldrar, "gummi" kan betyda kondom och "soppa" kan betyda bensin.
  • Anonym (U)

    Full förståelse för förölderns känslor.

    Men ett barn är ingen ägodel.

    Man är skyldig att se till att barnet är tryggt och får kärlek, och att se till att barnet lär sig att respektera andras integritet.

    Men det kan vara en minst lika sårande handling att lära barnet att det inte i barnets hjärta får finnas någon mamma utom den biologiska, som det är för den biologiska mamman att uppleva illojal konkurrens eller svartsjuka (vilket är mänskligt) . Och då ska man som vuxen inse att man just är vuxen och helt enkelt svälja det. Barnet är inte en förlängning av en själv.

  • Brumma
    1234568 skrev 2019-04-03 08:50:59 följande:

    I din presentation å står det: "Mamma, bonusförälder..osv"

    Tycker inte du går emot dig själv i allt här nu? För om du anser att en bonusförälder är likvärdigt med "mamma", då hade du själv knappast hänvisat till dig själv som bonusförälder. Det hade stått enbart mamma!

    Antar det är så enkelt att ditt bonusbarn kallar dig mamma, och du vill ha det så. Många bonusmammor vill säkert ha det så, men mamma till det barnet blir du inte. Du blir exakt det du anger i din beskrivning: BONUSFÖRÄLDER.

    Och för den delen så har man som FÖRÄLDER ensamrätt till orden mamma och pappa. Det är en titel som inte kan delas ut till vem som helst. Sedan får du tycka vad du vill.


    Fast jag är bonusförälder OCH mamma. Och jag likställer inte en bonusförälder och en mamma - varifrån har du fått det? Diskuterar gärna men var vänlig lägg INTE åsikter i min mun..

    Och min bonusdotter kallar mig inte för mamma, även om hon tagit upp frågan. Och då tog vi det där samtalet jag förespråkar - gällande hur det kan tänkas påverka hennes mamma. Att hon själv fick bestämma men att hon skulle vara medveten om hur hennes val påverkar andra människor hon älskar. Så återigen, sluta påstå saker om mig som du tagit ur tomma luften - bemöt gärna det jag skriver men hittar du på saker om mig och mitt liv är det i DITT huvud och bara där det finns.

    Och ja, jag är exakt det jag skriver i min beskrivning - BONUSFÖRÄLDER ;)

    Nu är ju det inte upp till dig att bestämma - gällande ensamrätten, men du får självklart ha en ÅSIKT om det ;)
  • Anonym (Men..)
    Bjoer skrev 2019-04-03 09:01:29 följande:

    Det stämmer inte. Ord betyder det som folk använder dem som. Språkbruk ändras med tiden och vi ändrar inte språkbruk efter ordbokens uppdateringar, vi uppdaterar ordboken när språkbruket ändras. Dvs, hur folk använder ordet är det som dikterar beskrivningen i ordboken.

    Om folk började använda "sill" och mena plånbok, som slang t.ex., så skulle det efter ett tag vara en allmänt vedertagen betydelse. Precis som "päron" kan betyda föräldrar, "gummi" kan betyda kondom och "soppa" kan betyda bensin.


    Precis som n-bolls ordet. Eftersom vuxna inte kunde hantera sina känslor när det användes så har det beslutats att man inte använder det. Det finns inte i lagskrift utan något som vuxit fram över tid.

    Inte helt olikt titeln mamma. Den är "helig" och tillhör mammor. Inte någon annan. Sedan om vissa tycker det är okej att använda den fritt på allt som rör sig står för dem. Det gör det inte okej att använda den när någo tar illa vid. Och ett barn ska tillrättavisas när denne använder ord fel. "Nej min älskade, det heter chokladboll / bonusmamma."
  • Anonym (Men..)
    Anonym (U) skrev 2019-04-03 09:27:52 följande:

    Full förståelse för förölderns känslor.

    Men ett barn är ingen ägodel.

    Man är skyldig att se till att barnet är tryggt och får kärlek, och att se till att barnet lär sig att respektera andras integritet.

    Men det kan vara en minst lika sårande handling att lära barnet att det inte i barnets hjärta får finnas någon mamma utom den biologiska, som det är för den biologiska mamman att uppleva illojal konkurrens eller svartsjuka (vilket är mänskligt) . Och då ska man som vuxen inse att man just är vuxen och helt enkelt svälja det. Barnet är inte en förlängning av en själv.


    Måste det vara en mamma uttöver sin vanliga mamma då? Är det inte lika mycket kärlek i att bli kallad vid sitt namn? Det är ju ändå det du heter och det du är. Du är inte barnets mamma. Du är en viktig vuxen och läser du böcker om just bonusföräldrar eller pratar med någon kunnig i ämnet så kommer alla att använda korrekt benämning. Förälder kan vissa sträcka sig till att kalla en bobusmamma eller bonuspappa. Men det finns ingen som benämner bonusmammor osv som en mamma. Mer än felaktigt från barn som inte vet bättre.
  • Bjoer
    Anonym (Men..) skrev 2019-04-03 12:30:39 följande:
    Precis som n-bolls ordet. Eftersom vuxna inte kunde hantera sina känslor när det användes så har det beslutats att man inte använder det. Det finns inte i lagskrift utan något som vuxit fram över tid.

