• Caeruleus

    Mina bästa tips inför förlossningen!

    I fredags föddes vår andra son och denna förlossning var totalt annorlunda än den första. Är kvar på BB och tänkte att nu när jag har allt färskt i minnet skall jag skriva ner mina bästa konkreta tips till er andra som har det framför er.

    Lustgas
    Fick det inte att fungera alls under första förlossningen utan vi missade oftast värkarna till stor del. Denna gången så fick vi till det och den minskade säkert smärtan med 40%. Det som gjorde skillnade var att min man insåg att kurvan på CTG maskinen inte är absoluta tal utan olika beroende på hur jag satt eller stod. Dvs en sammandragning sittandes kunde börja på 35 medans om jag stod upp kunde den börja på 70. Iom att han förstod detta så kunde han hjälpa mig att ta gasen i tid så att jag hade "full gas" i toppen och sen minskade ruset alltsom värken avtop. KALASBRA! Det kändes mentalt otroligt bra att känna hur värken avtog och inte vara helt groggy då.

    Be barnmorskan att du skall svara på direktiv
    Förra förlossningen så missade jag mycket info iom att jag var "i min bubbla" och hörde henne inte. Denna gången bad jag henne att kräva ett svar av mig. På det sättet så säkerställde vi att jag åtminstonde hört henne och sen kunde välja att göra enligt hennes förslag eller inte.

    Kissa
    Be pappan att påminna er att kissa. Vi glömde bort det och helt plötsligt så tog allt snabbt fart och då märkte BM att jag hade helt full urinblåsa som hon fick tappa. Sekunder efter  att den var tömd så kom krystvärkarna i en rasande fart. Helt onödigt att ha en full urinblåsa i vägen för den gjorde ONT. Vilket jag först märkte när den väl var tömd.

    Hoppas andra vill fylla på med era bästa tips!

  • Svar på tråden Mina bästa tips inför förlossningen!
  • mammageno
    hasseldorf skrev 2010-04-15 19:10:29 följande:
    Tips på annan underhållning som passade oss perfekt: Bärbar DVD, alltså en sån liten man tex kan ha i bilen. Hade med den och massa frasieravsnitt + en del mer lättsmält typ komedier. Var räddningen när det drog ut på tiden och även sedan i tre dagar på BB. Funkade även bra att spela musik i vår spelare så jag flåsade till Lasse Winnerbäck
    SYPer smart! säger till min man att det är hans uppgift!

    Jag tycker det är svårt med musiken, jag kan ju inga artister precis men jag vill ha lite sing and songwriter, lättsmält halvlugn/lugn...får fråga om tips av syrran hon vet tror jag.
  • Mimmi P
    mammageno skrev 2010-04-15 09:52:18 följande:
    Jag har läst MYCKET böcker och i ALLA står det att det alltid blir värkpauser, det hände inte mig, tråkigt...  
    Precis, det fokuseras ju oerhört mycket på de där pauserna, när de sen kanske inte kommer blir man jävligt snopen. Jag minns hur vår instruktör på profylaxkursen om och om igen sa att kom ihåg att man har alltid mer paus än värk. Nä, inte alltid, jag hade typ värkvila, värkarna avtog men jag hade en fruktansvärd smärta konstant i nedre delen av ryggen som gjorde att så fort jag rörde på mig det minsta så trodde jag att jag skulle gå sönder. 
    mammageno skrev 2010-04-15 09:52:18 följande:
    Sedan finns det studier som visar att många läser och går kurser men som har gjort födandet till ett projekt. Faktiskt visade det sig att ofta var det förstföderskor som karriärmedvetna och behov att lyckas med projektet går hand i hand med att känna sig misslyckad om det inte blir som det var tänkt.
    Just det var jag lite rädd för att råka ut för. Jag har extremt stor kontrollbehov och vill vara påläst och veta vad som kommer hända och hur lång tid det ska ta och jag är ganska inriktad på att prestera men just eftersom jag även läst om detta så kunde jag lite släppa det. Även om det inte blev riktigt som jag trodde så kände jag mig aldrig besviken. Men visst hade jag svårt att släppa kontrollen. Räknade tex ut hur lång tid det tagit att öppna mig/cm efter andra undersökningen på förlossningen och uppskattade utifrån det när jag borde vara fullt öppen och därmed när jag borde vara klar. Helt idiotiskt, fast min uträkning stämde ganska bra, höll ett jämnt tempo till 10 cm, det var sen det sket sig :)
  • Mimmi P

    Jag tror man måste förbereda sig precis så mycket som man själv är bekväm med, men att helt förtränga förlossningen och vägra inse att bebisen faktiskt ska ut på slutet tror jag är en dum idé!

  • tusselutt

    Har bara läst trådstart.
    Ta MYCKET kort och filma, även under värkarbete. Jag minns knappt min förlossning för jag gick in så mycket i mig själv. Kommer inte ihåg vilka barnmorskor jag hade, att jag var uppe och gick med gåstol eller så. Och då var jag inne i tolv timmar innan lillan behagade göra entre. Med bilder och film hade jag nog haft lite hjälp att minnas den största dagen i mitt liv.

