Får skolkuratorn ha samtal med mitt barn?

Pojkens lärare har ingen befogenhet att vara arbetsledare över kuratorn men om du har förtroende för läraren så kan du ju ventilirera problemet.

nej, kuratorns arbete är att vara ett bollplank. det svåra kan vara att få barnen att öppna upp sig och känna förtroende för att kunna prata obehindrat! antagligen tolkar kuratorn ditt barns nervositet och brist på medgörlighet som att han inte har förtroende för henne/honom. såklart måste man försöka lirka när barnet redan sitter inne i rummet!

det är snarare läraren som kanske borde få veta att det inte är uppskattat att klasskamraterna får veta var han går.

det är pojkens lärare som högt och ljudligt skickar iväg pojken till kuratorn på lektionstid. alltså är det läraren man ska prata med, inte kuratorn.

men det är inte läraren som sätter upp tider. Ponera att pojken vill träffa kuratorn(vilket han inte vill) Läraren säger inget när pojken reser sig upp men jag vet att barn i mellanstadieåldern är så smarta att de fattar vart han ska.

Alltså jag tycker att det är märkligt att en skolkurator rent juridiskt har rätt att ha flera samtal utan förälders vetskap när vi talar om ett barn u n d e r 15 år.
Det kan inte stämma att det är rätt. Någon som vet rent juridiskt
Det är ju i övrigt så vicktigt att ha vårdnadshavares samtycke i både ditten och datten - underskrifter både här och där.
Socialtjänsten får ju i prncip inte ens tala med barn (när det gäller barn som far illa) utan förälders samtycke...

ponera att han inte säger något? men TS säger väl att det är vad han gör, och det är det som är problemet? vi kan ju inte sitta och anta något som är helt fel.  

Nej så ska det verkligen inte vara. Jag tycker absolut att det ska finnas kuratorer på en skola och att dom ska ha total tystnadsplikt men det ska INTE vara skrämmande för barnet att gå dit. handlar det om sådana saker som i ditt barns fall och barnet VILL att du ska vara med eller slipper gå mitt i lektionen är det klart att det ska gå att lösa. kuratorn ska finnas där för barnens bästa, på alla sätt.
 
tyvärr är det inte alltid frivilligt med kuratorkontakten, eller det känns inte så kan jag med egna erfarenheter säga. vi blev många ggr tvingade både till enskilda samtal och gruppsamtal pga problem i klassen. jättebra att man tar tag i problem men det drabbade barnet ska inte känna sig utsatt en gång till, det måste finnas något du kan göra.

prata med rektorn. var saklig och lugn, människor har lättare att hjälpa om man inte känner sig påhoppad direkt.

prata med kuratorn, kanske kan du vara med på samtalen som ni kan ta efter skoltid?

kanske kan en annan kurator ta över, dom inom bvc eller på vc?

funkar inget av det kanske du kan gå höger upp. en kurator borde väl ligga under landstinget eller kankse socialstyrelsen?

lycka til

rent juridiskt ska det vara OK. jag gick och pratade med kurator många gånger innan jag blev 15, utan mina föräldrars vetskap. det är litegrann själva grejen - att man ska få prata av sig med någon utan att föräldrarna ska få veta det.

ts barn vill inte prata med kuratorn framgår väl ganska tydligt tycker jag.

Att man känner förtroende i sådan här samtal är A och O. Jag tycker att du ska ringa BUP och höra om det finns tid hos barnpsykolog eller kurator då kan han gå dit och prata.

I bland hämtar kuratorn h*n direkt från klassrummet, i bland säger läraren till väldigt diskret (antar jag eftersom läraren är en högst socialt kompetent person) Men likväl, trots diskression, känner sig mitt barn utpekat iom att det är h*n som måste gå ifrån lektionen för att tala med kuratorn.