Vi från Linköping Del:4


jäj ja tror bestämt mitt avslag är över, hoppas bara det inte luras igen å får för sig att komma tillbaka IGEN..
Nu ska ja allt kunna ta mig ett par dopp i havet om 1,5 vecka när vi ska till västkusten.
Blä ja vet faktist inte om ja ska amma mer känns som allt bara handlar om amningen helatiden å att den ska fungera å tider som ska klaffa å bla bla bla..
Vissa stunder är det hur mysigt som hällst å andra är det bara omständigt å jobbigt, ja kanske inte är som andra men nattamningen är den mysigaste av dom alla
Men det känns lite som ja prässar mig själv att ja SKA amma, visst ja har ju mjölk så det räcker å har ju tillome ett lager i frysen men ja vet inte riktigt vad det är som känns jobbigt..
Igår fick ja ett exempel på hur mycket det påverkas av situationen: Fröken va extra jobbig, ville äta, ville inte äta, ville äta, ville inte äta... ville va i famnen helatiden.. ja hade jätte ont i ryggen, ja kände att ja hade massor att göra typ vika tvätt å diska å greja... när ja skulle pumpa så kom det nästan inte ut nånting...
men ja vill ju amma, bröstmölken är ju faktist bättre för magen å lilla damen är ju redan lite knorrig i magen så att ge ersättning som dom kan ha svårare att smälta känns inte bra... fast ja vet att dom mår bra av ersättning me...
å varför denna press?? Å det är ju ja själv som utsätter mig för den å ingen annan
å sen skulle ja aldrig kunna låta disken stå då blir det ju ännu jobbigare att diska
att diska efter en måltid tar inte så lång tid men igår ville inte fröken va nån annanstans än i min famn å DET blir ja "strässad" av...
å sen hjälps vi åt med allt men när Tedde lagar mat (typ alltid) så diskar ja å vi äter oftast precis innan han går till jobbet då han går gruppledare nu å börjar 17,50