Tvivlande blivande pappa - hjälp - någon mer?
Jag är i v. 11 och det är en planerad graviditet, första. För ett par veckor sedan uttryckte sambon oro för att vi kanske inte är rätt för varandra och vi pratade då om separation och abort. Jag tror han går igenom en fas men jag måste ändå förhålla mig till att hans tvivel och ta ställning till det. Vi har besökt gynmottagningen och fått information om abort och bekräftat hur långt gången jag är. Vi har inte gjort slut än. Jag har däremot nu sagt att han måste göra slut, om det är vad han vill, för att jag ska kunna överväga abort. Tills dess kan jag inte bortse från att jag upplever det som en fas, något övergående som bottnar i hans mående och oro. Sen är det ingen möjlighet för mig emotionellt att göra abort och sedan stanna i relationen, i så fall är det slut. Sambon blev glad när han fick se stickan, det kan jag aldrig glömma. Därefter har han varit orolig för förlossningsdepression, hur han blir som pappa, hur han är och varit som partner, hur han känner för mig och vår relation, hur han tycker att det ska vara i en relation etc. Det senaste är att han tror det vore bättre för oss två och för barnet att jag gör abort och vi gör slut. Men han vill att vi fortsätter som vänner. Finns det någon som upplevt något liknande? Kommer han ändra sig? Är detta vanligt? Vet inte hur jag ska känna eller tänka. Tänkte det kanske hjälper att höra från andra som upplevt liknande.