Svetlanas Fanclub

Nu är jag slut i huvet efter denna morgonen så nu svamlar jag här en liten stund innan lunch:

Tips till er som vill träna mer bokstäver:

1. Häng upp varje bokstav på någon person som barnet känner väl, precis som du redan gör mejram-man får bara "sträcka sig" efter lite fler bokstäver.

Mammas bokstav, pappas bokstav, kusin Bellas bokstav, egna läraren på dagis bokstav, kompisen Xs bokstav etc. Då blir det intressant och man kan rita och skriva bokstäverna lite då och då och fråga hur de ser ut, eller skriva en och fråga vems bokstav det är.

Mitt överkursprojekt som naturligtvis aldrig blev av hade varit att sätta upp foton med personerna och Bokstaven i deras namn markerad på väggen...

2. Titta på fem myror-programmen, alfabetssångerna är en nyckel. Man kan också surfa in på Bolibompa på SVT.se och göra fem myror-spelet och höra ännu mer alfabetssånger så mycket man vill.

3. Köp bokstavskex-det finns nya såna med fullkorn i butiken nu, från Göteborgskex tror jag att de är och det är ganska bra fördelning av bokstäver. Skriv era namn i kex och öva bokstäver, man får äta upp dom man kan (eller max 8-10 st per fika kanske
). Man kan också räkna kex (eller russin) och så får man äta så många som man kan räkna rätt till eller ett någorlunda tandvänligt maxantal.

4. Nu ska vi fortsätta med att jag varje eftermiddag skriver några tre- och fyrabokstavsord i glada färger som Alex får försöka läsa, och sedan ritar jag vad det är efter ordet. Så får vi se vad vi mer kan hitta på som gör det hela kul.

Oj, bokstavsträning och läsinlärning.. Nä, det får vänta  Jag har nog av undervisning hela dagarna, och Simon lär lära sig det där tids nog ändå.

Pejo, nä det är inte lätt. Igår var Simon jättetrött och slut när han pratade med pappa också, och det "hjälpte väl till" just då. Sent i kväll kommer maken hem och han har lovat Simon att hämta honom från hans säng då så att de kan sova tillsammans, och sen försöker han ordna så att han åtminstone kan lämna dem till dagis i morgon, innan han åker och jobbar igen.

Idag är jag så less och arg på några av mina elever och skulle gärna bunta ihop dem och sälja dem billigt. Någon som vill ta över ansvaret efter en älskad lärare, utan barn hemma och man som arbetar borta, som känt eleverna i 2½ år och har rutin på skolan och skolarbetet i klassen, vet vad de gjort och inte gjort, har kunnat planera arbetet omlottvis och inte som jag allt på en gång från början, SAMTIDIGT som rättningsbergen ska gås igenom, praktiska saker ska fixas runt om (jag har ju inte ens ett datakonto än och kan inte använda en dator där) lektioner ska förberedas i detalj och... etc etc etc.

Fanns det någon som ville det? När ovan nämnda elever beter sig som divor utan tillräcklig uppmärksamhet under mattelektionen, kommer med syrliga kommentarer om att jag bara lyckats rätta hälften av räknehäftena till samma mattelektion och efter att jag slagit bakut, tappat tålamodet och humöret och rytit i, i ett tafatt försök att försöka få dem att förstå vad jag pysslar med hela dagarna där (jag sitter inte precis och fikar i personalrummet, idag hade jag sammanlagt 10 minuters rast på hela dagen) dessutom, efter det, som grädde på moset får höra "X, hon brukade ta hem räknehäftena och rätta hemma"

Ghaaaaaahhh!!! Jäkla snorungar.. De vet ingenting om arbetstid, arbetsbelastning när man hoppar in mitt i en termin och ska försöka ta sig upp på och med tåget som redan lämnat perrongen och dessutom ingenting om hur deras gamla lärare valde att lägga upp sin tid och var hon gjorde jobbet någonstans. Och jag mitt nöt låter dessa bortskämda barn reta upp mig så att jag tappar humöret, fastän jag VET att de faktiskt är just barn och att de inte vet något alls om dessa saker. Fan.

I morgon ska jag på ett lugnt och sakligt sätt berätta för dem skillnaden mellan mig och deras gamla lärare. Skillanden i våra jobbsituationer, alltså. Sen ska vi också repetera hur viktigt det är att ställa frågor på ett sakligt och om inte trevligt så åtminstone ett neutralt sätt. Gnälliga anklagelser är inte konstruktivt, för någon.

