I den här tråden är vi ett gäng mammor som "tjôtar" och träffas ibland. Vi lärde känna varandra i januari 2005 då vi var gravida och fick sedan barn mellan maj och augusti 2005.
Välkomna till nya tråden tjejer 
Sista arbetsdagen! Känns vemodigt och väldigt skönt. Har typ hundra projekt hemma som vi grejjar med och som helst skall vara klara innan bebisen kommer. Och att jobba, vara höggravid, ta hand om Anton samt grejja ute rimmar illa. Så nu tar jag mitt pick och pack och går hem istället. En sak mindre att lägga tid på alltså.
Så kan vi ju hoppas att bebisen inte kommer alltför mycket efter bf 10:e maj. Iom att jag blev igångsatt med Anton en vecka i förtid så vet jag ju inte när han skulle ha kommit. Har lixom inget att gå på. Vill dock gärna att den väntar två veckor så jag hinner ha lite tid för mig själv hemma först och bara ta det lungt. Sedan är den välkommen!
Det låter skönt Ulrika (även om det är med lite vemod) att gå hem från jobbet på ett bra tag. Hoppas du får dina veckor att vila så att du känner dig lite mer utvilad då det är dags.
För tillfället här är det ganska tröttsamt för båda barnen är i någon fas (läs trotsålder) så vi har konflikter om typ allt hela tiden. Nu när de äntligen båda två sover om nätterna så är det ett evigt testande av gränser på dagtid. Vi ska ha ledigt i maj så jag hoppas även barnen ska njuta av att slippa ekorrhjulet ett tag.
Härligt Ulrika! Nu när jag har fått ta det lugnt i några veckor och kan se på saken mer objektivt så förstår jag inte hur man klarar av att ta hand om barn, sig själv, jobb och hem samtidigt. Det går ju inte ihop överhuvudtaget ju... Hoppas att du får vila dig lite grann nu.
Ann! Liv är skitjobbig för tillfället. Det måste vara någon slag gräntestningsfas det här för jag har hört många som har det jobbigt med sina treåringar. Men samtidigt så äär det en skojig ålder på något sätt.
Nej nu ska jag titta på barnmorskorna på TV.
Skönt att gå hem, Ulrika. Hoppas att du får vila.
Ehh, konflikter? Nu förstår jag inte vad du menar Ann. 
Alma kom v 38+1 medan Ellen inte behagade komma ut förrän 40+1; lite snopet när jag hade haft jättemycket förvärkar tidigt. Hoppas du slipper vänta så länge, Martina!
Skönt att få gå hem, Ulrika! Hur ligger du till med blodtryck osv den här gången förresten med tanke på hf sist?
Min lilla bebis blir 6 månader nästa vecka och jag fattar ingenting!! Va? Vart tog de här månaderna vägen? Hon kan nu sitta själv några sekunder i alla fall och hon gillar mat! Hon blir arg om vi äter på någonting och hon inte får något, så det blir mycket majskrokar och smörgåsrån som går åt.
Trots känner jag också igen... Vissa dagar är hon verkligen urjobbig, medan hon andra dagar är solstrålen själv. Jag antar att det bara är att härda ut, men jag tycker det är svårt att vara konsekvent - vissa dagar orkar man inte stå emot och det glömmer de ju inte...
Linda! Kan inte lillasyster få gå en ätkurs hos dig sen;)? Jag orkar inte få ett barn matvägrande barn till! Och det där med att inte alltid vara konsekvent känner jag igen. Vissa dagar orkar jag men igår t.ex. så ville jag verkligen prata i telefon med en vän för en gångs skull och då struntade jag i att Liv rev ut alla Fredriks LP-skivor och spridde ut dem över vardagsrumsgolvet. Bara för att få prata i lugn och ro. Hur länge ska du vara hemma med Ellen förresten?
Imorse var jag hos barnmorskan. Allt verkade okej men hon är nervös över att jag inte bestämt mig för var jag vill föda. Tydligen gäller inte blodgruppstestet som gjorts här på andra sjukhus så även om jag tar med mig resultatet så måste de göra om testet. (Dessutom har jag slarvat bort lappen med resultatet men det berättade jag inte för henne, tror att den kanske ligger på mitt kontor på jobbet.) Och hon verkade inte alls uppskatta mitt försök att lugna henne genom att säga att folk föder barn utan papper hela tiden i många delar av världen;) Ett tag var jag ganska nervös inför förlossningen men nu känns det helt okej, på ett sätt lite spännande. Men jag kanske är knäpp...
Trevlig helg alla!
Martina: vad skumt, det måste väl ändå gälla överallt?
Känner igen mig i mycket ni skriver.
Martina: Jag kommer att vara hemma till januari då A går hem istället. Just nu känns det som att det är ganska lagom länge. Men hur var det när du födde i Linköping sist? Då gjorde de väl knappast om testet? Låter ju helskumt!
Kan meddela att Charlie blev storebror till en Ida i torsdags! Allt gick bra (planerat snitt)!
Åh vad roligt, hälsa Anna från mig!
Jo, de gjorde faktiskt om testet på sjukhuset förra gången. Personalen tycker också att det är lite löjligt men om man får fel blod så dör man så det finns nog skäl för detta ändå. Jag blödde 1,3 liter förra gången och det är ganska mycket. Anledningen var att förlossningen gick så snabbt att livmodern blev "chockad" och inte drog ihop sig ordentligt efteråt. Det kan ju hända igen.
Oj vad roligt med en lillasyster. Förstår att det blev snitt denna gång iom att Anna fick en sån bristning som jag hade med Alma. Fördel med snitt på syskon är ju att man lätt kan planera in barnvakten Hälsa dem så gott.
1,3 liter ja Martina det var verkligen mycket *läskigt*. Min brors fru har haft otur med att bli klippt som tog i artär och förlorade mycket blod på det. Det dumma var att de klippte på samma ställe även andra gången, men efter den förlossningen fick hon blod och mådde mycket bättre från början. (efter första barnet hade hon 60 i blodvärde)