Eva och Nadjas mamma skrev 2007-10-27 20:51:24 följande:
Jag kan nog hålla med dig om mycket, Leoella. Men i vissa områden tror jag att du har fel, tex att barnen retas för att de lärt sig det hemifrån. Jag tror att barnen retas för att något avviker.
Jag tror att barn retas för att de fått lära sig det hemifrån OCH från resten av samhället. Vi är ju inte isolerade öar och just därför lär sig barn både från oss som föräldrar, från mor- och farföräldrar, från äldre barn, från fröknar i skolan, från TV osv osv osv. Du har en poäng i att barn retas för att något avviker. Det är nog rätt naturligt för oss människor att märka det som avviker så att säga. Och att "stöta ut det" som de flockdjur vi är. MEN; den stora skillnaden från oss och andra djur är att vi har ett helt annat MEDVETANDE och kan frigöra oss själva från sådana mer "primitiva" beteenden. Det är en av de saker jag hoppas lära mitt barn, eftersom jag anser att det är en av de viktigaste kunskaperna i livet som jag själv har fått till mig. Att inse att mina fördomar/förutfattade meningar FINNS där, men jag KAN faktiskt sätta mig över dem och resonera med mig själv när jag dömer någon på förhand. Att jag KAN som människa VÄLJA att inte reta någon som avviker.
Och; om färgen rosa på en kille avviker så gör den ju bara det så länge väldigt få pojkar har rosa på sig. Det som är avvikande idag är inte alls säkert att det är det imorgon.
Man kan väl knappast kalla rosa-fenomenet för en "katastrof". Jag har heller aldrig gjort det. MEN fenomenet att små flickor och pojkar inte "får" ha vissa färger kan mycket väl vara en _personlig_ katastrof i deras egna liv, just där och då. När/om de tex BLIR retade. Och jag menar naturligtvis inte att det är så enkelt som att det bara handlar om rosa och ljusblått. Men med attityden att "jag skulle aaaaaaldrig sätta rosa på min pojke" så upplever i varje fall jag att det följer många många andra (enligt mig) förlegade attityder. Föräldrar som ser det som jätteviktigt att barnet inte blir tagen för fel kön och är väldigt rädda för omgivningens reaktioner tenderar tyvärr också ofta att hindra sina barn på andra områden också. Tex hindrar sin son från att börja med balett eller ridning när/om han visar ett visst intresse för det. Oftast "trycker" man in barnet i rollen långt innan intresset ens fått möjlighet att finnas där ens. Så att säga.