• Lady Dahmer

    Jo, jag är en manshatare.

    Jag hatar Mannen och allt han står för. Jag hatar könsrollen och allt vad den står för. Det Manliga.

    Jag har blivit utsatt för sexuella kränkningar och övergrepp sen jag var liten.  Inte av en man. Inte av två. Inte av tio. Utan många många många fler. I år. I en livstid. Majoriteten av män jag träffat är svin. Majoriteten av mina vänner har blivit utsatta för sexuella kränkningar och övergrepp. Majoriteten av kvinnor jag haft kontakt med har blivit utsatta för sexuella kränkningar och övergrepp.

    Av NORMALA män med normala liv. De är pappor, makar, vänner - . Inga monster alls. (för ett monster ser man) De är de slags män vars fruar och vänner och barn säger "inte han, han är så snäll så! Inte min man!"

    Jag vet att min bild och mina känslor är färgade av min verklighet och mina erfarenheter, men den vetskapen betyder ingenting. Känslan är ändå där. Jag hatar män. Jag litar inte på dem. Jag blir nervös av dem. De skrämmer och hotar mig.

    Det positiva är dock att detta gjort mig mer övertygad genusförespråkare. Könsroller och könsbunden fostran skapar offer och förövare. Män fostras att vara sexuellt aggressiva, att de ska ta för sig, ragga, inte ta ett nej, de fostras även att vara starka och kraftfulla. Kvinnor fostras att vara passiva sexuellt, att ta emot, att passa upp, att säga ja.

    Och det förlorar vi alla på.
    Confessions of a Neurotic Attentionwhore - ladydahmer.blogg.se/
    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-02-25 10:03
    jag har skrivit lite mer om just hur vi fostrar pojkar till förövare och flickor till tacksamma offer här:

    www.familjeliv.se/Forum-5-109/m50899574.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-03-02 19:10
    För er som är extra tröga, saknar läsförståelse eller helt enkelt inte läst ts ordentligt:

    Jag hatar inte individer. Jag går inte runt och är arg hela dagarna eller blänger på och hatar varje karl jag träffar.

    Jag skiljer på den enskilda mannen och Mannen/kollektivet/mansrollen.

    Jag hatar inte människor pga kön. jag hatar mansrollen. Könsrollen. Män är inte sin könsroll. Det är inlärt beteende. En social konstruktion.

    -----------

    tips! klicka på (visa endast) bredvid mitt namn och läs mina andra inlägg om nåt är otydligt.
  • Svar på tråden Jo, jag är en manshatare.
  • Lady Dahmer

    sen är det ganska minimal chans att ett barn som aldrig lekt med dockor helt plötsligt skulle vilja göra det. barn gör det de kan och är bekant med.


    Gillar du mina inlägg? Läs min blogg! - ladydahmer.blogg.se/
  • TigerLily
    Lady Dahmer skrev 2010-02-24 08:16:09 följande:
    ja då har han full koll men bryr sig inte. Än iallafall. Fortsätt stärk honom i att han vågar gå sin egen väg.
    jo det gör jag för fullt, med alla mina kids. Dottern är enormt självsäker och framåt, trots att hon växte upp i ett tvättäkta prinsessrum från golv till tak och har fått ha prinsessklänningar när hon ville i princip. För jag tror inte att det handlar om det utan på HUR man ÄR med barnen och vad man som förälder förmedlar. Jag har aldrig gjort skillnad på mina barn pga deras kön, utan har gulligullat som sjutton med alla 3, på precis samma sätt och säger ofta hur söööööta å gullliga och älskvärda de är mina små änglar. Det gäller att boosta självkänslan då de är små, så att det sitter i ryggmärgen sen att det är älskade. Duktiga behöver de inte vara, för de är alltid värdefullast i mina ögon och det vet de med råge. Min 5-åring önskade sig nagellack i julklapp, och till hans fars förvåning så var det just DEN julklappen som han blev allra gladast över. (ja hans pappa hade ju knappast köpt det till honom). SÅ det var kul att se hans min då jag hade köpt ALLA färger som stod på hans önskelista dessutom.

