Plus igen efter mf/ma

Ärligt talat så vet dom nog inte riktigt vad dom ska göra.

Så här ligger det till.... Jag fick en ruptur på livmodern vid min senaste förlossning, allt gick bra och barnet förlöstes med akut snitt. Full apgar på barnet och operationen gick bra. Vi har alltid velat ha många barn och har därför efter det varit på undersökningar, samtal osv vid ett flertal tillfällen ang. fler barn. Enligt läkarna så löper jag inte större risk än någon annan kejsarsnittad kvinna att drabbas av detta igen så länge jag inte kommer i värkarbete. Jag ifrågasatte om mina sd kan påverka det negativt eftersom jag haft tidigare sd med de andra barnen. Nej var svaret, absolut inte, det är skillnad i tryckstyrka mot sammandragningar jämfört med förlossningsvärkar.

Inatt åkte vi in pga sd och man finner ett hål i livmodern. Hålet kommer ju att bli större allt eftersom bebisen växer. Livmodern har alltså redan brustit och jag får nu absolut inte ha sammandragningar ens, vilket jag har..... Jag är ordinerad strikt vila och måste komma in omedelbart om jag får smärtsamma sd, då läggs jagi n med dropp o får åka hem när det lugnat sig. Man hoppas att jag klarar det till v 30, innan dess är riskerna för barnet stora pga prematur födsel. Om livmodern hastigt brister upp igen rinner fostervatten ut i bukhålan vilket jag kommer att märka, det görs fruktansvärt ont. Om jag har otur brister livmodern precis vid ett kärl och jag får kraftiga blödningar.

Ja, det var historien, så behöver ni inte undra. För er som är gravida: Detta är extremt och ytterst ytterst ovanligt, oroa er nu inte.         

Ja vi har nära till sjukhuset, får jag jätte ont så ville läkaren att vi skulle tillkalla ambulans omgående. Jag är bara i v 23+5.... Så det är ALLDELES för tidigt!

Just nu funderar vi mycket på riskerna med att få ett prematurt barn, även om förlossning osv går bra så är prematura barn lungomogna, risk för hjänrblödningar, syresättning, organsvikt osv osv. Det kommer att bli en lång tid på neonatalavdelning, sondmatning, pumpning, amning, infektionsrisk osv..... Nu menar jag inte detta som att det blir jobbigt för OSS, utan en tuff start i livet för ett barn.....

Jag känner mig helt enkelt som världens sämsta mamma som fattade beslutet att skaffa ett barn till, hade jag haft vetskapen jag har nu efter inatt- hade jag steriliserat mig. Det känns som man från läkarnas sida inte varit helt ärliga och inte informerat oss om detta scenariot. Nu vill jag inte skylla ifrån mig, beslutet var vårt, men vi grundade det på den information vi fick från fackkunniga.     

Men jag måste ju säga att det känns väldigt konstigt att bli hemskickad....

Tack för era varma ord, jag är i chock.... Ömsom ledsen, ömsom arg....

Vi har bestämt oss för att hålla detta inom familjen, vi orkar inte med alla kommentarer om hur oansvariga vi är som skaffar ett barn till osv. Av någon anledning är ju gravida helt ok att kränka, vare sig det handlar om att man blivit jätte fet eller har en si och så stor mage.

Så skönt att kunna prata av sig här, jag ska faktiskt be min BM ordna en tid till en kurator eller liknande. Tror jag behöver det om jag ska överleva denna resan på ett själsligt plan.      

Hur liten/stor var bebisen när den kom? Våra andra barn är också födda för tidigt, den ena väldigt för tidigt men inte innan v 30. Just nu för stunden när jag fått i mig en kopp te, så känner jag mig mestadels organisatorisk...det här MÅSTE vi bara fixa! Min man är likadan som tur är så i samråd med sin chef har han ordnat så att det ska fungera med hämtning/lämning på förskolan osv.

Cat79: Tanken slog mig igår, att avbryta- ta mig härifrån liksom! Men det är ju försent rent juridiskt och jag hade nog inte klarat det.. Eller ja, om detta upptäckts innan v 20 så vet jag inte om vi fattat ett annat beslut. Måste ha varit en fruktansvärd upplevelse för dig....

Grattis!!!! Jag ringdexförlossningen i måndags o frågadexöver min tilltagande smärta i ärren från mina gamla snitt. kärde in direkt o sen gick det snabbt. ambulanstransport direkt vidare till lund och här kommer jag att ligga tills dom måstexta ut bebisen. har nu ett hål rakt in så när dom undersöker mig kommerxdom rakt på bebisens huvud. ingen vet när detta kommer att brista ,dagar-veckor..... målet är att förhala graviditeten till v 26 i alla fall. dvs två v till. drygtcatt ligga här men vi är i trygga händer vid en katastrofsituation.

Här håller sig bebis på insidan än så länge, uppskattat vikt på ca 700 gram nu. Kommer att ligga i en säng under övervakning under lång tid framöver, tills det är dags att plocka ut den. Nu hoppas vi att allt håller sig lungt och attb ebisen kan få några veckor till i magen. Mitt mål är att klara en månad till!!

Så söta små barn MCT! >Hur känns det att dom äntligen är här?

Jag ligger och lyssnar på bebisskrik och längtar till vår lilla tjej ska få komma ut  

Jodå! Jag ligger där jag ligger Lilla prinsessan mår helt utmärkt, mer jag som är lite plågad av smärtor men får medicin mot det dygnet runt. Inget negativt har hänt, det håller sig liksom stabilt. Igår fick jag ganska ont och blev lite rädd faktiskt, men det var lugna puckar.

Så....ja, jag roar mig med att kolla på klänningar, googla namn, läsa, kolla tv.... sakna min familj...

Men dom har bokat en psykolog till mig i alla fall som ska komma idag, det tycker jag känns jätte bra!