Nu fick ni en roman.. Men det känns lite bättre nu, tack

Gå ut stenhårt och sen öka, är det inte så framgång skapas?? Nä, låter lite jobbigt fru H, men självklart ska man testas i början. Du vet ju att du är en bra lärare, så ta inte åt dig, detgåröverdetgåröverdetgåröver.

Själv är jag trött på alla skvallerbyttor som hela tiden ska påpeka kamraternas busstreck. Ta ansvar för dig själv du, så får Otto stå för det han gör. Ibland känns det som att vissa elever har som mål att se till att andra får så många tillsägelser som möjligt. Och värst av allt är att jag ser samma skvallerbyttatendenser hos Linnea.... Hon berättar gärna om vem som har gjort fel på dagis.

Nu ska jag skriva ut bilder på släkt och vänner och tapetsera toaletten - det bästa stället att memorera saker på. Nejvars, det orkar jag nog inte med. Men det är himla käckt att ha en svägerska som börjar på Q.

Mejram, skvallerbyttor? De måste vara de jag kallar "studsmattor" tyst inne i mitt eget huvud så ingen hör Så fort de får en tillsägelse säger de "Men han då, honom säger du ju inte till!"

Jo, jag vet. Det går över. Men hur det blir på andra sidan, det hänger på hur jag hanterar den här konfliktfasen som blomstrar för fullt just nu. Det vet jag också, och just nu vill jag vara på topp av den anledningen, och det är jag inte.

Skvallerbyttor är inte så roliga, nej. Men här hemma jobbar vi faktiskt en hel del med att få Abbe att bli en ... Han har problem åt det motsatta hållet istället, han talar aldrig om utifall någon är dum mot honom. Han gör tillbaka, och så springer DET barnet och skvallrar och så får han en tillsägelse, och så kryper han under bordet och känner sig förorättad (fast folk tror att han skäms) och orättvist behandlad. Så vi jobbar med att han ska 1. säga stopp, och 2. berätta för en vuxen. Och han har blivit lite bättre på det. Häromdagen fick han beröm på förskolan när han berättade för en vuxen att en liten flicka hade tagit cigaretter ur sin mammas väska och lekte med. Istället för att tycka det var spännande och leka, han också, då.

Vi tränar inte bokstäver. Det där kommer när det kommer. Han känner igen många bokstäver (vet "vems" de är), vet vad några heter och tycker att bokstäver är kul. Men han har inte fattat kopplingen mellan bokstäver och ljud ännu. Vi låter det vara så, vi har ingen brådska, så vi känner inget behov av att träna aktivt. Självklart ska han erbjudas möjligheter, men inte tränas.

Man börjar ju bli nyfiken på den där svägerskan som börjar på Q, som mejram skryter om titt som tätt . Vad tusan kan man heta på Q..? Hette inte den där människan i Farmen Qristina eller nåt sånt? Kan det månne vara mejrams donna !?

Fru H, fy sjutton. Precis som du säger, SÅ mycket hänger på hur det går i er konflikt. Det där gamla snacket om att man inte ska le mot en ny klass före höstlovet stämmer såklart inte, men tanken bakom är helt rätt enligt mig. Inte vara kompis, inte vara schysst och eftergiven innan man skapat respekten. Sen kan man släppa tyglarna utan att de skenar ...

Världens sämsta mamma gjorde entré idag. Hade ettårsfotografering nere på stan och har redan ändrat tid en gång på grund av feber, så jag trodde inte mina ögon när ungen fick 40 grader igår kväll. På morgonen var den nere på 37,8, så jag bestämde mig för att satsa på att det funkade och packa ner henne i vagnen. Hon sov gott i flera timmar när jag gick ner på stan och när jag kom fram, vaknade lagom för att äta innan fotograferingen, var som ett solsken när vi fotade och somnade sedan igen när vi hämtade Abbe. Hon verkade inte lida av det, men jag får ändå dåligt samvete som släpar iväg henne när hon är sjuk.

Vi tränar inte heller bokstäver är av samma princip att det kommer när det kommer.

Ja du, Fru H, klassproblematiken är ju främmande för mig i den situationen, så tyvärr har jag verkligen inga bra råd eller tankar att komma med.

Idag är jag så supertrött! Jakob o Joel vaknade redan 05,30 - somnade om - men då kunde ju inte jag sova... pust o stön...
Känner för att ta mig hem o gå en runda i det tjusiga vädret -2° o 2-3 cm snö o strålande blå himmel med sol... Det borde ju göra en pigg, men är fast framför datorn ett par timmar till iaf.

