New Dawn skrev 2019-07-18 18:51:00 följande:
Ja, det lät som du gjorde väldigt mycket mer, så som du beskriver det.
Nej du kanske inte tycker det är så jobbigt, men det kanske är bra för henne att göra mer. Människor växer ofta lite om de får förväntningar och det är inte nyttigt att passiviseras. (Det är den bilden du ger)
Okej. Om jag förstått det rätt tycker du att hon borde anstränga sig och inte bara ge efter för det bekväma. Då kan man ju fundera varför hon väljer soffa, tv och sömn. Varför blir det "jobbigt" att ha sex. Vad tror du?
Är det tex för att hon är rädd att du ska bli besviken om hon försöker utan att klara det. Det kanske är så pass jobbigt att det är bättre att låta bli. Hon kanske hellre vill att du ska ta initiativ, men även då kanske rädslan att hon inte går igång, får henne att avbryta det hela i tid. Hur ser sexet ut? Måste det vara spännande, hett och utforskande, eller funkar det att ta det väldigt lugnt. Funkar det för dig? för henne?
Du skriver att du inte tar så mycket initiativ för att du inte "orkar dra igång dig själv", om du riskerar att få nej (vilket du ofta får). Vad är det du måste "dra igång" och när säger hon nej? Frågar du om hon vill ha sex eller vad är det för något hon säger nej till...? Kanske vet hon att det är så jobbigt för dig med förhoppningar som inte blir av. Vad krävs för att dina förhoppningar ska infrias? Tex att ni provar att ha sex? att hon tillfredställer dig, eller att hon blir kåt?Jag förstår att det bästa ju är om båda blir kåta, njuter, har sex och får orgasm, men jag menar nu när det blivit ett problem, räcker något "mindre"?
Vad säger hon när ni pratat om eran relation och erat sexliv?
Okej, så det viktiga är att du får sex med någon, så kan du leva med henne ändå?
Jag ville nog mest beskriva det för att förtydliga att jag åtminstone inte gör för lite i hemmet. Det är inte viktigt för mig om jag gör mer. Men jag har insett att det är väldigt viktigt för många tjejer/kvinnor att man ska göra lika mycket hemma, och att en sådan faktor kan göra att ?musslan sluter sig? som Mia hade sagt.
Absolut, jag kanske borde släppa över lite mer till henne. Hon kanske mår bättre i sig av det. Har gjort det lite förut, och hon har ju inte mått sämre eller så åtminstone. Däremot kan jag väl inte påstå att sexlivet förändrats av det.
Jag tycker att alla människor som är i en relation åtminstone då och då behöver anstränga sig och inte bara låta det man håller högst i livet falla i glömska.
Men jag vet inte varför det blir ?jobbigt? att ha sex, och att hon väljer tv, te och telefon varje kväll.
Hon vet nog om att jag inte säger nej till sex. Jag har nog aldrig gjort det i en relation. Jag ställer inga som helst krav på att si och så ska sexet se ut. Det kan vara så ?vaniljigt? som det kan vara ena gången. Det kan vara som hämtat ur en p-rulle en annan gång. Det är liksom inte fel på sexet vi har eller har haft åtminstone. Båda längtade ofta till det. Nu är det väl sällan någon superhöjdare.
I mitt fall startar väl sex ofta med någon liten tanke eller så. Man blir sugen, tar initiativet och så blir det lets go eller absolut inte.
Nu för tiden låter jag det stanna vid den där tanken, så slipper man gå och bli sugen när man ligger bredvid varandra. Har man fått en förhoppning så är det alltid jobbigt att gå ifrån det tomhänt.
Jag ställer inte krav på att hon ska bli kåt. Det ligger inte i min värld att hon ska liksom göra något av barmhärtighet bara på mig för att min frustration ska släppa. Jag är väldigt lyhörd när det kommer till vad hon vill och inte vill.
Hon säger väl som säkert många andra att man ska försöka ha lite mer sex och ta sig tid för det osv.
Helt ärligt så känns det stora problemet som att hon är väldigt nöjd med vårt sexliv. Hon verkar vilja väldigt sällan. Hon tycker alltid att det är skönt och får orgasm när vi har sex. Men det verkar liksom stanna vid att ta av sig mjukiskläder, lägga sig i sängen och ha sex en stund innan man sover någon gång ibland.
Jag var som sagt väldigt noga med att berätta i början av vårt förhållande att sex är en viktig sak för mig. Inte för att ställa någon som helst press, utan för att göra det klart att jag inte vill tillhöra dom männen som sitter och gnäller över hur tråkig frugan är och att man minsann har rätt till lite sköj vid sidan om.
Och angående din sista fråga så är det inte ett alternativ. Hon skulle inte vilja att jag hade sex med andra. Och otrohet har jag prövat förr. Det gav ett lyckorus på ungefär en halvtimma och ångest för åtminstone ett halvår. Då hade jag nog tyckt att det var mer fair att avsluta relationen på ett schysst sätt för att kunna leva med den typ av sexliv jag vill ha. MEN att skiljas från min son varannan vecka för ett bättre sexliv. Ja det vore nog otänkbart det med.
Jag är tacksam för dina välformulerade, objektiva svar med bra funderingar och frågor.