Faderskap?

Skönt att det blev utrett iaf! Min äldsta dotters pappa klyddade också och ville ha DNA prov först, tills han insåg att hade han inte "VERKLIGEN VARIT PAPPAN", hade jag förmodligen inte valt honom att vara falsk pappa, då fanns det betydligt bättre alternativ!
:) Men tyvärr får man ju som kvinna stå sitt kast och låta den biologiska pappan vara delaktig i bilden om han själv vill det, jag kan ju inte bara gå och välja och vraka bland män som man "önskar" att man hade haft sex med istället.

Det har ar ju jatteintressant! Ni som tror att det ar brottsligt att uppge fel far vid faderskapsutredningen, ar det da aven brottsligt om ett gift par bara later bli att ratta till samhallets antagande att maken ar pappa till sin frus barn? Om inte ar det val egentligen djupt orattvist.

For ovrigt, och ganska OT, tycker jag att det borde finnas 'foraldraskap genom handling'-status sa att de som varit (styv)foraldrar till barn trots att de inte har biologiska band, har ratt till umgange med barnen aven efter en separation eller liknande, det borde ju aven vara i ungarnas intresse. Liknande sambolagen fast for foraldraskap alltsa.

TS, Jag tycker att ni ska läsa tråden om en kille som läste sin mammas mail och fick veta att hans pappa inte var hans biologiska pappa. Det är INTE värt att ljuga.

(Tråden heter Jag har fått veta att min pappa inte är min pappa (biologiska) )

Det är just det som är det sorgliga och jävliga, att växa upp under falska premisser.
Synd att TS inte förklarar närmare, det blir givetvis en massa frågor om något så allvarligt, för barnets skull.

Visst är det brottsligt även i den frågan, men det finns som tidigare sagt inga fällda domar i dessa stämningar. Men tekniskt sett har kvinnan även i den situationen skyldighet att uppge möjliga färdrar. Står ju också i föräldrabalken att om mannen och kvinnan varit skiljda åt under befruktningen och lite andra saker som jag inte kommer ihåg ordagrant, så skall det utredas.
Anledningen till att det flyter "smärtfritt", dvs att man inte skriver under papper då är för att det hålls som självklart att kvinnan enbart "idkat" sex med sin make :P

Och angående din OT: Det anser jag också, har en tolvårig fd bonus dotter, som jag tack och lov kan hålla kontakten med regelbundet eftersom hon är så stor, och hennes farmor och farfar (min dotters farmor och farfar), när hon är på besök hos dem under loven oftast låter henne spendera någon natt hemma hos mig! Men jag har ju ingen direkt rättighet till det.
Min flicka på 2,5 har också en "extra pappa" sen hon var tio månader eftersom hennes bio pappa och jag separerade strax efter födseln då han återföll i missbruk. Skulle vi separera skulle hon för mig självklart få träffa honom, framförallt för hennes egenskull eftersom det är "honom" hon känner som vardagspappa (hennes bio pappa sitter inne och de träffas enbart ibland).
Tycker att i dagens moderna samhälle där det finns bonus pappor som spelar en stor roll i barnets barndom och utveckling, borde vara i barnets egna intresse att få behålla en regelrättig kontakt med.

MEN då kommer vi ju till ytterligheterna, hur skall en sådan lag utformas? Om kvinnan tillexempel under barnets fem första levnads år har haft fyra olika bonuspappor, skall då alla dessa ha rätt till umgänge, och säg då att när barnet är femton och mamman håller samma takt att det är femton olika män som barnet skall spendera tid hos?
Och vem är det som ska föra dessa lagar, är det om barnet själv ser bonuspappan som pappa, det ska vara rätt till umgänge, och om han då inte vill? Kan man kräva detta av honom?
Eller är det bara bonus barn till förhållanden som slutar "bra" och pappan har ett intresse av att behålla kontakten med barnet som man kan yrka på umgänge?
För då kommer det direkt till bonusPappa/bonusMammans rätt till att träffa barnet och inte barnets rätt att träffa de.
Och underhållsskyldig kan man ju inte bli, för det innebär ju att jag kan dejta fem män enbart för att höja min månadsinkomst!

Eller hur, jag kan totalt FÖRSTÅ en kvinna som ljuger om en fader om hon blivit tvingad till sex av denna. Då för att smärtan är större än vinsten. Men i nästan alla övriga fall anser jag att smärtan av en lögn är värre än en sanning som kanske inte är rolig att höra(kriminell far, otrohetshistoria etc).

Nej det är inte värt att ljuga.
Jag fick reda på vem som var min pappa när jag var 10 år. Det var en vecka efter hans begravning! Tack så mycket säger jag bara!!! Visst jag hade en relation till honom också men p.g.a. hans "flickvän" (eller vad man kallar en elak kärring på nästan 60 år) hade den blivit sämre de sista åren och jag trodde verkligen att min bonuspappa var pappan för min mamma hade tutat i mig det! Gud förbjude att nån skulle få veta att hon haft mer än en snopp i sig eller nåt.
Kul att få leva med att min pappa antagligen dog vetandes att jag inte visste att han var min pappa :( Man blir ärrad för livet och det finns ingen ursäkt för att göra något sånt mot någon!

Umgängesrätt med/för alla bonusföräldrar - det skulle ha blivit en väldig trafik för min dotter och hennes halvsyskon - pappan är stor charmör...

Haha det är det jag menar! Så hur reglerar man ett sådant umgänge? Samtidigt vet jag att jag hade blivit förkrossad om jag inte fått ha kontakt med henne efter att ha huldat henne och brytt mig i fem år! Men skulle man sätta en tidsgräns för det?
Någonstans får man ju bara hoppas att föräldern, den biologiska själv kan tänka klart och avgöra att det bästa för barnet kanske inte är att helt klippa av med någon som har stor btydelse för henne/honom.

Är det inte redan nu möjligt för t.ex. fd bonusföräldrar att be socialtjänsten att driva umgängesfrågan åt honom?

Om det är för barnets bästa, alltså? Eller är det bara för mor/farföräldrar?

det är far och mor föräldrar som sådana domar trädits i kraft, samt i något annat entaka fall, men aldrig för en bonus förälder. Inte ens för en förälder som "trott" sig vara biologisk far har fått rätt i ett sådant ärende.

Synd =/.

Fått dig än? :) verkar på lite mjukare humör idag! haha! Och här står allt still, eller nästan iaf! hehe

Nope, inte än! Men vaknade på rätt sida, kanske? =D.
Äh, det kommer säkert igång ordentligt snart!

nej, jag vill att min dotter ska veta vilka hon kommer ifrån. jag är glad att jag vet iaf.

Ni har inget att oroa er för, bortsett från att ni inte låter myndigheterna veta om det. De DNA-testar inte varje litet barn som kommer till världen (och hur skulle det se ut? Bebisar i små lådor i socialtjänstens källare tills fastställan om faderskap tagit? ), om de inte har fog för det. Och skulle det någonsin komma fram inom sjukvården att barnet inte är din mans biologiska, är det inget de bryr sig om eller larmar om heller, då det inte är deras uppgift.
Lycka till med familjelivet!

Jag vet också var mina barn kommer ifrån till 100%

Det förekommer väldigt ofta att fader är inte den som kvinnan anger, så det är på tiden att man kommer med en ny lag som ska fastsälla DNA vid födelse. Jag tycker synd om många män som fortvarandre tror att banet är derass, men VEM VET SANNINGEN. Kvinnor är inte änglar.