Är adoption moraliskt rätt eller fel?

Motivet är att jag vill ha barn. Adoption är det bästa sättet för oss! VI har tur som får CHANSEN att adoptera. Barnet är vår lycka...vi kan bara hoppas att vi blir barnets lycka!

VAd jag menar är att adoptivbarn inte är något sista val då allt annat misslyckats. Men jag förstår att du kanske tror det....det kan vara lite svårt att ta till sig om man inte upplevt det själv!

Sedan vi bestämde oss för att adoptera är det första gången som jag är säker på att jag kommer att få bli förälder och uppleva lyckan som det innebär! Inte ens inna jag visste att det fanns något fel på oss har den känslan funnits hos mig!

Man kan säga att ödet eller lyckan förde oss samman! Jag är i dag GLAD att jag inte kan få biobarn! Den känslan ska jag föra över på barnet oavsett om vi gått en lång, krokig väg för att hitta varandra!

Nu måste jag få blanda mig i.

För cirka ett halvår sedan läste jag en stort uppslagen artikel i Irish Times (Jag sade Ordfront till dig Pelli men det var Irish Times) med anledning av en mycket uppmärksammad adoption där adoptivföräldrarna tröttnat på sitt barn och lämnat tillbaka honom till barnhemmet (!).
Ämnet adoption diskuterades ganska mycket i irländska medier just då och några saker som jag tänkte mycket på var följande:

De länder med högst antal utlandsadoptioner överensstämmer ofta med de länder där korruption är mest utbrett. Vietnam och Vitryssland nämndes liksom Kina. Enligt tidningen roffade tjänstemän på alla nivåer åt sig pengar från utländska adoptionsorganisationer och dessa tjänstemän genomdrev ofta tveksamma adoptioner för att sko sig själva.
För mig känns det som hal is. Att tjänstemän tjänar pengar på att driva igenom adoptioner - ska någon tjäna något så är det väl kanske barnhemmet (eller i alla fall få igen för sina utlägg). Man tangerar barn som handelsvara om det är på annat sätt!

Det andra var att tidningen visade att den enda lösningen som erbjuds unga kvinnor med barn (eller gravida) ofta är adoption. Så en ung, ensam kvinna med ett spädbarn erbjuds adoption som lösning på hennes problem med pengar, barntillsyn och boende. Speciellt gällde detta Kina och Vietnam igen. Om kvinnan istället kunnat få en viss statligt garanterad inkomst under tex. det första året och sedan hjälp till barntillsyn så hade - enligt Irish Times - många kvinnor inte adopterat bort sitt barn. Det fanns grupper av kvinnor i Kina som lurats/tvingats/pressats in i adoption som nu gick samman för att försöka få tillbaka sina barn. Jag tror att man måste vara ENORMT försiktig om man ska adoptera barn från ett så genomkorrupt land som Kina, faktiskt. Egentligen kanske det inte är ett lämpligt land att adoptera om nu tjänstemän är mer intresserade av att tjäna pengar än att barnen får bra hem - och att adoptioner alltså kan ske mot förälderns vilja!?

I tidningen nämndes länder där adoptioner gick schysst till, Indien, Colombia, Ryssland bland andra.

Sedan det här med att vilja hjälpa ett utsatt barn - Adoptionscentrum skriver ju i sina reklamannonser att "Ett barn behöver föräldrar". Från deras sida verkar det inte vara så att det bara är föräldrarnas längtan efter ett barn som gäller utan även barnets behov av ett hem - ? Om adoptioner går schysst till är det väl en win-win-lösning för föräldrar och barn, även om det förstås är så som Jennie m ie skriver, att inget barn ska behöva känna tacksamhetsskuld mot föräldrarna.

Lilith74: Tack för ditt inlägg!

Utopia, tror jag,s krev om kostnaderna. Och det stämmer, åtminstone när det gäller Sverige och de flesta andra länder i vår del av världen, att man inte betalar _för barnet_ Det vore barnhandel som tack och lov är förbjudet (men tyvärr ändå förekommer *ryser*). Man betalar för det som är runtomkring. Läkarkostnader, administration, lönekostnader, lokaler, domstolsförhandlingar, transporter, resor...

Jag tycker adoption är väldigt bra. Det är bra att de barn som ingen kan eller vill ta hand om får föräldrar.

Men kanner inte alla adoptivbarn tacksamhetsskuld pa nagot vis? Tva av mina vanner ar adopterade och bada sager att de ar tacksamma att foraldrarna adopterade dom. Formodligen kanner de flesta tacksamhet oavsett forutsattningarna for adoptionen. Sa da spelar ju inte foraldrarnas motiv nagon roll anda.

Lilith74:
Det är inte möjligt att lämna tillbaka sitt barn till barnhemmet det kom ifrån! När man adopterar blir barnet ens eget ur alla perspektiv. Skulle man av någon anledning inte klara av sitt barn, får man vända sig till sitt eget lands sociala mydighet.

De flesta barn i Kina som är tillgängliga är hittebarn. O inte jag minns fel är det i Kina olagligt att överge sitt barn. Det är alltså inte så i Kina att det är fattiga unga kvinnor som vänder sig till myndigheten och får hjälp att adoptera bort sitt barn. Det är på grund av 1-barnspolitiken som så många flickor i Kina överges. Givitvis är det en tragedi hur barn än hamnar på barnhem.

Men jag undrar lite hur mycket i den är tidningen var grundade fakta, och hur mycket som var rena spekulationer?

Jag tycker att adoption är lika mycket egoistiskt som att föda biologiska barn,man gör det för sin egen skull,man vill bli en "riktig familj"...osv
För min del så är det helt enkelt ett annat sätt att"få"barn på..

Lilith:att adoptioner sker utan föräldrarnas vilja i Kina?
Att Kina skulle vara mer korrupt än t ex Colombia...?
Skulle faktisk vara väldigt intressant att få mer fakta om detta,mer än vad en Irländsk tidning skriver..

De här föräldrarna lämnade i alla fall tillbaka sin son till barnhemmet. Han hette Tristan och var 3 år då. Han var ett par månader när de fick honom. De fick ett till barn sedan (biologiskt) och mamman sade att Tristan inte passade in längre. Fruktansvärt. Paret var irländare och pojken adopterad i Indonesien (tror jag) men paret och barnen bodde någon annanstans. De tvingades i alla fall av en irländsk domstol att betala skadestånd till pojken, men de fick inte tillbaka honom eftersom de var olämpliga som föräldrar. Han adopterades av en annan familj sedan.
Tyvärr minns jag inte hans efternamn men sök ni på Tristan och adoption så får ni nog upp storyn.
Här, till exempel: www.adoptionireland.com/campaign/ica_news.html

Just på den länken hittar jag av en slump en artikel om en guatemaliansk (guatemalier, vad heter det?) som höll på att få sitt barn stulet av en illegal adoptionsorganisation! Där kan ni läsa, ni som inte tror på irländska tidningar...

Greta05: Har du länkar som visar att det jag läst är otänkbart? Jag tror inte alls att det är omöjligt att föräldrar pressas till adoptioner i en del länder.

Jag tror att det finns mer skumt än man tror i detta, världen över.

Ja vet inte om Irish Times menar att Colombia är mindre korrupt än Kina, det var inte heller det de sade. De sade att adoptioner från bland annat Colombia går schysst till - kanske beroende på en väl fungerande organisation där.