Jag tycker också om att vara förberedd egentligen, men jag inbillar mig att nåt kommer gå åt skogen om jag handlar saker nu. Dessutom tror jag längtan kommer kännas mycket värre om man ser alla saker.
Sen ska jag få alla bebiskläder begagnade, liksom säng åt barnet, så det enda som verkligen "ska" inhandlas är barnvagn och det kan jag ändå inte göra förrän jag ställt på min bil... Och så massa småsaker förståss, men det kan jag roa mig med när jag börjar bli otålig framåt sommaren...
Jag tror att bebisen, liksom jag själv, kommer komma ut först en vecka efter BF och skulle den komma riktigt tidigt vet jag precis vart jag ska vända mig för att låna kläder till den, så jag tror inte att det gör något att jag inte har förberett mig än.
Jag önskar också att jag visste kön. Vi frågade på UL och två BM gjorde sitt bästa för att ta reda på det, men navelsträngen låg i vägen så att det var omöjligt att se, så det var inte meningen att vi skulle få veta. Både jag och sambon vill att första barnet ska vara en tjej, och svärmor gör mig tokig genom att hela tiden kalla bebisen för "han". Hoppas verkligen hon har fel, bara därför. Själv växlar jag mellan att säga han och det tjejnamn vi har bestämt sen många år tillbaka...
