Är min man bra?
Jag har bara varit tillsammans med en man annan innan den man jag är med nu. Jag är 29 år och är alltså inte jätteerfaren. Jag har börjat få "dumma" tankar om att jag är nyfiken på andra än den man jag har, även fast jag vet att han är en bra man.
Kanske kan ni få mig att vakna? Är min man bra och bör jag vara rädd om honom? Ni som haft många har ju mer att jämföra med. Vill inte göra något jag kanske kommer ångra.
Det positiva med honom:
Han har ett jättebra jobb som han verkligen brinner för. Han är flitig och ansvarsfull. Han ställer alltid upp och skulle springa över hela jordklotet för min skull. Han är ärlig och lojal och kärleksfull. Han tycker jag är den vackraste kvinnan på jorden. Skulle aldrig någonsin vara otrogen, finns inte på kartan. Han är hurtig och ligger inte och latar sig på soffan och kollar fotboll direkt. Han köper ibland med sig blommor hem "bara för att" och försöker vara romantisk även om han egentligen inte är det. Han är snäll och hjälper till i hemmet, städar osv utan att jag behöver be om det. Han är världens finaste pappa till vårt barn, han leker och engagerar sig till 110 % och hittar på roliga saker.
Det jag har stört mig lite på..eller som jag önskar:
Är att vi skulle diskutera mer och ha djupare samtalsämnen. Att vi klickade lite djupare på nått sätt. Att han på riktigt ville lära känna mig utan och innan och mina åsikter om saker. Att vi skojjade mer med varann och var lite busiga, att man kunde tjafsa och bli sams igen. Att han "förde" mer och var lite mer manlig på nått vis. Lite jävlar anamma och spontan. Ibland känner jag att attraktionen tryter.. Jag önskar att han tränade mer. Jag är väldigt svag för ett vackert yttre och kan lätt tappa attraktionen har jag märkt.
Hur hade ni tänkt kring min man..? Jag vill inte vara naiv och tro att alla män där ute är fantastiska men inte heller bli hemma-blind.