Jag hatar att vara mamma till en bebis

Anonym (Uppgiven)

Äldre 15 Dec 15:42
90 svar

Citera Visa endast Anmäl

Jag hatar att vara mamma till en bebis

Har en son på tre månader som är tjurig i princip jämt. Han kan vara glad och nöjd korta stunder när man busar med honom, men för det mesta gnäller och skriker han så fort han inte får 100% uppmärksamhet (och även när han får det, ska tilläggas). Han har alltså inte ont i magen, utan är bara jävligt krävande. En liten chef som svingar sin piska. Jag spyr på det känner jag. Jag orkar inte höra hans gnäll dagarna i ända. Och värre och värre blir det. Tills nyligen började det med knorr och lite mer subtilt missnöje för att så småningom eskalera, men nu är det fullt ös direkt. Han vaknar med ett argt skrik - jämt. Det ska bäras och sjungas och hoppas och pruttas och hej och hå. JÄMT! Och ändå ruttnar han ihop efter två minuter av kul. Tro fan att jag inte orkar! Mina dagar är piss. Han är ett oerhört efterlängtat barn, men kunde jag spola förbi den här tjuriga spädbarnstiden skulle jag inte tveka. Jag tvivlar starkt på att jag någonsin kommer orka börja om med ett barn till efter den här upplevelsen.

Var på mammagrupp häromdan. Alla barnen satt som små tända ljus i knät på sina mammor. Min unge skrek, knorrade och gnällde NONSTOP. Så jag fick tacka för tårtan och gå hem. Han saboterar mitt sociala liv fullkomligt på grund av sitt dåliga humör!

Är jag grotesk som känner så här? Måste man älska att vara mamma och tycka att ens bebis är det underbaraste som finns? Jag gör verkligen inte det. Allt jag tänker på, som ett mantra, är "bli större, bli större, bli större". Så man kan prata och leka och ägna sig åt någon form av tvåvägskommunikation, istället för det här never ending skrikandet. Fan alltså.

För att undvika påhopp vill jag förtydliga att jag ÄLSKAR min son, och att han stundtals fyller mitt hjärta med den största lycka och glädje och en kärlek som är helt osann! Men det här gnället alltså... Jämt... Gud hjälpe mig.
- «
- ‹
- Sida 3 av 8
- 1
- 2
- 3
- 4
- 5
- 6
- 7
- 8
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Jag hatar att vara mamma till en bebis
Anonym

Äldre 22 Dec 03:29

#21

Citera Visa endast Anmäl

Barn är olika, du verkar ha fått ett krävande barn som kräver mycket uppmärksamhet. Några tips som kanske fungerar, jag har själv haft krävande barn:

- Bär honom på ryggen när ni är ute och går i en bärstol. Om han är fyra månader och kan hålla huvudet är det möjligt. Detta tycker aktiva barn är roligare än vagn.

- Om vagn, sätt honom upp så att han ser.

- Ge honom mycket leksaker. Häng upp dem i ett snöre ovanför där han ligger/sitter så att han inte tappar dem. Variera! Tejpa upp bilder, tex bokmärken där han ligger.

- Sätt på barnmusik att lyssna på.

- Bär honom på höften när du lagar mat etc. Roligt för honom att vara med hela tiden. Köp en höfthållare.

- Bjud hem kompisarna till dig, så slipper ni fiket. Ha honom i knät när ni fikar. Gunga honom i knäet eller massera honom på ryggen samtidigt som du pratar med din väninna. Prata med honom då och då.

- Lek och läs för honom då och då i förebyggande syfte. Låt honom sedan leka själv ett tag.

- Låt honom vara med i baby björn när du gör praktiska sysslor (tungt för ryggen, men kan fungera korta stunder).

Lycka till!
Anonym (Uppgiven) Trådstartaren

Äldre 22 Dec 10:12

#22

Citera Visa endast Anmäl

Jodå, mätt blir han. Ligger på den översta streckade kurvan och har haft en brak-viktuppgång sen dag ett. Blir helt nöjd efter amning, rapar och kräks (och somnar som en stock allt som oftast) och ter sig på alla vis fullkomligt MÄTT. Det handlar mer om frustration och uttråkning, det är jag ganska säker på... Men det fina är att det är bättre nu! Ett par dagar efter att jag skrev ts vände det! Han är nu mer aktiv och krävande än någonsin förr, men NÖJER sig med att vara med och "hållas igång", dvs han är GLAD! När han gnäller nu är det just för att han är hungrig, trött eller som igår lite febrig... Men det där eviga missnöjet är som bortblåst! Han kanske var i en sån där omtalad "fas"? Skönt är det i alla fall. Och roligt, helt plötsligt. Från att att ha funderat på att hoppa från balkongen i stort sett dagligen, tycker jag nu att det är givande och mysigt att vara med min son. Hoppas hoppas det håller i sig. God jul.
Nataliesliv

Äldre 22 Dec 14:34

#23

Citera Visa endast Anmäl

[har inte läst hela tråden]

Jag har sett samband mellan mammor som tycker det är jobbigt och mammor som själva är glada. Barn med mammor som blir irriterad på barnet (eller bara är tjurig i allmänhet) har oftast ett gnälligare barn. Och mammor som låter positiva och är glada får oftast ett snällare och gladare barn.

