Moderkaksprov!

haha, hela mitt liv måste vara något sorts skämt...pallar inte mer! för andra gången va ja idag på huddinge å försökte ta provet...men det gååår helt enkelt inte... Så nu e nästa steg, OM det nu går, fostervattenprov om TRE veckor...fattar ni...TRE veckor??? helt knäckt asså!

Ah, nu såg jag! Hann skriva till dig iaf...

Stackare du!

stoooor kram

Nu har vi fått svaret! Bebisen är fullt frisk!!!! Är helt obeskrivligt lycklig!

GRATTIS Annhan! Jag har läst din berättelse och oj så skönt att allt var positivt. Skönt också att den ökade missfallsrisken har försvunnit.

Jag skall göra mitt MKP på tisdag på KS. Mycket nervös. Jag har hört om ett par som drabbades av missfall till följd av FVP och då blev risken mer påtaglig.

Fick du en kod att ringa för att få besked ang könet på barnet du väntar?

Smilla75: Tack!!

Du behöver inte vara nervös, de är jätteduktiga - och det kommer att gå jättebra! Ta det bara lugnt samma dag + dagen efter, så minimerar du risken för missfall. Den risken är ändå så liten.

Jag vet inte hur det är med kod/kön, eftersom det var min man som fick samtalet - och han var i chock, milt sagt.. Men jag antar att vi får ett brev hemskickat också, där det finns någon sådan kod. Är väldigt nyfiken på att få veta om jag har en han eller en hon i magen nu.

Lycka till på tisdag! Du kan väl skriva och berätta hur det gick? Jag lovar att tänka på dig och hålla tummarna.

Kram!

Tack för ditt stöd. Jag intalar mig ständigt hur liten risken för missfall är, särskilt i relation till att den ju inte är 0 % bara för att jag skulle avstå provet men jag känner mig ändå nervös. Tror dock jag kan slappna av när jag väl fått det gjort. Har semester och skall mest ligga i sängen några dagar efter provet.
Jag skriver och berättar sedan!

sådär ja...nu va iaf ja klar me själva provtagningen! Ujuj, jag tyckte d va lite scary å ta provet, men d gjorde ju inte superont Snabb könsbestämning nu, så får vi veta på fredag vilket kön d e... Flicka då är d luuugnt, annars går d vidare me analysen! Håll tummen för oss!

Jag gjorde också mitt moderkaksprov igår. Skall berätta hur det var för er som har det framför er. Det var på KS och en kvinnlig specialistläkare gjorde det. Kände fullt förtroende för henne, det märktes att hon gjorde detta dag ut och dag in. Först gjorde hon ett UL och studerade hur barnet, livmodern och moderkakan låg. Allt såg normalt ut och jag hade moderkakan i framvägg. Det tog en bra stund och lite nervös kände jag mig.

När hon skulle sticka så blundade jag och öppnade inte ögonen förrän det var över, ca 45 sekunder senare. Det gjorde inte ont men det kändes konstigt när nålen gick igenom vävnaderna och särskilt när hon pumpade ut celler i en lång slang. Det var en sugande känsla. Det var inga problem att ligga still och ta det lugnt.
Efteråt studerade hon cellerna för att se att hon fått tillräckligt mycket vilket hon hade. Annars hade hon behövt sticka igen.

När jag reste mig högg det i vad jag antar är livmodern. Läkaren sade att det var livmodern som drog ihop sig. Jag åkte direkt hem och tog det lugnt hela dagen. Det gjorde ganska ont i magen emellanåt, som mensvärk och en ilande smärta. Dock inte så farligt att jag blev oroad.

Den största risken för missfall är att man får fostervattensläckage men nu har det gått över ett dygn så nu tror jag den risken är över. Annars är risken att man får en infektion men de var så noga med sterilisering så jag känner mig ganska lugn.

Besked kommer per post inom en dryg vecka. Då får man också besked om könet genom att ringa ett nummer. Jag tycker det är lite märkligt att få besked om kön i vecka 12-13 eftersom abortgränsen inte är passerad så tidigt. Vi är dock nyfikna och skall absolut ta reda på könet med en gång!

Roligt var att jag blev framflyttad några dagar så vecka 12 är över i morgon!

Lycka till ni som skall göra provet och för dig MallaMojs håller jag tummarna!

Smilla...han som tog mitt prov, på Huddinge, räknade till sex, sen va d klart Kanske har missat en del i denhär tråden som ja inte följt slaviskt eftersom ja misslyckats att ta provet två gånger...men varför tog du mkp? Jag tog ju FÖR ATT könet är viktigt för att det ska bli ett friskt barn, så jag tycker inte att det är konstigt...och är "glad" att abortgränsen inte är passerad då jag potentiellt har ett mycket sjukt barn i min mage

Jag gjorde provet endast för en allmän oro. Jag skulle gärna göra vilket prov som helst för att minimera risken att få ett skadat barn. Tyvärr är ju detta ett av de få prov som finns att göra. MKP föredrog jag framför FVP pga att man kan utföra det tidigare, mindre smärtfylld abort om det skulle vara så illa.
DET JAG SKREV OM KÖNSBESTÄMNING GÄLLDE INTE DIG!!!! Det var bara en allmän reflexion ang att jag inte innan visste att möjligheten rent hypotetisk då finns att välja kön på sitt barn vilket ju inte skall vara fallet i Sverige. Jag känner till din situation. Det är en väldig skillnad mot min "nyfikenhet". Ursäkta om du tog illa upp, det var så långt ifrån min mening som man kan komma!

smilla...tog inte alls illa vid mig, bara lämnade min syn på saken tänkte om du kanske inte tänkt så liksom så aaabsolut inge illa menat!

huuua mig, skulle aldrig göra det där provet "frivilligt"...men d e ju bra om man törs, jag tyckte det va läskigt värre! hoppas våra bebbar mår bra iaf!!! vi kan ju följas åt på tråden här å se hur det går för alla...för de som vill?!!

*kramas*

Jo, det är värre att göra det frivilligt. Skulle något hända min bebis nu känns det som jag vållat det själv medan du ju var tvungen att ta risken. Jag känner dock så väldigt starkt att jag inte vill ha ett barn med kromosomskador. Dessutom blev jag gravid på första försöket och skulle det värsta hända så finns nog fler chanser. Sedan är ju risken så väldigt liten också det skall man inte glömma. Men, men det har varit ett vägande fram och tillbaka och det här var vad jag och maken kom överens om. Nu är det gjort och vi håller tummarna. Hoppas så på en flicka för dig.

smilla!
Alltså risken av själva provet är ju sååå liten, knappt en procent eller så...så d tycker ja inte alls att du ska oroa dig för!!! Sluta genast upp!!! Men ja tycker att det är strongt av dig att göra det, lite modigt så... Jag skulle aldrig våga göra det annars...men så är ju jag mer en sån som "ahh, det man inte vet mår man inte dåligt av"...hmm, pissig attityd ja vet... Men just i mitt fall nu så kändes det så pass allvarligt så ja va tvungen Menmen, inget att göra nu, det går säkert vägen, för oss båda *håller tummen*

hur går det för er?

Det gick riktigt, riktigt illa för Majamojs. Hon väntar en sjuk pojke som hon inte kan behålla. Hon berättar om detta i sin presentation.

För mig gick testet bra och jag väntar en flicka.

stackare usch va hemskt! Men grattis till dej i alla fall!

väntar på svar här...
usch vad jobbigt det är