The return of the Lolilla

STOR BAMSE KRAM!!!



Då är vi två som har haft en pissdag! Inte nog med allt elände jag berättat om några sidor tidigare så får vi inte byta dagis för "rektorn". Vi anser att de itne är intresserade av barn där hon är nu och hon kommer ofta därifrån så hungrig att hon gråter. De viker upp hennes solmössa så hon bränner sig i ansiktet och tycker att vi ska smörja henne med solskydd på morgonen (kan inte förstå denna övertro till solskyddkräm, kläder och skugga är bevisat bäst och har bevisad effekt mot hudcancer, det har inte solskyddskrämer, finns till och med risk attt det ökar risken för malignt melanom då pigmentering som få av UVB skyddar mot UVA strålning, den strålningen som orsakar m m). Massa annat också som jag inte orkar räkna upp. Vi vet inte vad vi ska göra. Något privat alternativ finns inte heller i närheten.

Gör som jag, lätta på trycket och berätta!!

Nej, det kan dom inte, fast dom gör det ändå. Jag tycker personligen att det gränsar mot vanvård. Rektorn sa att alla platser var fyllda på det andra dagiset. Vi vill inte berätta hur vi upplever det till rektorn (min man har även fått intrycket av att det inte är någon idé och inside info har gett kunskap om att rektorn stöttar sin personal i allt) och i och med att de ligger så nära varandra vill vi inte att det ska ligga oss till last på nästa dagis då fröknarna träffas ibland och pratar.

Tack!!  Det börjar kännas bättre. Tror det blev för mycket på en gång så här i graviditetstider och jag känner att jag har gett så mycket energi och att det borde gett mer utdelning geom ett bättre resultat. Men jag har ju inte lagt ner så mycket tid, det har jag inte orkat, men energin har gått åt ändå.

Ja, jag ska sätta mig en stund i morgon och hoppas att jag får till en tid för någon form av behandling, just nu hade jag kunnat göra vad som helst för en ordentlig massage..... Jag vill dock inte helst visa min kropp i mitt gravida tillstånd....

Då hamnar man på en halvtimme totalt sett i tid för lämning med bil och jag har inte körkort.... Då hamnar allt på min man och flexibiliteten är då borta. Jag önskar så att hon kunde prata så hon hade kunnat säga om hon trivdes eller inte. Det ända vi har att gå på är magkänsla och de intryck de ger oss de korta stunderna man är där för hämtning och lämning.

Bitsch! Självklart har vi saknat dig med!

Vi ska på "uppföljningssamtal" om en vecka. Jag hade inte velat vara den dagisfröken som tar emot mig och min man..... Inte för att vi kommer sätta hårt mot hårt, men när vi nu inte har något alternativ så får vi helt enkelt säga vad vi tycker vilket vi inte hade tänkt att göra om vi hade fått byta dagisplats.

Tack för uppmuntran!!

Vad är det som har förstört din dag då? Eller du kanske inte vill berätta? Det är i så fall givetvis helt ok!!

Hej harkel!