• Lady Dahmer

    Jo, jag är en manshatare.

    Jag hatar Mannen och allt han står för. Jag hatar könsrollen och allt vad den står för. Det Manliga.

    Jag har blivit utsatt för sexuella kränkningar och övergrepp sen jag var liten.  Inte av en man. Inte av två. Inte av tio. Utan många många många fler. I år. I en livstid. Majoriteten av män jag träffat är svin. Majoriteten av mina vänner har blivit utsatta för sexuella kränkningar och övergrepp. Majoriteten av kvinnor jag haft kontakt med har blivit utsatta för sexuella kränkningar och övergrepp.

    Av NORMALA män med normala liv. De är pappor, makar, vänner - . Inga monster alls. (för ett monster ser man) De är de slags män vars fruar och vänner och barn säger "inte han, han är så snäll så! Inte min man!"

    Jag vet att min bild och mina känslor är färgade av min verklighet och mina erfarenheter, men den vetskapen betyder ingenting. Känslan är ändå där. Jag hatar män. Jag litar inte på dem. Jag blir nervös av dem. De skrämmer och hotar mig.

    Det positiva är dock att detta gjort mig mer övertygad genusförespråkare. Könsroller och könsbunden fostran skapar offer och förövare. Män fostras att vara sexuellt aggressiva, att de ska ta för sig, ragga, inte ta ett nej, de fostras även att vara starka och kraftfulla. Kvinnor fostras att vara passiva sexuellt, att ta emot, att passa upp, att säga ja.

    Och det förlorar vi alla på.
    Confessions of a Neurotic Attentionwhore - ladydahmer.blogg.se/
    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-02-25 10:03
    jag har skrivit lite mer om just hur vi fostrar pojkar till förövare och flickor till tacksamma offer här:

    www.familjeliv.se/Forum-5-109/m50899574.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-03-02 19:10
    För er som är extra tröga, saknar läsförståelse eller helt enkelt inte läst ts ordentligt:

    Jag hatar inte individer. Jag går inte runt och är arg hela dagarna eller blänger på och hatar varje karl jag träffar.

    Jag skiljer på den enskilda mannen och Mannen/kollektivet/mansrollen.

    Jag hatar inte människor pga kön. jag hatar mansrollen. Könsrollen. Män är inte sin könsroll. Det är inlärt beteende. En social konstruktion.

    -----------

    tips! klicka på (visa endast) bredvid mitt namn och läs mina andra inlägg om nåt är otydligt.
  • Svar på tråden Jo, jag är en manshatare.
  • Triskele
    TessaS skrev 2010-03-01 21:59:35 följande:
    Men de där "en hel del" är, tycker jag, oftare kvinnor än män. Inte för att det gör att de män som begår brott till mindre skyldiga, men vi kvinnor är jäkligt bra på att skyffla "skyll-dig-själv" ner i halsen på andra kvinnor. Så man borde ju skriva att man hatar de män som begår brotten och de kvinnor som skuldbelägger andra kvinnor... Jag har åtminstone svårt att hata "Mansrollen" så djupt och innerligt. Jag hatar mannen som gjorde det och de kvinnor som fick mig att känna mig skyldig. Mannen har jag lämnat bakom mig, listan över kvinnor som säger "men vad sa du till honom som fick honom att slå" fortsätter växa.
    För mig är det människor.
    Könet är mindre intressant för mig, men det leder ju ändå till denna bristande tillit till andra.
    Både män och kvinnor ifrågasätter övergreppen jag utsatts för och kommer med dumma kommentarer. Men för mig har majoriteten av dom som utsatt mig varit just män, medan dom som skuldbelägger kan vara vilket kön som helst.
    Dom som själva utsatts är oftast lättare att prata med, dom säger sällan saker som gör ont.
  • Doktorn

    Jag är nyfiken på om ni som definierar er som manshatare hatar män (alltså personerna och det som dessa personer gjort/gör) eller om ni hatar mansrollen (sinnebilden av hur en man är eller borde vara).

