• KSB

    Född v. 23+6 en orolig tid!

    Fick en son den 10/12 han skulle inte tittat ut förens den 1/4. Han föddes 16 veckor för tidigt, det kom som en chock för oss båda och nu ligger han i respirator och kämpar!Vi har en lång tid kvar på sjukhuset och långt hemifrån.men vi vill inget annat än att vara vid hans sida!
    De jobbigaste är att inte veta om man får med honom levande hem, att man är ovetande om vad som kommer att ske, man går och väntar på bakslag efter bakslag..
    Han var en stor kille för sin ålder, vägde 695 gr och var 32 lång. Hoppas att han klarar detta.

    Någon som varit med om något liknande?
    Som har några bra råd på hur man ska orka med dagarna?

  • Svar på tråden Född v. 23+6 en orolig tid!
  • Frila2

    Åh, så underbart att infektionen är gett med sig och att det inte längre är kritiskt. Att de skickat er till hemsjukhuset igen är ju ett bra tecken. Man förstår inte hur starka dessa barn är. De måste ha en livskraft som vi andra aldrig skulle kunna uppbringa.
    Förstår helt att ni är less på sjukhus, önskar att jag hade kunnat peppa er på något sett så det känns kortare. Är det 10 veckor ni varit där nu?


    For those who believe, no proof is necessary. For those who don't believe, no proof is possible
  • Marline

    KSB skrev 2009-02-22 20:00:24 följande:


    Antibiotikan tog infektionen, innan den tog vår Melvin!Det var väldigt kritiskt väldigt länge och jag trodde många gånger att de var kört, men läkarna berättade för oss att de inte hade gett upp hoppet men att läget var väldigt kritiskt.Nu är infektionen över och vi är åter igen tillbaka på vårat hemsjukhus, och har varit över en vecka nu, så förhoppningsvis slipper vi återvända, han känns väldigt stabil nu och det känns ljusare och ljusare, vi klarar nog de här hela vägen!Jag förstår inte vilken kraft de är i de små liven, att de orkar kämpa, hade jag varit Melvin hade jag gett upp för länge sen efter allt han får stå ut med, men jag är så oerhört glad att han kämpar på!I dag är Melvin v.34+3 och väger 2100 gram och är 42,5 cm lång. Han ligger fortfarnde i cpap, och har några veckor kvar i den.. Vi börjar tröttna på sjukhus, nu vill vi bara hem.På sjukhuset finns nu inget internet, är därför de är dålig uppdatering!Tack för alla tankat och kramar! De styrker mig.Tänker på er med, vi är inte ensamma!Kram
    Åh vad skönt att höra! Jag har tänkt så mycket på er och undrat hur det gått. Jag förstår det här med hemlängtan. Vi har varit på sjukhuset i drygt 2 månader och har några veckor (4-5 kanske) kvar innan vi blir utskrivna. Ha det så gott nu. Snart är vi hemma med våra små!
  • jni

    Va underbart att höra att han mår bättre! Tänker ofta på er och hoppas att ni snart får komma hem.

  • Lilybee

    Instämmer med de andra, vad härligt för er att allt har gått bra! Hoppas ni snart får komma hem!

  • Grüth

    såå troligt skönt att höra!
    tänker påer massa. många kramar

  • Amc 71

    Hej!
    Grattis till babyn.
    Vet vad ni går genom.


    Vi fick v 26+0 Elin( se presentation)


    Man tror det kanske inte själv,men man orkar mer än man tror.


    Vårt sätt var att prata mycket med personalen. De var förstående.
     De blev för oss nästan som vänner. Vi bodde i 5 1/2 månad på Neo.

    Vi hade tillgång till sjukhusets kurator. Men vi pratade hellre med vänner,även fast de inte varit  med om samma sak  så stöttade de.
    Jag skrev dagbok.
    Hur som helst man kom in i det.
    Innerst inne i mitt fall trodde jag mycket på Elin. En inombords känsla detta går bra.
    Det gjorde det.
    Vet ej hur det skulle varit om vi misst henne med liksom tvillingsyrran som blev 1 dygn.

    Lycka till vet det är svårt.
    Kram Amc.

  • Amc 71

    Hej KSB
    Ojdå hade inte läst tillräckligt. Melvin är större nu. Nu går det nog bra ska du se.
    Kul Kram AMC

  • Trolovade

    Åh, grattis till sonen, hoppas att allt går bra för er!

  • KSB

    Ett glädjande besked!

    Vi har fått komma hem, alla tre. Jag, min sambo och vår älskade Melvin.
    Han klarade de vi trodde var omöjligt, att överleva när man föds i vecka 23. Ja vi förstår nog inte att de kan går vägen, nu sitter vi här hemma och jag kan göra vad jag vill med mitt barn, jag kan pussa, gosa å bara hålla precis när jag vill. Jag behöver inte fråga någon om lov längre.

    En underbar känsla, men de har inte varit en resa som varit med bara "sol och bad" har varit endel snöstormar också.

    Ni som är i samma situation där ute, jag vet, tro mig, jag vet hur det känns och man vissa dagar knappt orkar resa sig ur sängen. Hur tungt det kan vara... Ta hand om varandra finns där och stötta varann!

    Tack till alla er som följt oss och stöttat oss under dessa månader.
    Och till alla er som varit i ungefär samma situation samtidigt, sänder styrkekramar och hoppas att ni redan är eller snart kommer hem!

    Kram K.

  • JessAnn

    Ohhh vad skönt att ni är hemma. Jag har tänkt mycket på er.
    lycka till.

Svar på tråden Född v. 23+6 en orolig tid!