Dumpade bittra män

Nope, snarare som att både kvinnor och män kan känna bitterhet när de blivit dumpade men när en kvinna gnäller över det så är det helt ok och hon bemöts med empati och förståelse men när en man gör likadant så ger sig manshatarklubben genast in i tråden och förklarar vilken idiot han är.

Det lustiga ligger alltså i vilken enorm skillnad det kan vara på reaktionerna beroende på vilket kön skribenten har.

Kan du ge något konkret exempel?

Jag upplever inte att män i allmänhet är bittra över att ha blivit lämnade, eller bortvalda och inte heller kvinnor i motsvarande situation.

Däremot uppfattar jag att människor som har orealistiska förväntningar, eller människor som faktiskt blir lurade faktiskt oavsett kön faktiskt blir mer eller mindre bittra 

Någon skrev tidigare i tråden att män blir bittra vid separation, medan kvinnor blir bittra i relationen och tyvärr ligger det lite sanning i det. 

Jag tänker att det är väldigt lätt att känna sig lurad av den andre och att detta definitivt föder bitterhet, oavsett om den andre ville väl, eller var en självisk skit. 

Jag tänker att många människor har lätt att se andras fel och brister och själv tycker sig förtjäna både det ena och andra, utifrån vad de tycker andra fått. Men riktigt så enkelt är det inte. Alla har svårt att faktiskt se vad den tillför och inte, att märka om den andre är nöjd, samt att förstå vad relationen är på väg och vilka konsekvenser varenda dag har och ger.

Ett ragg här och nu är inte bara här och nu, utan faktiskt den samlade erfarenheten som såväl kvinnan och mannen har med sig. Inte konstigt att man blir bitter. För en man som visar minsta lilla tecken på något som en kvinna inte vill ha kan tämligen lätt bli bortvald.... Medan andra män faktiskt verkar bättre, men faktiskt inte förtjänar fullt så många kvinnor som de lyckas charma.

Vet inte om jag haft orimliga krav, vad tycker du?
X-maken som är arbetsnarkoman och jag skötte 98% av barn, hem, hushåll, trädgård, bilar, relation, socialt liv utöver att jag jobbade 100% där bad jag upprepade gånger om att han skulle avlasta och ta större del av ansvaret för hem, familj, barn och relation och fick svaret att han gnällde ju aldrig på mig så varför gnällde jag på honom? Svarade att om jag också kunde komma och gå som jag ville, lagad mat på bordet varje kväll, rena underkläder i byrån, någon annan tog ansvaret för barnen osv, då skulle inte jag heller ha mage att gnälla.
Var det orimliga krav jag ställde? 
Och nej, han pumpade inte in en massa pengar som jag levde gott för utan snarare att jag stod för det mesta.

Efter skilsmässan träffade jag en man som jag trodde var Mr Right, men det var tydligen orimliga krav jag ställde där eller vad tycker du?
Jag ville ha sex ibland och att vi någon gång kunde göra något tillsammans utöver att äta mat och sova sked någon/några gånger i veckan. Orimliga krav enligt honom - håller du med?

Du menar jag ger dig exempel som du sen hävdar att det inte alls stämmer och så kan vi hålla på så i ett par vckor?... nja jag tror jag avstår. Det är bara o gå in på valfri tråd där någon man beklagar sig över dejting/sexliv/relationer, etc, etc... 

Läste nyss i en annan tråd en man som ansåg att kvinnor saknade självrannsakan. Bara en sån kommentar liksom.

Var är självrannsakan hos den typen av män som anser att kvinnorna skall sönka sin standard för att de också ska få sex tex? Kvinnor om några brukat vara sinna egna största kritiker. Inte bara vad de säger utan hur de ser ut, hur de framstår, hur det ser ut hemma, vad de har på sig osv..

Gräsliga krav, erkänn att du tyckte han skulle plocka bort sin egen tallrik efter sig också? :) 

Jag menar att du ska visa vad du syftar på och på vilket sätt svaren skiljer sig på det sätt du menar. Om du kan visa att det är som du påstår så kommer jag ju inte att kunna säga emot.

Och jag hänvisar till valfri tråd där någon man beklagar sig över relationer eller har mage att ifrågasätta en kvinna.

Så du hade alltså ingenting konkret.