    Om det är just män ni hatar blir det ett bekymmersamt läge. Skulle nu kvinnor ha det bättre utan oss?  Eller vill ni inte att vi ska bete oss som "män"?  Vilket osäker för oss över på mansrollen...

    Själv är jag kluven till mans- och kvinnoroller.  Ett exempel på hur de ställer till det för oss i vården är hur man förr hade svårt att upptäcka hjärtinfarkt hos kvinnor då manlig hjärtinfarkt var utgångspunkten, eller idag har svårt att hjälpa män med depression eftersom bilden av kvinnans depression är utmärkande i vården (www.dn.se/insidan/varden-missar-deprimerade-man-1.1053804).  Å andra sidan är ju könsroller något att identifiera sig med för att hitta den man kan eller vill vara.  Jag vill vara pappa för mina barn, inte mamma.


    Av alla misslyckander är den här den besvikaste!
  • Lady Dahmer
    Doktorn skrev 2010-03-01 22:26:06 följande:
    Jag är nyfiken på om ni som definierar er som manshatare hatar män (alltså personerna och det som dessa personer gjort/gör) eller om ni hatar mansrollen (sinnebilden av hur en man är eller borde vara).Om det är just män ni hatar blir det ett bekymmersamt läge. Skulle nu kvinnor ha det bättre utan oss?  Eller vill ni inte att vi ska bete oss som "män"?  Vilket osäker för oss över på mansrollen...Själv är jag kluven till mans- och kvinnoroller.  Ett exempel på hur de ställer till det för oss i vården är hur man förr hade svårt att upptäcka hjärtinfarkt hos kvinnor då manlig hjärtinfarkt var utgångspunkten, eller idag har svårt att hjälpa män med depression eftersom bilden av kvinnans depression är utmärkande i vården (www.dn.se/insidan/varden-missar-deprimerade-m...).  Å andra sidan är ju könsroller något att identifiera sig med för att hitta den man kan eller vill vara.  Jag vill vara pappa för mina barn, inte mamma.
    mansrollen. även om jag har dagar då jag hatar alla män också, det hymlar jag inte med. 

    men i huvdsak handlar det ju om manrollen. Jag hatar ju liksom inte pojkar (barn) och jag hatar ju inte min man och mina bröder. Det är lätt att bli känslosam och irrationell, speciellt när man ser och hör allt som händer -- men jag försöker hålla huvudet kallt.

    Ang. pappa/mamma och könsrollen så ser jag inte hur det ena har med det andra att göra. Du kan ju vara pappa även om du är mjuk, omhändertagande, "kvinnlig" osv. Om du förstår hur jag menar. Du behöver inte vara stereotypiskt manlig för att vara en pappa. Pappa är du för att det är namnet på förälder av manligt kön.
    Gillar du mina inlägg? Läs min blogg! - ladydahmer.blogg.se/
  • Doktorn
    Lady Dahmer skrev 2010-03-01 22:30:13 följande:
    mansrollen. även om jag har dagar då jag hatar alla män också, det hymlar jag inte med.  men i huvdsak handlar det ju om manrollen. Jag hatar ju liksom inte pojkar (barn) och jag hatar ju inte min man och mina bröder. Det är lätt att bli känslosam och irrationell, speciellt när man ser och hör allt som händer -- men jag försöker hålla huvudet kallt. Ang. pappa/mamma och könsrollen så ser jag inte hur det ena har med det andra att göra. Du kan ju vara pappa även om du är mjuk, omhändertagande, "kvinnlig" osv. Om du förstår hur jag menar. Du behöver inte vara stereotypiskt manlig för att vara en pappa. Pappa är du för att det är namnet på förälder av manligt kön.
    För mig är en pappa en fadersfigur, och i min sinnevärld har fadersfiguren manliga attribut och tilltalar mig som person. Stark och trygg, kanske?