Nu säger jag inte att du TS är en bitterfitta, men jag tror att inställningen från allra första början har mycket att göra med det.

Hoppas din pojke blir lite nöjdare snart, och så även du!
Shmone

Äldre 22 Dec 14:39

#24

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (Uppgiven) skrev 2009-12-22 10:12:18 följande:

Jodå, mätt blir han. Ligger på den översta streckade kurvan och har haft en brak-viktuppgång sen dag ett. Blir helt nöjd efter amning, rapar och kräks (och somnar som en stock allt som oftast) och ter sig på alla vis fullkomligt MÄTT. Det handlar mer om frustration och uttråkning, det är jag ganska säker på... Men det fina är att det är bättre nu! Ett par dagar efter att jag skrev ts vände det! Han är nu mer aktiv och krävande än någonsin förr, men NÖJER sig med att vara med och "hållas igång", dvs han är GLAD! När han gnäller nu är det just för att han är hungrig, trött eller som igår lite febrig... Men det där eviga missnöjet är som bortblåst! Han kanske var i en sån där omtalad "fas"? Skönt är det i alla fall. Och roligt, helt plötsligt. Från att att ha funderat på att hoppa från balkongen i stort sett dagligen, tycker jag nu att det är givande och mysigt att vara med min son. Hoppas hoppas det håller i sig. God jul.
Härligt att läsa att det har blivit bättre :)
Anonym

Äldre 22 Dec 19:26

#25

Citera Visa endast Anmäl

en till som håller på att bli tokig snart =( ändå är han snart 8 mån
Anonym (alia)

Äldre 22 Dec 22:05

#26

Citera Visa endast Anmäl

Anonym skrev 2009-12-17 00:24:33 följande:
Tycker synd om alla barn som kommer till när föräldrarna inte är mogna för det..visst kan det vara tufft att vara föräldrar..men kan inte fatta hur man kan kalla sitt barn för kärt litet helvete..såna borde inte få ha barn..barnen känner av er negativa energi, och därför blir dem självklart gnälligare med..ta hjälp från nära!
Du har uppenbarligen inte upplevt hur det är att ha det som TS.
Anonym (Uppgiven) Trådstartaren

Äldre 22 Dec 22:12

#27

Citera Visa endast Anmäl

vilkenfuling skrev 2009-12-22 14:34:48 följande:
[har inte läst hela tråden]Jag har sett samband mellan mammor som tycker det är jobbigt och mammor som själva är glada. Barn med mammor som blir irriterad på barnet (eller bara är tjurig i allmänhet) har oftast ett gnälligare barn. Och mammor som låter positiva och är glada får oftast ett snällare och gladare barn.Nu säger jag inte att du TS är en bitterfitta, men jag tror att inställningen från allra första början har mycket att göra med det.Hoppas din pojke blir lite nöjdare snart, och så även du!
Anonym (Uppgiven) Trådstartaren

Äldre 22 Dec 22:14

#28

Citera Visa endast Anmäl

vilkenfuling skrev 2009-12-22 14:34:48 följande:
[har inte läst hela tråden]Jag har sett samband mellan mammor som tycker det är jobbigt och mammor som själva är glada. Barn med mammor som blir irriterad på barnet (eller bara är tjurig i allmänhet) har oftast ett gnälligare barn. Och mammor som låter positiva och är glada får oftast ett snällare och gladare barn.Nu säger jag inte att du TS är en bitterfitta, men jag tror att inställningen från allra första början har mycket att göra med det.Hoppas din pojke blir lite nöjdare snart, och så även du!
Tanken har aldrig slagit dig att en tjurig mamma kan bero på en tjurig bebis, snarare än tvärtom? Hönan och ägget?
Laire

Äldre 24 Dec 10:36

#29

Citera Visa endast Anmäl

Tonx skrev 2009-12-15 17:51:01 följande:
Jag är också övertygad om att min dotter skrek som hon gjorde pga frustration, för det blev bättre och bättre när hon lärde sig saker. Som sagt, fortfarande intensiv och med ett humör från helvetet, men mycket bättre!Fast nu skriker hon inte för att hon inte kan krypa t.ex, utan för att hon inte når att klättra längst upp i bokhyllan
Min son var/är precis så! Han blev mer harmonisk när han började åla och kunde göra saker själv (lärde sig åla vid fyra-fem månader). Han kan fortfarande bli enormt förbaskad över saker han inte kan nu när han är 1,5 år, men eftersom han kan så mycket så är det en dröm jämfört med spädbarnstiden.

Vissa barn tror jag är så, vill så himla mycket väldigt tidigt och får då en frustration för att det inte går.
Anonym

Äldre 25 Dec 21:47

#30

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (alia) skrev 2009-12-22 22:05:04 följande:

Du har uppenbarligen inte upplevt hur det är att ha det som TS.
haha du det kan ja säga att det har jag.. men din negativa energi känner ditt barn av direkt, jag lovar dig!! försök va lite lugnare så lovar jag att dina barn med är det..kan verkligen inte fatta att man kan kalla sian barn för svordomar..ni borde inte få ha några

«
‹
Sida 3 av 8
1
2
3
4
5
6
7
8
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Jag hatar att vara mamma till en bebis

Jag hatar att vara mamma till en bebis

INNEHÅLL