  • Juppepuppe
    tusselutt skrev 2010-04-15 20:33:05 följande:
    Har bara läst trådstart.Ta MYCKET kort och filma, även under värkarbete. Jag minns knappt min förlossning för jag gick in så mycket i mig själv. Kommer inte ihåg vilka barnmorskor jag hade, att jag var uppe och gick med gåstol eller så. Och då var jag inne i tolv timmar innan lillan behagade göra entre. Med bilder och film hade jag nog haft lite hjälp att minnas den största dagen i mitt liv.
    Usch nej, där är vi väldigt olika. Hade blivit vansinnig om någon fotat mig då. Jag har också väldigt luddigt minne av värkarbetet. Var också väldigt inne i mig själv. Har varit spännande att läsa journalen efteråt, men tycker att det helt klart räcker. Kanske kan man ha nåt avtal med mannen att han frågar om man vill att han ska fota. För det som man tycker innan är inte säkert att man vill då...
  • mammageno
    Mimmi P skrev 2010-04-15 19:21:03 följande:
    Precis, det fokuseras ju oerhört mycket på de där pauserna, när de sen kanske inte kommer blir man jävligt snopen. Jag minns hur vår instruktör på profylaxkursen om och om igen sa att kom ihåg att man har alltid mer paus än värk. Nä, inte alltid, jag hade typ värkvila, värkarna avtog men jag hade en fruktansvärd smärta konstant i nedre delen av ryggen som gjorde att så fort jag rörde på mig det minsta så trodde jag att jag skulle gå sönder. 
    ja, det kallas kopplade värkar och jag fasar för dem, om det blir så igen. i mitt fall berodde det på det värkstimulerande droppet och mitt enda hopp är att jag slipper dem nästa gåg för jag slipper droppet. kommer de ändå så har jag snittgaranti så slipper jag ligga lika länge med dem...

    Juppepuppe skrev 2010-04-15 20:55:53 följande:
    Usch nej, där är vi väldigt olika. Hade blivit vansinnig om någon fotat mig då. Jag har också väldigt luddigt minne av värkarbetet. Var också väldigt inne i mig själv. Har varit spännande att läsa journalen efteråt, men tycker att det helt klart räcker. Kanske kan man ha nåt avtal med mannen att han frågar om man vill att han ska fota. För det som man tycker innan är inte säkert att man vill då...
    det beror ju på hur det går för mig, är allt ok är det ok, men jag har bara några kort från min första fl.  några är jag inte medveten ens om att min man tar, och ett par från när jag fått epiduralen, det är två helt olika människor typ.
  • Puff Mummy
    tusselutt skrev 2010-04-15 20:33:05 följande:
    Har bara läst trådstart. Ta MYCKET kort och filma, även under värkarbete. Jag minns knappt min förlossning för jag gick in så mycket i mig själv. Kommer inte ihåg vilka barnmorskor jag hade, att jag var uppe och gick med gåstol eller så. Och då var jag inne i tolv timmar innan lillan behagade göra entre. Med bilder och film hade jag nog haft lite hjälp att minnas den största dagen i mitt liv.
     Har ett foto på mig i undersökningsrummet på förlossningen. Tagen mellan värkar, men den blicken jag har när jag tittar på min man är obetalbar. Ville helst inte bli fotad, men han insisterade.....
    Har också en bild där jag rullas i väg i rullstol efter förlossningen. Ser helt groggy ut med bebisen i famnen - ser ut som jag går på tunga droger eller nåt men försöker ändå uppbringa ett snett leende med svårt skelande ögon.
    De bilderna är faktiskt lite roliga så här i efterhand, så jag är benägen att hålla med om tipset. Fast jag är glad att jag inte blev filmad och att det inte finns så mycket mer foton på mig (däremot på dottern).
  • True Romance

    Tacka ja när du blir erbjuden bedövning! Jag tackade nej, tyckte just då att det inte gjorde så värst ont. Det fick jag bittert ångra senare, och då var det försent!

  • Nise

    Jag fick såå ont i svanskotan, kunde inte sitta eller gå ordentligt på två månader och känner fortfarande av den ibland (drygt 5 år sen förlossningen)
    Men de va min första förlossning och jag trodde väl att de skulle va så så jag sa inget till nån (nu kanske de inte går att göra nåt åt just svanskotan) men våga fråga om de e nåt ni undrar över, finns inga dumma frågor.

  • Elins mamma 2010
    Nise skrev 2010-04-15 22:38:57 följande:
    Jag fick såå ont i svanskotan, kunde inte sitta eller gå ordentligt på två månader och känner fortfarande av den ibland (drygt 5 år sen förlossningen)Men de va min första förlossning och jag trodde väl att de skulle va så så jag sa inget till nån (nu kanske de inte går att göra nåt åt just svanskotan) men våga fråga om de e nåt ni undrar över, finns inga dumma frågor.
    det var ett bra råd, att våga fråga!
    BF 100904 - Längtar!
Svar på tråden Mina bästa tips inför förlossningen!