Vi fortsätter, Bf aug 10

Nu är jag hemma igen! oj vilka tesultat på proverna jag fick, sist hade jag lågt blodtryck, blodvärdet hade sjunkt och allt det men nu så;Blodvärde; 140Blocksocker 6,2Blodtryck 120/70och så Sf-mått 25cm, dvs i övre gränsen på kurvan så jag har en rejäl livmoder

Du kära pregga. Jag har ingen lust att bråka med dig. Jag tog illa vid mig när det kändes som om du klappade mig på huvudet. Jag sa till och det verkar inte som om du klarar av det. Jag är inte arg på dig. Ta hand om dig nu och så hoppas jag att vi inte behöver trissa upp denna diskussion nåt mer. Jag tänker inte göra det! Kram

nej, inget alls!

Men problemet är nog att det skrivs att om man inte fött barn innan så har man inga kunskaper och ska inte tro att man vet vad man säger osv. Så jag har tolkat det så har ingen sagt att man bestämt sig för att si eller så är bäst, utan man har funderat på att bara köra med andning tex. eller ta en viss smärtlindring. Att då få tillsvar att endel som själva fött barn innan "vet" att andning är att glömma för de inte gjorde det, eller att epidural inte är bra för att det inte fungerade på person X, så man avråds från det. Där ligger nog problemet. Jag har ingen aning om hur det är att föda barn, däremot har jag upplevt mycket och långvarig stark smärta, kanske är i närheten av vad det kan vara att föda barn jag vet inte. Men jag måste få säga att jag tror att jag kan komma lång bara genom att andas, sen om alla andra inte gör det är inget jag lägger mig i. Jag har sjukdom men kommer troligen som det känns nu välja epidural, sen vet man aldrig vad som tar och inte tar. Kroppen kan reagera så olika på mediciner under olika tillfällen i ens liv. Så vi måste få tro vad som kan vara bäst för oss, men ändå vara öppna för alternativ. Det gäller nog alla oavsett om man aldrig fött barn eller har fått 20st. Vem vet det kanske slutar med ett katastrofsnitt och då ha planerat att man ska göra som sist kanske skapar mer stress. Jag vet inte. Nu ger jag upp den här diskussionen i alla fall, det börjar bli lite väl tråkig stämning för mitt humör idag. Menar inget illa i det jag skriver så tolka det inte så.

vad bra! tycker resultaten ser jättebra ut. du är väl i v.25? dem säger ju att på ett ungefär så är sf måttet lika stort i cm som den veckan man är i :) Fast det är ju ingen regel, men på ett ungefär :) härligt ändå, då vet du det växer iallafall hehe fast jag har sett dina magbilder och JA VÄXER GÖR DET VERKLIGEN :) Jättefin joa min bebis kommer ploppa ut, hur enkelt som helst :P nä skämt åsido, det är nog ingen som tror att det är så lätt. kroppen har mycket att göra och det måste man förstå. men att oroa sig tycker jag är onödigt och inget jag uppmuntrar någon till att göra, därför är jag positiv till förberedelse även om man tyvärr inte kan på något sätt förbereda sig inför hur det kommer kännas. ingen har väl skrivit att förstföderskor inget vet och att vi som fött ett eller flera barn vet bättre? jag har iallafall inte haft den intentionen i denna diskussion utan det enda jag har velat har varit att dela med mig av mina erfaranheter. ang epidural så får man vara förberedd att det kan förlänga förlossningen ifall den gör att värkarbetet stannar av, som på mig och många andra och att den kanske inte fungerar överhuvudtaget. sen finns det ju som carohl som sa att den fungerade hur bra som helst på henne. som jag skrivit tidigare så är det ju upptill var och en, jag är positiv till valfriheten vad gäller förlossning, vaginal/kejsarsnitt, med bedövning eller utan bedövning. ingen är mindre värd om det väljer det ena eller det andra. hoppas ingen tagit mina inlägg på ett negativt sätt? :S

nja jag är i v24 men som sagt hon sa att den låg i övre kurvan men att det var jättebra! Så dte känns ju toppen! Jag frågade om det betydde stort barn, men det gjorde det tydligen inte, den kan växa i otakt med barnet , så längre fram kan jag ligga längre ner på kurvan.

jag förstår vad du menar, fast å andra sidan kan det öka på ens oro. ja det är svårt att veta hur eller på vad man ska ställa in sig på. jag kommer ihåg när jag väntade mitt första barn, och det jag var mest rädd för var att jag inte visste hur ont det skulle göra. helt onödigt att vara rädd för att man inte vet :) sen att läsa om olika smärtlindringar och metoder, ställningar osv det tycker jag är jättebra, särskilt som förstföderskor för då riktar man sina tankar på annat håll. man kan ändå inte lära sig hur det kommer kännas rent fysiskt men man kan ju läsa på om allt annat. jag tror på psykisk förberedelse. det där kan ge en ett lugn inför förlossningen som kan vara till stor hjälp. om man vet mer om själva förlossningsförloppet, förlossningsställningar och bedövningar kommer man iallafall känna att man har mer koll på läget, för vissa är det så att dem MÅSTE ha det. Jag tex är en planerings och förberedelse människa och hatar allt spontant(typ ;)) så för mig är det jätteviktigt att just rent mentalt veta vad som kan hända och vilka valmöjligheter jag har. sen ska man ju också vara medveten om att det kan ju gå ett helt annat håll och man kanske inte ens får en vaginal förlossning pga det ena eller det andra, eller det planerade kejsarsnittet kanske blir ett akut sådant osv. Men att vara förberedd och påläst är bara bra. Fast att berätta om skräckhistorier för första gångsföderskor tycker jag är onödigt. jag menar inte att du eller någon annan här inne gjort det, men du skrev något om att ingenting ändå kommer funka o att förberedelse är onödigt och det kommer man ändå glömma bort när man ligger där och hoppas att man inte dör... Typ. för alla kommer inte känna så :) det känns det gör det, det är ändå en bebis som föds :) ur våra kroppar. men det finns ingen anledning att oroa sig inför smärtan tycker jag, bara onödigt. bebisen ska ut och ju mindre du oroar dig och ju mer du slappnar av desto mindre ont kommer det göra(så länge förlossningen är utan komplikationer såklart) blir det komplikationer så får man ju lita på att barnmorskorna vet vad dem gör.oj det blev VÄLDIGT långt det dära haha. men jag hoppas du förstår mig med. det blir så lätt missförstånd när man skriver såhär på nätet. lite synd

Ja det var så vi menade synd att det togs på fel sätt men men som Pregga sa så släpper vi nog det där nu då det blev turbulens i tråden...Pregga gumman va du är go som förstod vad jag menade.

ja mitt värde hade ju sjunkit sist och var på 123, men nu på 140! det jag gör är att jag dricker alltid juice till kött tex, och sen äter jag en hel del grönsaker och fullkornsbröd.

Ja sen ska man inte dricka te, kaffe eller mjölk i samband med järnrik kost för då hämmas upptaget.

jag vet att jag skrev med stora bokstäver i mitt inlägg häruppe, men med det menade jag inte det som att jag skriker utan mer att dra uppmärksamhet till just det...