Tråden Katt

Sommartider:

Förstår att det måste kännas jättejobbigt att låta sin älskade katt somna in och inte riktigt veta vad det är som gjort att hon blivit som hon blivit. Men det är ju inte alls omöjligt att det är en hjärntumör. Men att ha en katt som går till anfall och inte går att lita på fungerar ju inte riktigt heller. En stor kram till er!

Sommartider: Vad tråkigt, men jag förstår erat beslut. Vad skönt att barnen ta det så bra.

lindac77
tack för stödet..
Nu är lilla Mrakel utan mamma..men det har hon på ett sätt varit nu ett par veckor då Tussi inte viljat vara med henne.Som tur är har vår andra kastrerade hon katt Smulan tagit över och tar hand om Mirakel..Hon har lärt henne gå på låda och så slickar hon kattungen ren och visar henne till maten också.. När jag roppar kommer både smulan och mirakel på en gång och kelar och spinner..Mirakel ska ju snart flytta till sin familj så det kommer att kännas tomt här hemma...
Du har rätt det går inte att ha en så svårt hanterad katt som man inte kan känna sig trygg med..på något sätt tror jag att Tussi led utav hur hon var så hennes humör kunde vända så fort..nu har hon det bra i katthimelen i alla fall.. ;.)

SandraS
Jo det tog det ganska bra..Det var så uppenbart att det var något fel på Tussi nu en tid..
Barnen hade nästan börjat bli rädda för henne..Min stora flicka grät och det förstår jag..
Jag klarade inte följa med och se på när hon somnade in..Jag tycket det var tungt..

Sommartider: Det hade nig inte jag heller klarat.
*Tröstkramar*

Zenobia
det var Tussis första kull..
Hon var en jätte fin mamma som födde upp sin unge i vår säng de första 5-6 veckorna..Hon var då ovanligt kelen och trygg. och .inte lika blyg som hon är i vanliga fall häller..
Det var ca två  tre veckor sedan jag började märka en förändring i Tussis beteende..
Jag tog henne till djursjukhuset men de hittade inga hälso fel då?
Som tiden gick började allt förändras och till slut morrade hon också mot sin unge om hon kom nära ibland och andra gånger fick unge dia och vara nära..Men det kunde gå 4-5 dagar i mellan gångerna...Hon anföll mig när jag kom in ifrån altanen för några dagar sedan..Hunden som hon alltid gillat mycket fick sig några tuffa omgångar utan förvarning..och så till slut var det vår dotter hon gick på..
Jag vet inte om en psykos kan ha orsaka det..

SandraS tack för stödet..

Sommartider:

Ja, Mirakel klarar sig säkert fint med sin extra-mamma Smulan istället. Jättebra att hon tagit sig an henne, för de här veckorna mellan då de är ca 8-12 veckor är väldigt viktiga för kattungarna att de har en annan katt som förebild som liksom lär dem att vara katt och fostrar dem och gör så de blir trygga senare i livet.

Visst kommer det kännas tomt sen när hon flyttat. Veckorna bara rusar iväg och om knappt en månad är det dags för våra busfrön att flytta till sina nya familjer också. Kändes tillräckligt tomt igår när Heddas uppfödare var här och hämtade hela gänget för att ta dem till veterinären för sina vaccinationer (+ kontroll av Gustaf som tyvärr fått ett sår som blivit lite infekterat). Då insåg jag hur mycket jag kommer sakna dem sen när de inte längre bor här. :´-( Man har ju hela tiden varit inställd på att de ska flytta och att vi inte ska behålla någon av dem, men tomhetskänslan och saknaden av dem lär nog infinna sig ändå.

lindac77
Jo det är en himla tur att Smulan tog över så fort Tussi blev konstig..Det hade inte varit roligt om Mirakel hade fått se sin mamma vara så konstig och kanske skadas utav det de här viktiga veckorna..Smulan är en bra lärare hon är så noga att visa allt..Mirakel är helt rumsren..Hon rör sig fritt här hemma och det är så kul att hon är lika tam som Smulan..
jag vet att Mirakel kommer att ha det bra dit hon flyttar och att det kommer att gå bra för henne..hon har en bra och trygg start i livet tråtts det med Tussi som blev..
Lite tur var det i alla fall att Tussi höll sig för sig själv och överlätt allt till Smulan när hon var så illa däran..

Jag får väl skaffa en annan katt till vår familj lite längre fram om saknaden blir för stor..

lindac77
Jag förstår att ni kommer att känna att det blir tomt hemma..Det är ju fullt med underbart roligt liv i hemmet med en kattunge ..hur blir det inte då med många..
Men de är ju bara till låns och det vet man ju ifrån början.
Så var det med Mirakel också...Hon som har tingat Miakel var lite rädd att vi skull behålla henne..Men det skulle jag aldrig göra..det är ju inte min katt..men vist jag vorre ju dum om jag inte tänkt tanken..En kattunge ska ju vara så fin och omhändetagen att man skulle vilja behålla den för då har man lyckats som kattuppödare och ägare.