    En mamma är för mig en modersfigur med kvinnliga attribut. Kan inte riktigt förklara det, men jag har svårare att identifiera mig med den bilden.  Trots att jag har matlagning som hobby, älskar att kramas med barnen, tvättar och städar mer hemma än min upptagna fru hinner med osv...

    Faktum är att jag identifierar mig med papparollen långt mer än mammarollen, trots att jag egentligen beter mig mer som en mamma hemma (städ, tvätt, barnlek och matlagning). Det är min fru som står för den typiska papparollen med långa arbetsdagar, hög inkomst, tjänsteresor, osv. 
    Av alla misslyckander är den här den besvikaste!
  • DrKejs
    Miss Skywalker skrev 2010-03-01 19:21:33 följande:
    Nix, jag vill bara visa hur oseriösa dina siffror är. Ta reda på fakta innan du kommer med dina uttalanden.
  • Lady Dahmer
    Doktorn skrev 2010-03-01 22:36:00 följande:
    För mig är en pappa en fadersfigur, och i min sinnevärld har fadersfiguren manliga attribut och tilltalar mig som person. Stark och trygg, kanske?En mamma är för mig en modersfigur med kvinnliga attribut. Kan inte riktigt förklara det, men jag har svårare att identifiera mig med den bilden.  Trots att jag har matlagning som hobby, älskar att kramas med barnen, tvättar och städar mer hemma än min upptagna fru hinner med osv...Faktum är att jag identifierar mig med papparollen långt mer än mammarollen, trots att jag egentligen beter mig mer som en mamma hemma (städ, tvätt, barnlek och matlagning). Det är min fru som står för den typiska papparollen med långa arbetsdagar, hög inkomst, tjänsteresor, osv. 
    jag känner nog mer att man som förälder ska vara både stark och trygg och mjuk och kramig. Sen är det ju inget fel att man känner sig mer hemma i en viss roll eller med vissa atribut, men jag tycker det är synd att man ska könsbenämna egenskaper. Det blir ju så fel då, för de som inte passar in menar jag.

    Min man t.ex är inte stark och faderlig. Han är mjuk och kärleksfull och har nog fler kvinnliga egenskaper än manliga. men han är ju ändå pappa.
    Gillar du mina inlägg? Läs min blogg! - ladydahmer.blogg.se/
  • DrKejs
    Lady Dahmer skrev 2010-03-01 22:15:54 följande:
    varför envisas du med att tro att din tolkning är den enda rätta? för som jag ser det så är det inte du som fattat vad jag menar. Tvärtom.
    Varför upprepar du då att du hatar män din ts? Det är inte jag som skrivit att du hatar män, det är du.
  • Triskele
    DrKejs skrev 2010-03-01 22:13:04 följande:
    Jag påpekar vad som är fakta och vad som är projektioner. Jag tycker det är viktigt att hålla sig till det som faktiskt är sagt istället för att komma med vilda anklagelser.
    Och att hålla upp ts konfrontation med sig själv som något som talar emot henne är faktiskt direkt sketet.
    Men du gör som du vill.
  • tvåtjejstomp

    "det är ju inte dej personligen som jag hatar utan bara det som din grupp står för".

    det här kan tolkas som rätt OK tills man inser att citatet inte kommer från en feminist utan från en kille i Hitlerjugend som pratar med sin judiske vän på 30-talet.

  • honkie
    Lady Dahmer skrev 2010-02-25 08:59:40 följande:
    om du har specifika frågor så svarar jag mer än gärna, men hela ditt inlägg var full av en massa antaganden och fördomar om min person och hur ska jag kunna bemöta det? Varför ska jag behöva försvara min person? Varför inte bara diskutera sakfrågan?
    okej, jag bryter ner det till mindre delar.

    om jag hade skrivit samma ursprungsinlägg som du fast bytt ut ordet "man" mot "blatte", borde inte jag då betraktas som en rasist?
Svar på tråden Jo, jag är en manshatare.