Anonym (Dålig mamma?) skrev 2021-06-11 06:25:58 följande:
Liten bebis och krävande storasyster som vill ha uppmärksamhet. Är sambo med barnens pappa. Är det då ok att "dela upp barnen?" inte så att vi slutar vara en familj men att pappan tar större del av tiden med storasyster så att jag kan fokusera på bebisen?
Storasyster verkar vara väldigt nöjd med arrangemanget och är "mindre krävande" även när pappa inte har kommit hem från jobbet ännu då hon istället väntar på pappa, och jag är betydligt piggare. Men jag är rädd att pappan och bebisen inte bondar, och att jag och henne glider från varandra. Hon har blivit väldigt pappig och det snabbt. Nästan direkt när hennes lillasyster föddes.
Men det är ju förhoppningsvis bara en period. Kan sådant här hålla i sig med pappighet även senare att det blir som vi har varsitt barn typ och inte två barn tillsammans?
Nu har jag ingen som helst tanke på att skilja mig...men många par skiljer ju sig, och man vet ju aldrig vad som händer...skulle det då bli "Jag vill bo hos pappa!" och hon väljer honom över mig?
Jag tycker inte alls det är konstigt att man delar upp barnen mellan föräldrarna på det sättet du beskriver. Vi har gjort så när småsyskon fötts, att jag fokuserar på bebisen (vilket innebär bland annat all natt-matning) och han på de äldre syskonen under de första två-tre månaderna. När sedan bebisen börjat sova hela nätter (sju-åtta timmar i sträck) så har vi slutat dela upp det så tydligt.
När jag skriver att vi fokuserar på varsitt barn så innebär det ju inte att man ignorerar de andra barnen. När vi har haft bebis så har jag såklart umgåtts med de äldre syskonen också, och maken har tagit hand om och burit på bebisen. Det är ju bara, som du skriver, en kort period man gör så.
För oss blev det ett undantag från det ovan, när vår näst yngsta dotter föddes så blev jag dålig några dagar efter förlossningen och klarade inte av att ta hand om bebisen, så maken tog över och skötte alla barn inklusive bebisen (flaskmatning) i några veckor tills jag var bättre. Än i dag är dottern pappas flicka, även om hon och jag också har en nära relation, så finns det något speciellt mellan de två. Om det beror på den där första tiden, eller om det skulle ha blivit så ändå vet jag såklart inte.