Plus igen efter mf/ma

Tänk att de kan överleva redan i vecka 25 eller vad det är... DIT är det inte många veckor...! Jag ska boka in en tid med min BM, skulle eg gått i måndags på kontroll men vi ställde in det då eftersom vi väntar på de här svaren, men jag hoppas på att få höra hjärtljuden för första gången då om allt vill sig väl nu vill säga.

Nä vi skulle ha lyssnat i måndags för första gången! Vecka 15 låter ju istället tidigt
Men alltså vi har fortfarande inte fått nåt brev med snabbsvaret, det måste ju ha blivit nåt fel för vi gjorde provet förra onsdan och nu är det torsdag, så lång tid ska det inte ta. Men det är en jättebra läkare som vi träffade förra veckan som vi ska träffa igen och jag hoppas innerligt att han har några svar att ge oss... och även om svaret inte är klart, varför?! Läste om nån som hade moderkakan i framväggen precis som jag som hade fått sitt prov kontaminerat och därför fick vänta på den längre odlingen som tar några veckor. Kan ju ha blivit samma sak för oss.

GRATTIS till jobb miraclee!!! Underbart, hoppas det går bra imorgon då!

Absolut, kommer in ikväll och skriver hur det gick. Nä läkaren sa förra veckan att han trodde att vi skulle få veta den här tisdan som var.... Så han kanske är lika förvånad han...!

Har tyvärr inga positiva besked att ge efter dagens besök hos läkaren. Det mesta såg bra ut på UL förutom:
- att bebisen nu ligger 18 dagar efter i tillväxten (tidigare 15 dagar fick vi veta)
- att fostervattnet är inom det normala intervallet men ändå i underkant (5,8 cm)
- magsäcken var tom och fylldes inte under den halvtimmen ultraljudet tog, dvs bebisen sväljer inte fostervattnet så ofta - vilket kan leda till att i vecka 26-28 kan det bli för mycket fostervatten och värkar kan sätta igång...
- att läkaren tyckte urinblåsan såg förskjuten ut.
 
Läkaren sa en massa och jag är både för ledsen och saknar ork att skriva allt, men han verkade mest oroad över urinblåsan kan man säga, sa att det var livsviktigt organ och att det måste fungera osv. Han rekommenderade att vi skulle besöka en kollega till honom för undersökning också så det ska vi göra och det blir UL nästa vecka som det verkar. 

Jag orkar inte skriva mer men jag ville ändå uppdatera er litegrann. Jag känner bara att mitt hjärta håller på att brista.
 

Glömde skriva att vi fick svar på snabbtestet av läkaren på plats också - inga kromosomavvikelser.

färnevik: Eller hej till er alla förresten, jag är inte inne och läser så mycket. Efter det senaste UL förra veckan har vi haft fullt upp med homestyling inför fotografering då lägenheten ska ut på visning om en månad. Skönt att tänka på nåt annat faktiskt även fast det blev väldigt stressat. Imorgon kl 13 är det dags för nästa UL, denna gång på Karolinska på Centrum för fostermedicin hos en överläkare som verkar vara mycket kunnig. Jag hoppas att vi kan få NÅT besked som gör att vi kan få klarhet i vad som kan vara fel och inte en massa "det kan vara så här fel eller så här normalt". Senast nästa vecka måste vi bestämma oss om vi ska avbryta eller inte. Känns ju inte så nu men det kan ju förändras efter imorgon. Vi har inte hört något mer om den långa odlingen på fvp vad det gett för resultat. Framtiden känns så oviss... Min bm ringde idag och hon sa att vi skulle ta en dag i taget. Jag kan inte gå och oroa mig över att jag kanske ligger på förlossningen nästa vecka, eller att jag får för tidiga värkar pga för mycket fostervatten som läkaren gav som scenario från vecka 26... och hon har ju rätt i det, jag kan ju inte veta vad som händer så långt fram och oroa mig nu. 

De vardagliga krämporna fortsätter utan att ta hänsyn till denna ovisshet. Har fruktansvärt ont vid revbenen bak på ryggen/sidan efter att jag nös igår, jag har ju haft ont ett par månader där redan vilket förmodligen varit en muskelinflammation och nu verkar jag ha fått en rejäl sträckning på samma ställe så jag kan knappt andas/sitta/ligga ned nu utan att det gör ont. Får bara ta alvedon för bm och vänta på att det går över. 

En glad nyhet är iaf att FK ringde imorse och de hade inga problem med min sjukskrivning vilket var skönt att höra efter alla historier man fått höra.  

Vill passa på att tacka för ert stöd, ni är ovärderliga! Och så hoppas jag att allt går bra och kommer igång för PvMS nu!!  

Jag försöker uppdatera er om resultatet efter imorgon men kan inte lova att jag kommer orka.
Massa kramar och trevlig helg! 