    Inte helt olikt titeln mamma. Den är "helig" och tillhör mammor. Inte någon annan. Sedan om vissa tycker det är okej att använda den fritt på allt som rör sig står för dem. Det gör det inte okej att använda den när någo tar illa vid. Och ett barn ska tillrättavisas när denne använder ord fel. "Nej min älskade, det heter chokladboll / bonusmamma."
    Fast det du skriver stämmer ju inte. "Mamma" är inte heligt, folk använder det i alla möjliga situationer, inte minst när det kommer till olika familjekonstellationer. Bara det faktum att det ofta kallas bonusmamma visar ju att relationen är närbesläktat. En bonusmamma är ju faktiskt en mamma. En extra mamma.
  • Anonym (Nope)

    Nej tycker bara att barnets mamma ska kallas för mamma och bonusmamman kansle kan få ett gulligt nick stället?

    Kanske jag känner så för att min dotters farmor kallar sig mamma till min dotter vilket jag tycker är helt fel och sjukt.

  • Anonym (Gigi)
    Anonym (Nope) skrev 2019-04-03 17:41:33 följande:

    Nej tycker bara att barnets mamma ska kallas för mamma och bonusmamman kansle kan få ett gulligt nick stället?

    Kanske jag känner så för att min dotters farmor kallar sig mamma till min dotter vilket jag tycker är helt fel och sjukt.


    Varför tror du hon gör så? Vill hon konkurrera med sin sons fru?
  • Anonym (Men..)
    Bjoer skrev 2019-04-03 16:52:10 följande:

    Fast det du skriver stämmer ju inte. "Mamma" är inte heligt, folk använder det i alla möjliga situationer, inte minst när det kommer till olika familjekonstellationer. Bara det faktum att det ofta kallas bonusmamma visar ju att relationen är närbesläktat. En bonusmamma är ju faktiskt en mamma. En extra mamma.


    Varför antyder du att det skulle vara generellt accepterat av biologiska föräldrar att bonus- gummi- plast- styv- plastföräldrarna slopar den där beskrivande biten att de inte är "riktiga". Sedan att vi väljer att säga bonus istället för gummi eller plast är också på den extra förälderns bevåg för att det känns bättre. Men det är inte mer rätt för det. Många bonusföräldrar föredrar att skapa en så nära anknytning som möjligt och då går man så långt och inkräktar på mammans roll för barnet. Avdramatiserar mammans betydelse. Vem som helst kan ju ta den titeln anser vissa. Vad tror du barnets riktiga mamma känner inför det? Har inte hon något att säga till om? Det är ett långt kliv mellan en förälder och en låtsasförälder. Förstår ni inte att det är av stor vikt även för barnet att skilja på mamman och låtsasmamman? Det gör inte plastmammans roll något mindre viktig för barnet, kärleken blir inte mindre bara för att det används en rätt benämning på henne. Men däremot är det utav respekt för den riktiga föräldern som man ändå inte brukar den titeln, och framförallt inte om den riktiga föräldern säger ifrån som i ts fall. Då ser man som vuxen till att visa respekt istället för att tjafsa över en sådan struntsak. Barnet är 5 år, har knappt lärt sig knyta sina egna skor men ni förutsätter att denne har koll på vad det innebär att kalla någon för mamma och hur det negativt påverkar vissa i hennes omgivning? Även om det förklaras för dem? "Barnet har rätt att tolka sina känslor på sitt sätt. Vill barnet kalla mig för mamma så får han eller hon göra det." gäller detta alla felaktigt yttrade känslor hos barn? Eller bara de som är gulliga och till en bonusförälders fördel? Det är så genomskådat egoistiskt att det blir avsmakligt. Tillrättavisa och var nöjd med att ingenting har hänt i relationen mellan barnet och bonusföräldern för det. Men däremot ser barnet att bonusmamman och mamman kommer bra överens. Den där ohälsosamma stelheten som kan uppstå dem emellan. Sånt ser barn. De kanske inte kan tyda den men de ser den. Sammarbeta istället med barnens riktig mamma på det som är rimligt eller fullt accepterat som hur titeln mamma ska användas. Hade det inte varit någon skillnad hade det inte funnits ett tillägg på bonus, gummi, plast, låtsas, styv. Det är inte en beskrivning som försvinner ju mer kärlek man investerar i relationen eller vad man går igenom tillsammans med barnet. Snarare att det är en gemensam överenskommelse med barnets riktiga föräldrar om det är okej eller inte. Har de olika åsikter så är det ett nej om de har gemensam vårdnad. Så funkar livet.
Svar på tråden Får inte kalla mig mamma?!