Plus igen efter mf/ma

Skönt att du får göra TUL! Han verkar trivas därinne eftersom han inte vill fixera sig lille grabben. Men vissa bebisar vill ju inte fixera sig utan de sjunker ner när förlossningen kommer igång. Så är säkert fallet för er! :)
Håller tummarna att det drar igång senast i helgen! :)

Och jag som tycker att min mage är så hemskt stor nu och bara ivägen. Konstigt det där med SF-mått egentligen. En väninna hade jätteliten mage men stort SF-mått. Nu tycker alla att min mage är gigantisk och undrar om det är två därinne, men jag ligger precis på kurvan. Det måste bero på hur man bär helt enkelt.

Happi: Vad underbart med lyckat Tul! Snart kommer Sofia ut!!!!! Lagom stor och allt.:) så spännande att se vilken av trådens marsbebisar som hinner ut först!! :)

Förstår dig precis vännen, jag är också orolig över att föda fram en stor bebis, och den blir ju större för varje dag så bebis får gärna dra igång värkarbetet nu, tack.

Hade han fixerat sig något idag? De sa inget om igångsättning om du skulle gå över tiden? Men jag tror du fixar det galant! Det kommer nog sätta igång vilken dag som helst nu ska du se, och en 4 kilosbebis fixar du utan problem! Det är jag säker på!

KRAM

Det låter ju rimligt tycker jag. Ditt bäcken är så himla exemplariskt att det bara kommer säga PLOPP så är han ute! :)

Inga förändringar här. Bara massa förvärkar på nätterna precis som för Sofy. Blir galen på att inte få sova ordentligt. Min BM sa igår att "sover du inte på natten så får du sova på dagen istället, ibland måste man vända på dygnet innan förlossningen drar igång." Men hur kul är det? Ska jag vara vaken när sambon sover och tvärtom? Nä fy vad trist. En liten middagslur kan jag ta på dagen, men jag tänker inte vända på dygnet. Bebisen får komma ut istället. DÅ kan jag vända på dygnet med glädje! :)

Sofy: det känns som molande mensvärk hela tiden, värst på nätterna. Detta i kombination med en sammandragning i kvarten ungefär beroende på vad jag gör. Jag är less på att gå upp och värma vetekudde x antal gånger per natt. Dock tycker jag att det låter som om att du har det värre. Ring in och resonera med dem! :) Det värsta tycker jag dock är när bebisen trycker ned huvudet i bäckenet, det gör så sjukt ont och ilar hemskt i hela underlivet. Visst hade du sådana känningar också? Det är hemskt!!!!

Sofy: mina förvärkar började kring vecka 33 men då var det mer diffus mensvärk som jag egentligen inte stördes av, nu senaste två veckorna har det blivit mycket värre, det går inte att sova igenom dem som det gjorde förut. Den tryckande känslan från bebisens huvud har jag känt av i kanske tre veckor nu och det är alltid mellan klockan 22-00 precis när man ska sova som det börjar, blir vansinnig!!! Hoppas dina förvärkar ger sig lite snart, det kan tydligen gå i perioder det där fick jag höra. Vore ju det bästa om lille Devin fick tjocka på sig ett par veckor till.:) men då ska han sköta sig tycker jag, så mamma står ut dessa veckor.:)

Förstår att det är mycket att tänka på och förhoppningsvis kommer du fram till ett beslut som känns bra för just dig. Jag har velat ha snitt sedan dag ett men helt enkelt inte orkat kämpa för det. Jag är så otroligt rädd för att barnet ska få permanenta förlossningsskador och dessa är ju mer sällsynta vid snitt. Min barnmorska har dock hela tiden resonerat med mig kring att en vaginal förlossning är det mest naturliga både för min kropp och för bebisen och det kan jag väl hålla med om till viss del - om förlossningen blir exemplarisk utan komplikationer. Har jag otur spricker jag hela vägen och får problem resten av livet samtidigt som barnet blir stressat och får syrebrist. Dessa katastroftankar kan komma över mig i tid och otid och jag har skrivit in dessa rädslor i mitt förlossningsbrev så att barnmorskorna kan guida mig på bästa sätt. Ett snitt är ju inte helt riskfritt det heller, även om det är under ordnade kontrollerade former.

vill inte sätta massa griller i huvudet på dig som påverkar ditt beslut. Ville bara delge mina tankar och att för mig skulle ett snitt inte innebära ett nederlag eller misslyckande utan helt enkelt ett tryggt sätt att få ut min bebis. Jag har i perioder haft depressionproblem och har ett enormt kontrollbehov. Ett planerat snitt där jag vet exakt var, hur och när det ska ske hade varit underbart för mig, samtidigt så har jag som sagt inte orkat kämpa för att få det så utan försökt se till fördelarna med en vaginal förlossning. min mamma och min  barnmorska har under tiden peppat mig och sagt att jag ska se det som en övning att våga släppa kontrollen och att det kommer göra att jag växer som person. Så det är min fokus just nu, att även om jag måste släppa kontrollen så kommer jag antaglien vara sjukt stolt över mig själv efteråt. Men vissa dagar är hemska då bara önskar jag att jag hade kämpat mig till ett snitt, är så rädd att drabbas av panik. Jag ligger i riskzonen att få en förlossningsdepression och detta är verkligen något jag inte vill och det är också en anledning till att en vaginal förlossning inom vården anses vara det bästa för då får man vara med kroppsligt och mentalt att föda fram sitt barn till skillnad från ett snitt där du självklart kan vara vaken men upplevelsen blir en annan (men självklart fantastisk) och de naturliga hormonerna dröjer ofta efter ett snitt.

Usch det var inte meningen att det skulle handla om mig nu. Hoppas du förstår vad jag försöker få fram. Det är verkligen svårt det här med förlossning när man har oro och ångest som problematiserar saken. Man vill ju bara ha sin bebis på bästa sätt!

Kanske kan det vara en idé som MCT skrev att du får inskrivet i din journal att du när som helst under förlossningen kan säga till att: "Nu orkar jag inte mer, nu får ni snitta". Det hade jag nog velat. För som du säger kan det ju bli en helt underbar vaginal förlossning utan problem och den upplevelsen vill man ju inte bli berövad på, men det kan också bli långt och utdraget och helt köra slut på en både mentalt och kroppsligt. Då hade det varit skönt att bara kunna säga till att nu fixar jag inte mer, snitt, tack!

Kram på dig!

Goddag tjejer! Idag är det fredag och beräknad förlossning för vår bebis. Ser dock inte ut som om att den vill komma idag så jag har städat och plockat och grejat så det är fint här hemma. Tänkte att bebisen kanske inte vill komma ut förrän den har en tip top lägenhet att komma hem till. Men nu är det fint så nu är det fritt fram att titta ut! :) Vad har ni för helgplaner?

Det låter som mysiga helgplaner tycker jag! :) Någon särskild film du är ute efter?

Mysigt det låter, inte det där med att tycka synd om dig själv utan det där med film, gott att äta och mys med barnen. Längtar efter familjemys jag också! :)