Lindaothomas
Måste börja med att säga grattis till er lilla dotter, så ledsen att hon inte fick stanna! Har hon något namn? :) Vi förlorade vår William i v.22+3 i september i höstas och man förstår inte hur man ska klara av att leva utan den personen man älskar mest av allt, det finaste man skapat! Om 9 dagar har det gått 6 månader för oss, och jag trodde aldrig att vi skulle klara oss igenom detta, eller att jag skulle överleva. Men vi har kommit en bit på väg och vi har kommit varandra så mkt närmare nu, även om vi inte trodde det var möjligt heller.
Vi blev gravida med lillasyster snabbt och vi är nu i v. 19+5. Jag fick mitt cerklage i v.12. Läkarna vet inte om förlossningen startade för att min livmoderhals var för svag eller om det var för antikroppar som man hittade i blodproverna man tog på mig när vi låg inne. Som du också var med om så försökte läkarna stoppa förlossningen men det var för sent. När vi kom in var jag öppen 5 cm och fosterhinnan buktade ut. Men vi lyckades ändå hålla vår lilla prins inne i 4 dagar. Men läkarna valde sedan att ta bort droppet som stoppade upp allt för att det fanns ingen mening med det längre sa dom. Det är det värsta jag har vart med om! Vi fick 1 tim. men vår lilla skatt och hans hjärta slutade slå när han låg på mitt bröst. Det är den finaste timmen i våra liv!
Läkarna valde iaf att sätta ett cerklage på mig för att jag hade öppnat mig tyst. Så dom vill ge mig både hängslen och livrem, det känns bra! Nu kollar vi min tapp varje vecka för att jag har bett om det nu de mest kritiska veckorna. Eftersom att vi börjar närma oss veckan och dagen då Wille kom. Än så länge ser det bra ut och tappen är lååång! :) Men som vi vet så går det fort när de väl händer något..
Jag är inte sängliggande men tar det väldigt lugnt ändå. Hellre det säkra före det osäkra!! Men inget bad och inget sex! Går inte på stan onödigt länge och tar inte heller onödigt långa promenader. Läkarna säger att jag får ta korta promenader, jag måste ju få mig lite frisk luft :) Men det är också väldigt olika om man blir sängliggande eller inte. Än så länge så har jag tur som kan röra mig ganska fritt ändå!
Jag har inte heller haft besvär eller känt cerklaget. Sist hade jag dock +2 i urinen så det skickades på odling.. kan vara urinvägsinfektion eller bara mer flytningar. Jag har hört från andra att cerklaget drar åt sig infektioner lättare, men läkaren säger att det inte är så. Men jag tror nog ändå mer på mammor som har eller har haft cerklage när det gäller det. Läkarna har så olika restriktioner beroende på vart i landet man bor eller t.o.m. vilket sjukhus man tillhör här i sthlm.
Oj, nu blev det visst en halv roman till svar :P Men här är mitt svar och mina erfarenheter av cerklage såhär långt iaf :)
Kram!
