Efter upprepade mf-forts

God fortsättning på er allihopa!

Någon av er som läst senaste numret av Medicinsk vetenskap?

De skriver bland annat att upprepade missfall kan bero på fel i livmoderslemhinnan, som gör att det går fel i dialogen mellan mamman och fostret redan från början.

De nämner även störningar i hormonbalansen eller immunförsvaret, livmodermissbildningar eller genetiska avvikelser. Men just teorin om livmoderslemhinnan hade jag inte hört förut. Tyvärr hittar jag inget konkret om behandling, men det var en intressant artikel om barnlöshet.

Se http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=37314&a=112771&l=sv

Hej på er! Är det någon som tittar in här ibland?

Har en fråga till er med fler än ett barn. Hur fungerade det under er andra graviditet? Jag tänker på att jag sist var sjukskriver (blödningar) i början av graviditeten, inte fick bära, sov 12/h dygn osv. Det är ju lite svårare att leva så när man har ett barn och ska klä på, lyfta, dra vagn uppför trappor osv. Även om jag skulle bli sjukskriven kan jag ju inte undvika allt sånt, isåfall måste ju mannen typ bli hemmaman... Hur gör man? (Är inte gravid än )

Ahöst och Cia: Tack för svar! Det är nog som ni skriver - man får försöka undvika vissa saker så gott det går. Förhoppningsvis kan det gå bra ändå. Mina mf var dessutom alla väldigt tidiga så det berodde nog mer på annat än fysisk ansträngning. Men man vill ju såklart minimera alla eventuella risker.

Spännande Ahöst med ny bebis!

Hoppas att Bettan dyker upp så småningom.

Kul att höra av dig, Mikes! Hur är det med lillan? Inte så liten längre, kanske?

Jo, vi har börjat fundera lite på syskon... Är lite kluven dock - både med tanke på mf och på hur jobbigt det var första året med lilleman. Samtidigt känns det som att det bara är att köra på för man vet aldrig i förväg hur det blir. Det kanske inte ens funkar igen. Man får ta ett steg i taget.

Lycka: Grattis! Vilket mirakel! Det finns ju alla chanser i världen att det går bra, särskilt nu när ni sett hjärtat och du är så långt gången. Har du en bra läkare? När blir bf?

Våra nätter har varit riktigt bra en period. Nu när han är sjuk är det dock det motsatta - han vägrar att sova i egen säng och sover oroligt även bredvid mig. Men förhoppningsvis blir det bättre igen när han är frisk. Och på dagarna (helgerna) sover han oftast utan problem 1,5-2 h i sträck. Så det är lite skillnad mot förut. Hur funkar det för er med sömnen, dagis och annat?

a80: Spännande med bröllop och resa! Cia: Du har ju många fertila år kvar. Rätt vad det är kanske du blir sugen igen. Mikes: Det låter som en härligt illvaro! Ego: Typiskt, just när jag hade börjat fundera på syskon blir det strul på jobbet. Osäkert om jag får vara kvar. Egentligen vill jag ju byta jobb. Bara det att jag hade tänkt klara av en bebbe till först, med inkört deltidsjobb under graviditeten och bra villkor för föräldraledighet... Visst vore det toppenkul med ett nytt jobb, men inte om jag samtidigt ska vara gravid, sjukskriven, orolig osv.

Oj, vad kompakt det blev...

BP: Kul att se dig här! Är det bebisplaner på gång? Det borde inte vara omöjligt att hitta en läkare som skriver ut progesteron. Ring runt till några olika och hör! Jag ska få prog+trombyl vid ev. ny graviditet.

Välkommen Bettan! Bebisar som inte sover är vi väl bekanta med här.

Bettan: Nu är ju din mini så liten än, små spädisar behöver äta ofta och så ska det vara. Vår plutt sov bara 1 timme i sträck (dygnet runt) och dessutom ENBART på någon av oss, i rullande vagn eller i bilen (vaknade vid rödljus). Under den timmen han sov på min sambo kunde jag absolut inte somna, man är ju helt uppe i varv när man har det så.

I efterhand kan jag känna att vi den första tiden kanske skulle ha tagit mer hjälp, men samtidigt ville jag så gärna komma igång bra med amningen. När den väl funkade ville jag inte störa rytmen med pumpning. Och problemet var väl egentligen inte de första 2-3 månaderna då man fortfarande hade någon slags reservtank, utan sen, när vi efter 5 månader fortfarande hade KAOS och man verkligen var inne i en så enortmt djup trötthet som var riktigt skrämmande. Om det inte blir blivit bättre när mini är ca 5 månader kan jag ge tips på hur vi gjorde då.

Så mitt råd är väl att se hur det utvecklar sig, för många verkar det ordna sig vid 3 månader ungefär. Under tiden kan du ju försöka att inte alltid amma honom till sömns, om du gör det. Om han kan känna sig trygg med att somna utan bröstet är det en fördel senare.