Tråddödare forts....

Hehhe, tänkte fråga om inte du skulle upp o jobba imorgon Först stiger jag av i fel hållplats, sen tror jag att det är typ i mitten av veckan.

Jag har gjort värre saker. En gång glömde jag att stänga bildörren, och då menar jag inte att jag hade glömt låsa, utan jag menar STÄNGA. Så dörren var alltså helt öppen Jag bara öppnade dörren och gick hem..På morgonen när mina föräldrar skulle köra iväg, blev de vettskrämda och trodde att det hade blivit inbrott i bilen. Men inget var borta och jag hade nästan inget minne av att jag hade lämnat dörren öppen.. Sen så föll poletten

Jag gjorde så två gånger med bilen. En annan gång när jag hade lärt känna en person, så träffade jag på henne igen efter två månader, men då hade jag helt glömt bort vem hon var och var jag någonsin hade träffat på henne

Jag trodde att hon var min tandläkare

Jaa då! De har inget val Jag slingrade mig inte...utan jag sa som det faktiskt var. Att jag blev sådär var för att jag höll på att gå i väggen. Strulen med mitt ex höll på att knäcka mig, så jag berättade det för henne.  

Jag har lättare för ansikten än namn. Tidigare hade jag jättelätt för siffror, men minneskapaciteten i min hjärna är nästan slut, så då har jag bara lättheten att känna igen ansikten

Jag lyckades vända det eftersom mina föräldrar drog upp mig ur det svarta hålet Jag skulle inte ha överlevt utan dem. Faktiskt.

Hahaha, ja. Det är ganska nytt för mig egentligen, eftersom det inte var så förut, men jag antar att när bekymren ökar så har man inte lika stor koll längre.

Då kanske jag borde satsa på den unga killen after all, så jag får uppleva lite ungdom igen!