Linnea suger musten ur mig just nu. ALLT är fel. Och så har hon ruskig separationsångest, hon blir rent hysterisk när jag går till jobbet på morgonen. Och svår att lämna på dagis. Vad är det för utvecklingsfas? Måste läsa lite i mina barnböcker, tror jag.

Svägerskan är från Kina och heter Qingfen (uttalat tjingfen). Så långt från farmen-Qristina man kan komma, späd och behaglig i sättet 

Hejsan hoppsan.

Nu har avdelningsföreståndaren plockat fram trollspöet och trollat fram ett förordnande till mig fram till årsskiftet, lovat löneförhöjning och till och med betald ledighet på min mammas 50-års dag!

Så jag har velat en hel del nu. 9 månaders vikariat på 100% slår ju springvik med noll garantier för hur mycket jobb man får varje månad med hästlängder. Å andra sidan hade jag ställt in mig på att prova det nya stället, och börjat se fram emot att cykla till jobbet. Men sen är det ju så att vi faktiskt länge planerat att flytta härifrån, så vem vet hur länge jag faktiskt kommer kunna cykla till jobbet även om jag hoppar över till Bärby?
Jag trivs på mitt nuvarande ställe och har faktiskt haft en släng av separationsångest, så varför tacka nej till den här chansen. Gräset är ju oftast inte grönare på andra sidan trots allt, och man vet vad man har men inte vad man får...
Där jag är nu trivs jag och är omtyckt, från två chefer har jag inofficeiellt fått höra att om det blir en tjänst ledig så får jag den förmodligen om jag söker den! Och det kommer tjänster i höst!

Dessutom är de så pass desperata nu så jag sitter i ett bra förhandlingsläge lönemässigt.

Det lutar nog åt att jag blir kvar, fast jag faktiskt hade bestämt mig för att dra vidare, men mycket hänger på löne- och förmånsförhandlingarna imorgon. Jag har sökt personalansvarig på det nya stället som en tok idag (för att informera om läget och se om hon kan trolla hon också ), men inte fått tag på henne, samtidigt som jag filat på en lista med önskemål/krav som jag ska ta med min nuvarande arbetsplats.

Jag har läst på lite om förhandlingsknep, men om det finns nån av er som har nåt bra tips så tas det tacksamt emot.

Låter ju jättebra Vero!

Go go girl och kläm dom på plånboken innan du bestämmer dig, ibland är det mycket som plötsligt blir möjligt när man har konkurrerande alternativ.
--
Och nej, vi sitter såklart inte och hårdtränar bokstäver vareviga dag, men om jag summerar vad jag tror har lett till denna utveckling så är det dom grejerna som jag ser har haft betydelse.

Gah, sitter på jobb och bara väntar på ett besked innan jag kan gå hem, orkar bara inte skriva mer jobbgrejs nu så jag tar en FL-paus. Med tanke på att jag har lagt några timmar hemma i veckan som jag inte har fått instämplade så kan det vara kvitt kvitt tycker man och igår kväll blev det samtal hem också- det är ingen drömsits att jobba mot skiftgående produktion alla gånger.

Det klart att du förtjänar en FL-paus Bims!
Och det gör jag också, så därför sitter jag här, nä, ärligt talat så åkte jag på nattvak inatt, så jag har verkligen ingenting alls att göra förutom att låta tiden ticka iväg. Kl 02 och kl 05 ska jag göra en insats men dess emellan består mitt uppdrag i att inte somna!

Jag som laddat inför idag och sen såg jag inte röken av föreståndaren på hela dagen, om han inte behagar prata med mig imorgon innan jag åker hem så blir jag nog sur på riktigt och byter jobb i alla fall.

Å andra sidan skulle någon ringa från det nya stället under veckan också, så om de inte hör av sig imorgon heller så blir jag sur på dem också.

Äh jag är bara trött, och grinig för att jag hade laddat och så blev det inget, men det blir säkert bra imorgon. Annars blir jag en grinig bitch, nu när jag inte ens får sova inatt. Det blir till att sova imorgon innan maken kommer hem med barnen från dagis. Men om jag känner mig själv rätt, så kommer det inte bli nåt av det heller, utan jag kommer vara en zombie på lördag (då maken ska ut på galej).

Nu ska jag sluta gnälla och surfa iväg och spela mah jong istället.