Plus igen efter mf/ma

Vincent med storebror Dexter. Äldsta sonen satt nog i soffan.

Fy va jobbigt det måste vara Odd. Kan inte föreställa mig hur det måste kännas att inte få träffa sina egna barn. Barn som du har burit i din kropp i nio månader. Jag förstår fortfarande inte hur det amerikanska, eller svenska för den delen, rättsväsendet kan tillåta detta?? Det är ju helt galet...
Alla mina tankar går till dig idag.
Många kramar!!

Angående bristningar på magen, kan de uppkomma både vägrätt och lodrätt eller?

Men åhhh så fina bebisar ni har allihop!!!!!!! (påväg han var verkligen söt!) Jag har aldrig varit så här bebissjuk förut! Antar att hormonerna gör sitt jobb. =)

Uch Odd. Det är så svårt att sätta sig in i din sits! Men förstår att det måste vara jobbigt och speciellt på födelsedagarna! Klart du saknar dina älsklingar annars vore det ju mer konstigt, men du måste ju försöka att njuta av ditt liv nu. Du verkar ha en super nice man och nu två fina pojkar som finns hos dig! När man är deppig så får man försöka att se det bra man har och flytta focus dit! Men lätt är det inte *stor kram*...

Upptagen Hönsmamma idag med tyvärr jag e lessen men jag måste ta mina barn på första hand sen familjeliv 2:a hand
Elias har fortfarande feber samt Didos Elias ligger i sin vagn gjort det nu ca 2 timmar om inte mer nu men han sover gott och har friskt luft.
Tån gick bra jag ska bara ha fotbad och lufta.
 Ta hand om er jag kommer in senare ..

Idag är det årsdag för det missfall som varit värst för mig. Alla missfall har varit jobbiga och ledsamma, men det som var 26 januari 2010 tog hårdast på mig av flera anledningar. Dels var det första verkligt planerade graviditeten som blev mf. Dels hade jag gått 11 fulla veckor, och börjat tro att det skulle gå vägen, och jag hade därtill blivit gravid ganska exakt samtidigt som min bästa vän. (några dagar mellan bf bara). Och dessutom så var det inte alls självklart att vi skulle försöka igen om det inte gick bra, maken tyckte det var för jobbigt...

Som tur var försökte vi igen, annars hade vi ju inte varit där vi är idag, förhoppningsvis bara 6-7 veckor från bebis!

färnevik: Förstår att det är blandade känslor på den dag du fick missfall förra året. Jag fick mitt MA konstaterat 23 jan o skrapades 25 jan -10 och idag sitter jag här med min underbara dotter. Jag är så glad att ni försökte igen efter sista missfallet då du snart sitter med din son eller dotter  KRAM