    Med detta vill jag ha sagt att jag inte tror att samhället påverkar så mycket alls, utan att det är upp till en själv som FÖRÄLDER, och att det INTE skadar det minsta att låta barn vara prinsessor osv.
  • Sunkiissed
    TigerLily skrev 2010-02-24 08:32:50 följande:
    jo det gör jag för fullt, med alla mina kids. Dottern är enormt självsäker och framåt, trots att hon växte upp i ett tvättäkta prinsessrum från golv till tak och har fått ha prinsessklänningar när hon ville i princip. För jag tror inte att det handlar om det utan på HUR man ÄR med barnen och vad man som förälder förmedlar. Jag har aldrig gjort skillnad på mina barn pga deras kön, utan har gulligullat som sjutton med alla 3, på precis samma sätt och säger ofta hur söööööta å gullliga och älskvärda de är mina små änglar. Det gäller att boosta självkänslan då de är små, så att det sitter i ryggmärgen sen att det är älskade. Duktiga behöver de inte vara, för de är alltid värdefullast i mina ögon och det vet de med råge. Min 5-åring önskade sig nagellack i julklapp, och till hans fars förvåning så var det just DEN julklappen som han blev allra gladast över. (ja hans pappa hade ju knappast köpt det till honom). SÅ det var kul att se hans min då jag hade köpt ALLA färger som stod på hans önskelista dessutom. Med detta vill jag ha sagt att jag inte tror att samhället påverkar så mycket alls, utan att det är upp till en själv som FÖRÄLDER, och att det INTE skadar det minsta att låta barn vara prinsessor osv.
    {#lang_emotions_laughing}
  • DrKejs
    Lady Dahmer skrev 2010-02-24 07:57:03 följande:
    det spelar ingen roll vad jag anger för källor, du har en bestämd uppfattning redan. Det finns massvis med forskning i området. Det är bara att välja och vraka i litteraturen.
    Men om du ger mig ett underlag så har jag absolut inga problem att ändra uppfattning bara det är ett bra underlag; jag är på intet sätt låst vid en specifik uppfattning.
    Eftersom du anger något sådant som jag rent spontant anser vara ologiskt så kan du väl upplysa mig om hur det ligger till genom att länka till den forskning som du hänvisar till.
  • Lady Dahmer
    DrKejs skrev 2010-02-24 09:44:22 följande:
    Men om du ger mig ett underlag så har jag absolut inga problem att ändra uppfattning bara det är ett bra underlag; jag är på intet sätt låst vid en specifik uppfattning. Eftersom du anger något sådant som jag rent spontant anser vara ologiskt så kan du väl upplysa mig om hur det ligger till genom att länka till den forskning som du hänvisar till.
    jag läser böcker. Jag googlar sällan.
    Gillar du mina inlägg? Läs min blogg! - ladydahmer.blogg.se/
  • DrKejs
    Lady Dahmer skrev 2010-02-24 08:26:22 följande:
    sen är det ganska minimal chans att ett barn som aldrig lekt med dockor helt plötsligt skulle vilja göra det. barn gör det de kan och är bekant med.
    Nix. Barn gillar att utforska och lära sig nytt. Om barn bara gjorde det de kunde och var bekanta med så skulle vi inte existera som art.
  • Lady Dahmer
    DrKejs skrev 2010-02-24 09:47:42 följande:
    Nix. Barn gillar att utforska och lära sig nytt. Om barn bara gjorde det de kunde och var bekanta med så skulle vi inte existera som art.
    jag säger inte att barn bara gör det de kan, men de föredrar det de kan. Precis som vi vuxna. Ett barn som bara lekt med bilar eller bara dockor är sällan intresserad av att börja leka med nåt helt nytt till skillnad från barn som haft tillgång till mer variation. Ett barn som aldrig ritat eller som aldrig klättrat i träd är inte lika benägen att göra det på eget bevåg.

    eller tror du på allvar att det inte gör nån skillnad alls på vad barn har för utbud?
    Gillar du mina inlägg? Läs min blogg! - ladydahmer.blogg.se/
  • DrKejs
    Lady Dahmer skrev 2010-02-24 09:46:20 följande:
    jag läser böcker. Jag googlar sällan.
    Ok, rekommendera böcker då.
  • DrKejs
    Lady Dahmer skrev 2010-02-24 09:51:54 följande:
    jag säger inte att barn bara gör det de kan, men de föredrar det de kan. Precis som vi vuxna. Ett barn som bara lekt med bilar eller bara dockor är sällan intresserad av att börja leka med nåt helt nytt till skillnad från barn som haft tillgång till mer variation. Ett barn som aldrig ritat eller som aldrig klättrat i träd är inte lika benägen att göra det på eget bevåg. eller tror du på allvar att det inte gör nån skillnad alls på vad barn har för utbud?
    Om barn föredrar det de redan kan, hur kommer det sig att de oftast blir upprymda och exhalterade inför nya leksaker, nya aktiviteter, nya lekar, mm?
    Hur kan du påstå att ett barn som aldrig klättrat i träd inte är lika benäget att göra det på eget bevåg? Det faller på sin egen orimlighet; barn utforskar sina gränser hela tiden, till detta hör också att klättra i träd. Sen har jag faktiskt aldrig ens hört talas om föräldrar som tar sitt barn till närmsta klätterträd och introducerar dem för det och hur de ska klättra, precis lika lite som föräldrarna introducerar klättrande på stolar och bord (för övrigt har jag fotat första tillfället då min egen dotter utforskade klättrandets fantastiska område och satte sig mitt på köksbordet).
  • Apmor2
    Lady Dahmer skrev 2010-02-24 08:23:14 följande:
    man ska inte klä pojkar i rosa "bara för att" - då har man missat vad det handlar om. Man ska låta barn få tillgång till alla roller och inte bara två och det gäller alla områden, inte bara kläder. Mångfald. Sen är det bra om man är medveten om att kläder i sig påverkar hur vi bemöts och hur vi bemöts som barn påverkar hur vår personlighet utvecklas. Att klä sitt barn väldigt stereotypt skapar förväntingar som i sin tur påverkar hur vi bemöter varandra. Allt hänger ihop.
    startade du inte en tråd om att man ska klä pojkar i rosa o dyl och flickor i pojkkläder? eller det va så du gjorde iaf?
Svar på tråden Jo, jag är en manshatare.