Ok, kort farmakologilektion om antihistaminer.
De flesta antihistaminer är helt ok i samband med amning, såväl Loratadin (Claityn) som Cetirizin är snarast de som rekommenderas i första hand i samband med såväl graviditet som amning numera - även om det finns allt för många ouppdaterade inom vården som hävdar att det är absolut inte alls och om det är absolut nödvändigt möjligtvis "på nåder" Tavegyl.
Men de nyaste rekommendationerna säger Loratadin (Clarityn) eller Cetirizin som exempel på 1:a-handspreparat i samband med graviditet & amning.
Det kom även ut en bok som handlar just om Astma- och allergi i samband med graviditet och amning. Gavs ut av Astma- & allergiförbundet om det var under förra året eller relativt sent året innan. Finns att beställa från Astma- & allergiförbundet eller ladda ner som pdf gratis.
www.astmaoallergiforbundet.se/infomaterial/download/AoA%20Grav_Amning.pdf
Sen vad gäller rekommendationerna ang amning med de olika läkemedlen som står i Fass baserar sig utifrån spädbarn upp till ca 2-3 månader, vars njurar inte har mognat och därför har sämre förmåga att göra sig av med läkemedel. Och vad gäller det så är det en stor skillnad på en nyfödd-2-/3-månaders som helammar eller en 10-månaders som delammar och även äter annat. Och tex Loratadin, som du nämnde, är ju ok utifrån den erfarenhet som man har av det läkemedelet även vid amning av spädbarn/nyfödda.
En väldigt bra sida (mkt bättre än Fass) om man funderar på någon medicin i förhållande till amning är denna:
www.janusinfo.se/v/Lakemedel-amning/
(såg nu att du redan kollat på janus, men tipsar till andra)
Vad gäller påverkan på ev proverna så ska man ju egentligen vara utan antihistaminer i minst 3 dygn innan pricktest eller lapptest. Blodprov påverkas inte av att du tagit antihistaminer då de mäter antalet IgE-antikroppar i blodet, medan pricktest mäter den hudreaktion som en kvaddel som blir följden av att det frisätts histamin när IgE-antikropparna som finns på mastceller i huden gör att mastccelelrna spricker vid kontakt med det allergen det är IgE-antikroppar mot och därmed släpper ut histamin som ger en kvaddel i huden. Och genom att ta antihistamin så sätter sig antihistaminet ivägen för de platser dit det vid allergireaktion frisatta histaminet ska binda sig för att framkalla kvaddeln, och när histaminet inte kan binda så blir det ingen kvaddel.
I teorin så finns det väl kanske en liten, minimal risk att antihistaminer som mamman tar kan passera över i bröstmjölken och ev påverka ett pricktest hos barnet, men det vill jag nog säga är teoretisk risk. I praktiken bör det knappast kunna påverka genom att bröstmjölken troligtvis bör få samma koncentration av läkemedlet som finns blodet och en del av läkemedlet går ut i vävnaderna och utövar effekt där.
Enligt fass finns det vid normaldosering (10 mg/1 tablett) med Cetirizin till en vuxen som mest 0,03mg/l i mammans blod, dvs 0,003 mg/dl blod (eller i det här fallet bröstmjölk om man utgår från att det blir samma koncentration) och om barnet då ammar så får det i sig ner i magen ca 0,01 mg om det ammar knappt 3½ dl på en dag och långt ifrån hela denna mängd kommer att komma ut i blodet och därifrån uti vävnaderna så att det kan påverka ett ev pricktest/lapptest negativt. Så med tanke på att till en vuxen doserar man 10 mg för att få önskad "normaleffekt" av en dos, och att den dosen som barnet får i sig blir mindre än 0,01 mg, så även om barn ges lägre doser för "normaleffekt" så bör den dosen som barnet får i sig via bröstmjölken vara för liten för att i praktiken kunna påverka testresultat eftersom (om jag nu som lite småtrött räknat rätt vid lite överslagsräkning i huvudet) blir det ca 1,5% av hela den dos som man stoppar i sig av i det här fallet cetirizin som kommer ut i blodet och 1,5% av 0,01 mg är inte så mkt, så ser man till det bör det inte påverka även om man inte kan utesluta det rent teoretiskt.
Nu blev det utifrån cetirizin, orkade inte slå upp och räkna på båda, men det blir ju lite liknande siffror, dvs väldigt liten dos som kan utöva effekt hos barnet