Nej vänner, det här går inte som det ska. UL idag kan man sammanfatta med att det är bekymmersamt, läkaren var övertygad om att bebisen har njurproblem, problem med matstrupen (och således syntes inte heller idag någon magsäck under en hel timme), och den har även väldigt liten urinblåsa. Den kissar alltså inte och sväljer inte. Han tyckte även att det såg ut som en defekt på hjärtat. Med stor sannolikhet överlever inte barnet eller blir i alla fall väldigt sjukt och handikappat. Vissa saker kan de operera direkt efter födseln men då krävs att andra förutsättningar finns för handen, dvs inte en massa missbildningar samtidigt. Fostret måste dessutom vara i en bra storlek för att klara operation. Vår bebis var cirka tre veckor för liten för sin ålder på huvud och lår (vecka 18+) idag och magen i vecka 16+ - jag är i v 21+2 idag. Den rör ju inte heller på sig knappt nåt och det är helt enkelt inte en frisk normal graviditet. 

Just nu känns det som en dödsdom och vi måste nu ta ställning till hur vi ska göra. Jag vet hur jag känner nu för bebisens skull är mest humant men vi ska ändå tänka över helgen om vi känner annorlunda.

Men nu vet ni iaf, kanske inte orkar titta in så mycket framöver men ni vet iaf läget nu. 
Är tråkigt att jag inte kunde komma med bättre besked för man hoppas ju in i det sista.... KRAM alla vänner. 

 

God jul kära vänner 
Hoppas ni alla mår bra nu när födslarna står som spön i backen de närmaste dagarna. En mycket nära vän till mig fick barn i förrgår, en lång pojke som är söt som socker! Längtar tills jag får se honom i verkligheten också. 

Jag har inte följt med i tråden men tänkte uppdatera lite om vad som hänt oss sen senast. Varnar för deppinlägg mitt i juletider (så om ni inte vill bli ledsna så läs inte mer..)!! På lördag ska jag få första pillret och på måndag ska jag föda ut vår lilla flicka Wilma ... känns overkligt men som rätt beslut då hon inte skulle klara sig efter födseln. Idag var vi och skrev in oss på avdelningen för att få information från läkaren och en snabb undersökning av mig och barnet. Vi fick då veta att de misstänker att barnet har något som kallas för "Vacterl-association". Varje bokstav står för en missbildning på olika organ och om man finner att barnet har minst tre av missbildningarna brukar man ge den diagnosen. En oerhört sällsynt diagnos, 250 barn i världen föds varje år med det och man vet inte orsaken (därför man inte kallar det för syndrom utan för association). Vi får förhoppningsvis svar efter obduktionen om det stämde in på henne. 

Drömmer massor om henne, häromnatten drömde jag att hon buktade ut med hela sitt huvud genom min mage så jag kunde hålla i huvudet och då log mot mig, hon var så fin. Det är så fruktansvärt tungt och jag har sovit massor senaste veckan, har ingen energi eller ork kvar. Det blir därför en lugn jul hemma hos min sambos far vilket känns skönt, bara få äta lite gott i lugn och ro. 

Men ni ska veta att vi trots allt mår ok, vi tar en dag i taget och vi har varandra och kärleken. Är det något vår lilla flicka lärt oss är att vi verkligen finns för varandra och längtar efter familj tillsammans. Det finns ingen som är så underbar som min sambo.

Avslutar med en dikt av en okänd författare som får mig att böla floder men som jag direkt har tagit till mitt hjärta.

En liten ängel 

Var inte arg lilla mamma 
jag var tvungen att gå. 
När dom klippte banden, 
orkade inte mitt hjärta att slå. 

Älskade pappa, 
mitt liv blev så kort. 
Ta hand om varandra, 
när jag flyger bort. 

Jag vet att ni gråter 
och det finns ingen tröst, 
men lyssna till era hjärtan 
och ni kommer höra min röst. 

jag finns inte bland er, 
men jag finns ändå 
Jag hör era böner 
och älskar er så! 
 
Tack för era omtänksamma inlägg som jag läste tidigare... Det betyder mycket för mig att både få stöd och få skriva av mig ska ni veta. Många kramar och god jul på er 
 

Hej allihopa! 
Ååh vad fina barn ni har fått, det är ju så många nu så ni får ett gemensamt GRATTIS från mig! Man blir ju alldeles sjuk av längtan när man ser alla fina bilder.
Och Sugarrush!! Äntligen är du tillbaka i tråden där du hör hemma, stort grattis!  
Och om MCT läser det här så gäller samma sak henne nu  

Jag hoppas ni mår bra annars. Här har chocken lagt sig och sorgen tar sig ett annat uttryck nu än genom tårar dygnet runt. Blir alltid ledsen när jag berättar för någon att vi har förlorat vårt barn men jag kan prata om det på ett annat sätt nu. Har ett stort stöd av min sambo, familj, vänner och kuratorn som vi träffat en gång i veckan. Redan efter några veckor ville jag titta på bilderna av henne. Nu tittar jag nästan varje dag och tycker att hon är så fin mitt lilla hjärta. 

Jag har inte börjat jobba än men börjar på måndag. Det kommer att bli sjukt jobbigt de första dagarna och jag ser inte fram emot det men samtidigt vill jag tillbaka till vardagen igen och få in rutinerna igen. Vi hoppas att vi snart blir gravida igen men jag har inte fått tillbaka mensen än. Jag hade, i alla fall som det verkade, ägglossning förra veckan och vi lyckades väl pricka det ganska bra. Men det känns som att det inte blev något så vi får ta det som det kommer helt enkelt...

KRAM från mig