Malten skrev 2010-04-04 14:13:12 följande:
Pregga vad skönt att du fick komma in och se att allt är som det ska. Låter trevligt med grillning på landet! Vi grillade i fredags, men idag regnar det tyvärr. Jag var ju också lite nojig över mina sd (eller vad det nu var) på nätterna, men nu har det varit lugnt 3 nätter och jag känner den lille just nu.
jotack det va en lättnad, nu vet jag ju att han sparkar uppåt emot revbenen mertill.....jag har haft jättemys med mina underbara vänner i varberg å kom just hem....men just när vi kom fram så fick jag ett telefonsamtal...fr HAN. å till en början så va han tom lite trevlig å sa-jag skiter i vad alla andra säjer om att jag valt å skaffa barn med dig å du ska veta det att jag VALDE DIG! jag är 41 år å har inga barn sen innan å det va själv valt. Men dig ville jag ha med....men du e ju trots det dum i huvudet å en simpel hora...jaa hur ska det gå för min son asså, kan ju vara glad att vi inte får en dotter så hon inte blir samma luder som dig. Det verkar ju ligga i dina gener, men skitsamma jag vill inte ha dig ändå, har sj vart bortrest nu å levt singel liv.....jag försökte in i det sista att bita ihop, å vet inte varför jag i hela fridens namn inte bara la på luren för....till slut så brast det å jag började stortjuta...mina vänner kom å ställde sig runt mig å kramade mig hårt....å sa-låt inte han förstöra dig....jag vill inte ha han tillbax MEN jag hade ju hoppats på att vi skulle kunna fungera som föräldrar till vårt gemensamma barn..men snart ger jag upp känner jag....han tog upp saker som jag sagt under gräl för 1 1/2 år sedan...detta ska jag tydligen få höra i all evighet.
men jag fick tröst å kramar, å dom drog igång grillen....sen hade vi riktigt trevligt måste jag säja, åt mkt god mat å sällskapet var toppen...hade hur mys som helst.
Vi skrattade å mådde gott, ena vänninnan har en son på 13 år som e såå kär...å vi retades lite med han, haha åå va han rodnade :)
Men ang mitt x....dom blev förvånade över vilket lugn jag hade, men jag försöker hela tiden sätta min lille sons välmående före själva saken att bråka tillbax.
Han sa det med att jag skulle nu välja om han skulle vara delaktig i vårt barns liv, antingen så ville jag ha med han på förlossningen eller inte! å säjer jag nej, ja då kommer barnet bli utan far....så jag sa att han fick vara med...*snyft* jag tycker jag e stark å kämpar på...men just i denna stund så känner tom jag mig lite liten...
jag börjar tro att den man jag älskade så oerhört, mitt livs kärlek bara var en lögn, en illusion av ngt som aldrig var....han sa att jag skulle from nu informera han om alla ev ul, å annat för jag skulle minsann inte kunna säja längre fram att han inte vart delaktig-MEN DET HAR HAN JU INTE! men det börjar kanske gå upp för han att om han ska stämma mig på gemensam vårdnad så vad ska han säja?
han sa det med, jag skiter i hela dig, men du hör av dig om det e ngt med vår son.
Mina väninnor samt deras resp tyckte att jag skulle banda våra samtal...men jag vet ju inte hur?
Nåja ville bara skriva av mig lite....
