Skrev innan i tråden, men lägger in min "historia" igen. Det är okej med åsikter, men jag tycker det är sorgligt att så många är så trångsynta och tror att alla killar med yngre tjejer är störda i huvet och perversa som tänder på yngre. Det har aldrig slagit er att känslor kan uppstå helt oväntat, man träffas av en slump och man får känslor, trots att man inte vill? Precis det som hände mig.
När jag var 15 (är 16 nu), alltså för ett år sedan, träffade jag en kille på 23 år. Till en början såg vi mest på film och pratade i timmar, hade hur mycket som helst att prata om. Tog liksom aldrig stopp, vi hade så otroligt mycket gemensamt trots åldersskillnaden.
Med tiden växte känslor fram hos mig, även hos honom. Vi betedde oss som ett par ibland, men jag märkte på honom att någonting var fel och vi pratade om det. Han sa att han aldrig skulle kunna berätta för sin familj/vänner att han har en flickvän på 15 år. Att han tyckte om mig jättemycket, men skulle inte klara av andras reaktioner. Att allt hade varit mycket annorlundare om jag varit ett par år äldre. Så han tog beslutet att sluta ses.
Var otroligt ledsen i början, och är det ibland fortfarande, förlorade en underbar vän.
Har ingen som helst kontakt idag, men jag får ändå ett léende på läpparna när jag tänker på honom. Vad jag vet nu har han ett lyckligt förhållande med en tjej i hans egen ålder. 
Jag säger så här. Ja, en 16åring och en 26åring kan vara tillsammans.
Men man måste ha ett starkt psyke med tanke på andras reaktioner.