Roses skrev 2010-02-11 22:39:45 följande:
Åhh.......vet inte vad jag ska säga. För att va helt ärlig så trodde jag aldrig att du av alla här inne skulle ställa upp och skriva såna inlägg till mig så jag kommer nog va dig tacksam en tid framöver. Just det här inlägget fick mig att tänka lite i nutid..............Du har ingen aning hur det känns att få hela sin värld förstörd över en dag.Att när du känner dig som mest lycklig, när du känner dig som mest älskad så tas allting ifrån dig. OCH det värsta av allt att det inte är ditt eget fel att det blir som det blir. Jag älskar mina söner otroligt mycket, jag älskar min man av hela mitt hjärta men jag kan inte sluta tänka att jag kunde ha haft en 12-åring dotter...:( Självisk av mig?!* Ska ta ett bloss kommer snart *
Jag har mer aning än vad du tror..
Du ska få ett litet axplock om vad jag har varit med om, för att inse att jag vet hur det känns att må riktigt jälva dåligt och jag vet hur det är att leva med något på sitt samvete som man bara önskar att man kunde göra ogjort.
Jag levde i 4 år, med en man som min äldsta dotter var livrädd för. När han kom hem så gömde sig på sitt rum och där satt hon tills han somnade eller gick igen.
Jag såg på hur min mellersta dotters pappa gav henne en örfil så hon flög i golvet, när det enda hon ville var att få en kram för hon hade inte träffat sin pappa på en vecka.
Jag har suttit ut, med två småbarn i bara pjamas/nattlinne, flera nätter mitt i vintern. Hade vi tur så kastade han ut madrass och täcken till oss, hade vi otur så gjorde han inte det. Så där satt jag.. med två blåfrusna lessna barn och vågade inte gå hem till någon för jag var rädd att dom skull döma mig.
Jag vet inte om du kan förstå, men du kan säkert tänka dig hur det, när jag väl lämnade honom, påverkade mitt sett att se på mig själv. Jag hatade mig själv för att jag så länge för att jag lät barnen vara med om allt det fick vara med om.
Men tillslut, så förlät jag mig själv.. jag såg istället allt bra jag gjort efter det. Det var skitsvårt, men det gick.
Så kom aldrig och säg till mig att det inte går.. för allt går om man bara vill det tillräckligt mycket!