Ni som vill veta hur det är att vara adopterad, fråga mig gärna:-)

jag är varken adopterad eller har adoptivbarn ,men jag e nyfiken
Hittade du dina biologiska föräldrar när du va i Indien?

Jag hittade dem inte. Men jag fann det barnhem där jag bodde och frågade dem om de visste något om varför jag kom till dem och om mina föräldrar men de hade inget att ge mig.

När jag var i tonåren var intressead av att hitta mina biologiska föräldrar men det försvann efter några år då jag inte hade det behovet längre, min mamma och pappa har jag ju här

Hoppas du fick svar på din fråga

Ojoj, vilket tillfälle att fråga saker!! Tack för det! Och du behöver inte svara om du tycker att det är konstiga frågor såklart...

Hur talade dina föräldrar med dig om att du är adopterad?
Hur förhöll de sig till Indien? Dvs talade de mycket om landet och visade bilder och så?
Var det första gången du åkte till Indien när du var 22-23 år? Och var det en lagom ålder att göra en återresa?
Har dina föräldrar talat med dig om sina motiv till adoptionen?
Vad tycker du om adoption generellt idag?

Jag såg att det fanns två varianter av den här tråden och flyttar min fråga hit.

Hej hej
Jag kan passa på att fråga dig hur du tycker man ska göra med namn när man adopterar? Tycker du att man ska behålla barnets tilltalsnamn eller ska man ge dem ett svenskt tilltalsnamn? Det är så klart kanske en viss skillnad om barnet är ett år eller tre eller större. Vi funderar mkt på det, oftast tänker vi att barnet ska få behålla sitt namn bara det går att använda i Sverige men sen undrar jag om det kanske är skönt att ha ett svenskt namn? Ska det svenska namnet vara första eller andar namn?
Jag tycker att det känns konstigt (ingen kritik mot folk som gör det vi kanske oxå gör det) att ändra barnets namn särskilt om det kanske närmar sig tre år. Nu är det lång tid tills vi får barn och vi hinner nog ändra oss många ggr.

Nallen 79 : Var i indien är du ifrån?
Själv är jag adopterad från sri lanka men har jobbat och rest runt mkt i indien :)
Indien har ungefär samma kassa system som s-l när det gäller arkivering av information från adoptioner. I sri lanka sparas pappren i ca 12 år bara. Säkert annorlunda nu hoppas jagoch har du varit på barnhem är säkert all information borta.
Har du tänkt leta vidare?

Åhh vad kul att det börjar komma lite frågor, jag ska genast svar på dem så gott jag kan.Tack!

Svar till dig Emmchen:

1.Hur talade dina föräldrar med dig om att du är adopterad?

Svar: jag har liksom alltid vetat det eller jag har inte vetat något annat. Jag har äldre kusiner som oxå är adopterade från andra länder samt en lillebror så jag har träffat många adopterade i min uppväxt och i mitt liv. Sedan så har mina föräldar pratat mycket om Indien. Min pappa reste dit när jag var något år för att kunna svar på några frågor som jag skulle ställa i framtiden. Så vi tittade på många bilder mm. Men en period i tonåren ville jag inte kännas vid att jag var adopterad och vill var precis som alla andra bleka svenska ..hiiii skämt och sido, alla vill väl känna att de hör ihop med någon och smälter in och jag hörde inte ihop med någon alls just den tiden.

2. Hur förhöll de sig till Indien? Dvs talade de mycket om landet och visade bilder och så?

Svar: De pratade öppet om hur jag kom till dem med flyg. Hur de hade längtat så efter ett barn och att jag var väldigt speciell för dem och väldigt efterlängtat. Vi pratade om Indien som om det vore "mitt" andra land. Vi hade indiska kokböcker, mamma lagade ibland indiskmat, vi såg på bilder, läste böcker osv.

3. Var det första gången du åkte till Indien när du var 22-23 år? Och var det en lagom ålder att göra en återresa?

Svar: Ja, det var första gången som jag reste tillbaka igen. Vi hade fått förfrågan om vi ville följa med en familj då jag var 10 år men då tyckte mina föräldrar jag inte var redo, och det är jag väldigt glad för idag att vi inte reste då.

Som vuxen hade jag skaffat mig ett eget liv med pojkvän, en lägenhet, hade jobb mm och jag för att gå vidare med mitt liv tycket jag att resan till Indien skulle vara viktig, en pusselbit i mitt livspussel liksom. Det kändes viktigt att få resa dit igen för att få se "mitt" land, känna dofterna, smakerna, se alla fina mäniskor, fattigdomen, de rika allt ville jag se innan jag själv var redo att gifta mig och skaffa barn. ( min pojkvän som reste med mig då är nu min älskade man och pappa till mina två pojkar)

4.Har dina föräldrar talat med dig om sina motiv till adoptionen?
Svar: yes, de har inte hållt något hemligt för mig och min bror, allt har varit öppet och fint.

5. Vad tycker du om adoption generellt idag?
Svar: har faktiskt inte tänkt något på just denna frågan, får återkomma.

Hoppas detta gav dig lite mera om vad jag upplevt.

Svar till Fru hemlig:

1. Jag kan passa på att fråga dig hur du tycker man ska göra med namn när man adopterar? Tycker du att man ska behålla barnets tilltalsnamn eller ska man ge dem ett svenskt tilltalsnamn?

Svar: jag tycker man ska känna efter själv vad man vill ge för namn till sitt barn. Men jag är tacksam att jag fick ett svenskt namn som tilltalsnamn men att jag även fick behålla mitt indiska namn för det är min identitet - svensk/indisk - indisk/svensk. Det är väl en känsla av att det är lättare i samhället med ett svenskt namn än ett utländskt namn, men det är ju samhället som gör det till att det blir fel och inte valet som föräldrarna tar när de väljer namnet.

2. Ska det svenska namnet vara första eller andar namn?
Svar: Jag fick mitt svenska namn som första namn och sedan mitt indiska namn.

Lycka till och gör det som känns bäst för er, men det är en viktig fråga om att känna identitet, och sitt namn är viktigt, så tänk noga och väg fördelar mot nackdelar.

Kram

Svar till inoka:

1. Var i indien är du ifrån?
Svar: Mumbi ( Bombay)

2. Har du tänkt leta vidare?
Svar: Nej, inte vad jag vet. Jag fick de svar jag ville ha förra resan och nästa resa vill jag göra ihop med mina barn för att de ska få veta vart mamma kom ifrån.

Min äldsta son är redan nyfiken på vart han kommer ifrån osv och då berättar jag öppet om att jag är adopterad och kommer från landet Indien ( han vet vart de är på kartan och kan peka). Så jag vill tala öppet om detta inför mina barn med, för det är ju min identitet och mitt urspung.

Har du inte rest till Sri Lanka?

kram

Nallen 79:
Jag har varit tbx i srilanka 4 ggr. Jag var nere första gången när jag var 6 år År 00 hittade jag mina bio.föräldrar och var nere och hälsa på dem.
Nu har vi brevkontakt och jag ska väl ner ev med barnen när de blir större. Nu är de 4 och 5 år gamla och lite för små för en sån resa. De frågar inte så mkt varför jag är mörk..men frågorna kommer ju komma ngn gång och jag vill gärna visa dem srilanka eftersom landet endå är en del av deras arv.

Tack så mycket för svaren och att du tar dig tid Nallen 79!!! Nu är vi så tidigt i processen men vi har ändå funderat mycket på det med återresa och relationen till landet så det var jättebra för mig att få ditt perspektiv. Så tack tack!!!