IVF i mars del 8

Anna - Tänkte väl det , för någon tid över hade iallafall inte jag i början. Vet de som har skötbordet i sovrummet - kanske en idé? Själv ville jag ha nära till vattenkranen så vi trängde in vårt i badrummet. Lugn mage - lugnt barn? Har ingen vetenskaplig rapport, men varför inte?

På tal om badrum så arbetas det på vårt andra sådana på övervåningen. Det har byggts en takkupa (då när det regnade ni vet...) för att få fullhöjd och fönster. Återstår att besluta hur det ska se ut invändigt - roligt men dyrt!

Ska väl våga lägga till mig här nu då....

KÄMPAR SOM VÄNTAR:
chipmunk

SPRAYAR

SPRUTAR

ÄP

ET/FET

RUVARE

GRAVIDA
Frivolten: FET nr 2 9/6, + 23/6, BF 27/2 2010, VUL SU 30/7, Inskrivning MVC 6/8 (IVF 1 minus, IVF 2 MA, FET 1 minus)
AnnaS: IVF nr 1 - 2 MF, IVF2, Minus. Fet 22 april. +1/5, BF 11/1-10
Stabilo80: FET nr 2 4.6, BF 22.2.2010 (IVF1 avbröts, IVF/ISCI 2+3 minus, FET 1 avbröts)

FÖDDA
Glenda Glad: IVF nr 1, +14/4, KS 5/12, Peder, 2780g.
Vreni: IVF nr 4, +8/4, Född 12/12, Lilly-Marie, 3360g & 51 cm
Parvel: IVF nr 1. +9/4, BF 15/12, född 24/12, Elvin, 3290g & 51 cm.
Nettann: inf IVF nr 1, +30/4, BF 1/1-09, född 10/1, Max, 3455 g. & 50 cm.
Timoa: FET nr 1, +8/5, BF 15/1-09, Alexander född 23/1, 3530 g & 53 cm
Epa77: IVF nr 2, +26/6, BF 3/3-09,född 26/1, Märta 2550g & 44cm
Wednesday: IVF nr.1 +3/6 BF 5/2-09, född 8/2 Tila 3565g & 51cm
Sootie: FET nr 1, +9/11, UL 10/2 BF 14/7-09, Aston född 5/7 3220g & 49cm

SUPPORT
Ewfa

EWFAS SUPPORT
AnnaS

ADOPTION
AL72: väntar på barn i från kina, förhoppningsvis i år, 2009

ÄGGDONATION:
Snorkfröken: Står i kö......

Uh.....kändes lite läbbigt att lägga till mig i listan, som om det skulle skita sig bara för det???? Har sååå svårt att kalla mig gravid ännu, undrar när den känslan kommer? Kanske när man ligger på förlossningen Alla krämpor har försvunnit, inget illamående längre, brösten spänner inte lika mycket heller och "draget" i ljumskarna har avtagit....men det har jag ju förstått är helt normalt, så man ska väl inte bekymra sig för det. Fast jag skulle ju gärna gå med en massa krämpor bara för att få en påminnelse om vad som är på gång.

Var på inskrivning till MVC igår och det var väl ok. Mycket prat och genomgång av släktsjukdomar osv. Testade Hb och tog blodprov. Hade inte räknat med att hon skulle söka efter hjärtljud för det lär vara ovanligt att de gör det på första besöket här hos oss, just för att det är svårt att hitta dem då med dopplern, och då oroar mammorna i onödan. Men hon sa att vi kunde försöka och hon höll på en bra stund. Hitta inga hjärtljud men jag oroar mig inte för det, skulle ju bara ha varit en bonus att få höra nåt. Har tid till ultra på måndag så då hoppas jag få se vår lilla skrutt i full gång istället och med dunkande hjärta. Sambon ska med då också så hoppas han får uppleva den häftiga känslan över att få höra hjärtat slå.

Hur gick det med din inskrivning Frivolten??

Stabilo - Känslan kommer så småningom och när den gör det får du njuta! Känner väl igen mig i din oro, när jag pratade om vår graviditet sa jag hela tiden "Om det går vägen ska vi..." bara för att jag inte vågade vara för kaxig och säga "När bebisen kommer ska vi..." Jag tror att det är ett skydd som vi IVF-are har och det är bara att vänta ut det. UL kommer iallafall att bli en upplevelse för er !

Stabilo: Det är först de sista veckorna som jag har börjat inse att det spelar inte så stor roll vad jag säger eller vad jag gör - jag är gravid ändå. Det känns fortfarande förbjudet att köpa saker förknippat med det här lilla livet, men jag gör det ändå.

Tror jag började känna mig gravid på riktigt nån gång i vecka 16-17 nånting, alldeles nyligen alltså. Ska på RUL nästa fredag så då hoppas jag att vi får se en friskt, aktiv liten person som gör sig redo för världen.

Ogreppbart? Ja, absolut. Det tror jag aldrig går över.

Jo, inskrivningen gick bra. Men den tog låååång tid. Dryga två timmar, vilket inte jag hade räknat med..
Jag hade lite lågt järnvärde. Så jag får väl ta en sväng till apoteket å se vad dom har att erbjuda. Några tips??
Stabilo,  mina symtom har oxå klingat av en del dom senaste dagarna. Och precis som Du skulle jag gääärnaaa ha dom tillbax. Imorse tyckte jag tex att jag mått väl lite illa dom två senaste dagarna. Så istället för att äta direkt när jag gick upp, vilket jag varit tvungen att göra, så gick jag direkt ner till hönorna istället... Men jag kom inte så långt innan jag började ulka... Vilket kändes SÅÅÅ BRAAA! Knäpp?? Jaaaa!

En annan rolig grej.. är att det börjar synas på magen! Visst är det väl mest svullenhet förstås, men en liten kula är det som inte brukar finnas där. Såpass iallafall, att en kompis jag inte träffat eller pratat med på tre-fyra månader frågade rakt ut idag, om det var så att vi faktiskt lyckats till slut... Roligt!

Jag har oxå beslutat mig för att inse att det inte spelar nån som helst roll om jag shoppar Bebisgrejer eller inte... Så det gör jag!

Kram Till Alla!
Å Anna, Du har allt varit saknad under Din semester!

När berättade Ni andra på jobbet??
Jag börjar jobba om en vecka och kommer ju då att vara i vecka 13.
Lutar åt att jag berättar då [i och med att det redan syns, men med rätt klädval ska väl det iåförsig gå att dölja..]...

frivolten - Niferex rekommenderades jag att äta och jag tror att jag var i v 16 när jag berättade på jobbet (v 19 eller 20 för mina elever).

Frivolten- Jag åt också Niferex. Jag berättade på jobbet redan i v.9 kanske, jag var tvungen att vara borta en del pga IVF:en så jag sa till chefen som det var och självklart undrade hon ju hur det hade gått.
Nu var det iofs bara 4 anställda, hade det varit fler så hade jag nog inte berättat så tidigt tror jag.

Jaha, Niferex båda två alltså. Är dom på recept?? [Dom verkar vara mycket starkare än andra jag tittat på]

Wednesday, jo det blir ju speciellt på små arbetsplatser. Helt klart! Jag jobbar ju som personlig assistent till en 3-åring, så det är ju hennes föräldrar jag ska berätta för.
Och eftersom jag jobbar i deras hem [och jag dessutom är deras första å än så länge enda assistent] så blir det ju en ganska nära relation. Därför känns det oxå bra att berätta så här tidigt. Blir ju lite naturligt så här efter semestern dessutom.

...Känns så OTROLIGT LYXIGT att ens få tänka på sånt här...