Tråddödare forts....

Det är bra att inte anpassa sig och bry som om allt alla har att säga, men det är å andra sidan sunt att lyssna på vad folk har att säga om en, särskilt de man umgås med. Det hjälper till med självreflektionen som faktiskt är en så viktig egenskap. Tänk om jag t.ex. alltid gick omkring och var sarkastisk mot folk hela tiden och sårade dem. Om folk berättade för mig vad de tyckte om mig och jag struntade i det, hur skulle jag framstå? Fast man behöver inte reflektera över sina handlingar bara när man har gjort något fel, utan once in a while så skulle det vara bra att vända ut och in på sig själv lite, se vad man skulle kunna förbättra etc.Nåja, vill inte moralisera mer än nödvändigt utan det var väl mest tankar jag hade kring det om att inte bry sig.Jag förstår att du känner dig sårad nu eftersom du uppenbarligen har gått igenom väldigt mycket känslomässigt de senaste dagarna. Rätt? Visste hon inte vad du hade gått igenom i och med Arezoo?

Din tjejkompis skulle själv må bra av att "inventera" lite uppe i knoppen. Men hon kanske aldrig kommer att tycka att sånt är OK ändå. Fast då vet du ju var du har henne och kan fundera på om er vänskap överlag ändå är OK eller inte. Hon kanske är en skitbra kompis i övrigt, men inte just när det gäller tjej-killerelation, iallafall i förhållande till dina värderingar.Jag har även jag vänner som jag inte kan prata om precis allting med eftersom vissa saker är känsliga och jag vet att vi inte kommer överens om just dessa saker, men i helhet passar vi bra ihop och det är det som räknas.Fast jag förstår att du är sårad eftersom du känner dig dömd av din tjejkompis. Har du pratat med henne om det eller har du dragit dig undan?

Jo, jag håller med dig där. Ens signifikanta andra är de som vi bryr oss mest om vad de anser om oss.Tycker inte att du gnäller alls, utan tycker det är intressant att du delar med dig av dina tankar och känslor.Men då känns det väl inte som någon större förlust om ni hade sån ytlig relation? (även om deras ord sårade dig den här gången)

Jag tycker man kan flörta och hångla nästan hur mycket som helst men inte med känslor. Börjar man bli allvarlig och ha hemligheter räcker det med att flörta för att jag skulle se det mer allvarligt.Jag har ingen gräns som säger: otrohet - inte otrohet, gör du A = ok, gör du B = inte ok.Det handlar om förhållnigssätt och trygghet. Är jag trygg som människa kan han hålla på nästan som han vill.Jag har en absolut gräns (nu när jag tänker efter). Om jag skulle få en könssjukdom, då är han veck. Knullar han med andra och jag inget vet... so what? Kommer han hem med könsksjukdommar... No, no då blir det synd om honom. Samma sak om alla vet men inte jag... Då skulle jag aldrig förlåta honom. Bli till allmänt, sarkastiskt samtalsämne är inget jag skulle finna roande.

Jag ska fixa fika till familjen... ses sen!!

Förstår. Jag vet inte vad jag ska säga angående just detta. Finns det nån anledning tror du?

Men när det gäller värderingar och det att du är galen, varför går det hem med killarna och inte med tjejerna?Språket kan jag förstå att du tycker så med.

Hmm...svårt det där. Jag vill inte gärna säga att visst beteende är typiskt tjejigt eller killigt, men oftast skapas det en sorts atmosfär när killar samlas och en helt annan när tjejer samlas. Du kanske kan fråga en av dina närmsta killkompisar om varför du har svårt att få tjejkompisar så kan ni ju sitta och diskutera saken och han kanske kan ge sig sin bild av dig. Och för att göra diskussionen lite mer seriös, försök då att se bortom avundsjuka. För allt bottnar inte alltid i avundsjuka/svartsjuka.Ha det nu så bra så länge!