Plus igen efter mf/ma

Härligt med semester!
Själv har jag ingen semester! Eller jag har 19 dagar att ta ut men ska spara de till mammaledigheten! =) Spara dagar. tjohoo..

Måste bara få klaga lite.

Imorgon ska jag iväg till västkusten tillsammans med tjejen jag är assistent åt och min syster (vi jobbar ihop som pers. ass). Jag vill verkligen inte åka iväg!

Jag kommer få höra så mycket negativt om min växande mage, idag kläckte hon ur sig att jag glömmer allt jag tar mig an. Vilket inte stämmer! och nu har jag inte sett henne på tre veckor och hon kommer kommentera hur stor jag är (jag har gått upp 2.5 kg och är i vecka 28), klaga på att jag mår illa när det blir för varmt, på min trötthet, ja typ allt som rör mig just nu.

Samtidigt är jag rädd för att jag kommer missköta mitt jobb, att jag inte kommer orka med ordentligt då jag är väldigt trött numera och inte kan vila en stund på eftermiddagen (vanligtvis efter jobbet, men nu är jag ju på jobbet 24/7). Jag är dessutom rädd att det inte finns en toalett i närheten när min mage skriker "TOA NU".. Är helt fucked up i magen sen Egypten och nu med järntabletterna...

Dessutom är hon en väldigt negativ människa och så fort man ifrågasätter något så får man sig en utskällning. Det är hon som bestämmer och säger man emot bryter helvetet loss!

Sen tror jag att jag är extra känslig just nu för igår var det ett år sen min mamma gick bort! Idag är det ett år sen vi tömde hennes lägenhet!

och självklart går det ut över Daniel. vi har jordens tvättberg i tvättstugan sen Egypten och jag måste tvätta för att kunna åka iväg imorgon och det är det sista jag gjort. Jag har bara gått undan eller fräst åt honom! Han har tvättat åt mig idag för att han vet att jag inte har några kläder! Han är så gullig och jag är såååå elak och hemsk! Det är inget roligt att känna såhär! Jag är ju inte så egentligen!

Jo jag vet. och jag säger att jag kan inte vara såååå stor om jag bara gått upp 2.5 kg under dessa 28 veckor! Visst magen är stor, men däremot har rumpa, lår och armar blivit mindre! och sf-måttet var precis under standard så jag borde ju ha en "lagom och normal" mage...

Men det är väl så, familjen får man klaga på... Jag blir bara så ledsen!

och ja min syrra kanske är avundsjuk eftersom hon troligtvis inte kommer få egna barn, hon kommer aldrig hitta en man som orkar med hennes humör och humörsvängningar.

Tack för att jag fick ventilera lite! =) Det känns bra, även om tårarna brände bakom ögonlocken! Jag är känslig just nu, det vet jag om! Men vem vore inte det när det är samma helg fast ett år senare ens mamma dött liksom?

Smålandsjänta: Bara för att det är brunt betyder det inte att det går åt pipan! Det är jag ett levande bevis på! Blödde till och från i vecka 4-8, sen i vecka 14 och dagen då vi gifte oss och då var jag i vecka 21. Men bebis lever! Sparkade alldeles nyss så där är jag inte orolig, men HAR varit! Klippkort på gyn och vul/ul. Ska göra mitt sjätte ul nästa vecka! Då är det 3d/4d. Sen får det vara stopp med det...

Angående min syster.. Hon har varit snäll idag.. Eller så snäll som hon kan vara, hon inväntar att jag ska få massa bristningar! Det frågar hon om varje dag. och nu när vi var ner till relaxen här på hotellet så kommenterade hon min ENORMA mage och hur spänd den var. Sen skrattade hon i morse när halva foten var uppsvälld.. Ja, idag är en SNÄLL dag.. Jag försöker säga att bara för att magen är stor så är jag inte jättestor, jag har ju bara gått upp litegrann.. och det är hon faktiskt lite imponerad av!

Angående min man: han vet att jag är glad i honom! Han var så snäll i morse och tog min väska för jag får INTE bära tungt! Hans pappa har lyckats få Daniel att bli jätteförsiktig. Får inte ens bära kassarna från ica om jag inte åker själv vill säga. haha. Har iaf sagt att både jag och WT i magen längtar efter honom och att jag älskar honom så han vet vad jag tycker, tänker och känner! =)

Odd:
Fy vad du går igenom! Jag har hela tiden trott att du haft det som min mamma, barn som dött som små! Men måste nästan vara ännu mera hemskt att veta att de lever och har det förhållandevis bra! Då vet man att sina älsklingsbarn inte får vara hos en!

Jag kan inte förstå din sits, men ändå förstår jag nog mycket ändå då mina föräldrar "förlorade" oss barn. Vi blev LVU-placerade 1995. Sara var 12, jag 10, min bror 9 och min syster 4. Ingen av oss fick flytta hem igen! Min mamma fick sedan Sandra 97 och hon blev placerad 01.... Sen har vi Tobias, som föddes 1989 och dog dagen efter, och slutligen Linda som föddes 1996 i augusti och dog i plötslig spädbarnsdöd i oktober samma år.

Jag vet hur det är att vara inblandad i en sån härva. Jag förstår hur det är att inte bo med mina biologiska föräldrar och jag förstår vilket helvete det är att få tillbaka sina barn, pappa lyckades aldrig!

Jag mådde jättedåligt när Elin och Daniel började kalla sina fosterföräldrar för mamma och pappa... Jag kallade inte ens mitt fosterhem som hem utan "hos Börje och Birgitta"...

Klart att din lilla bebis lever fortfarande! Det är ju bebistråd nu! och inga fler jobbiga mf/ma/x att genomleva!

Idag har jag gått in i sjunde månaden! =) 85 dagar kvar till bf!

Var in på statoil idag när jag jobbade. och då försökte kassörskan skämta till det lite om min mage.. Hon frågade om jag hade tid att vänta på kassakvittot eller om det var dags för bb. Jag sa att ännu har jag gott om tid! Då frågade hon hur lång tid det var kvar och hon tappade hakan när jag sa att det var två månader! Inte för att jag var så stor sa hon utan för att min mage är så långt ner, dvs nersjunken, som brukar hända strax innan en förlossning! Och jag håller med, kollar jag på andra gravida så är magen mycket högre upp än den är på mig. Men den sparkar och jag har inte ont så jag oroar mig inte, det är väl såhär min gravidmage faktiskt ska vara! :)

Tack!
Jag har inte heller något emot att få kommentarer, förutom i Egypten då! Jag blev stoppad på gatorna "bebe?!" och så när jag är snäll och svarar "boy or girl" och när jag inte vet så blev de sura. haha.

Jag har räknat med att bli stor för jag vet hur min mamma såg ut (hon födde visserligen 7 barn) och pappa blev alldeles paff i måndags när han såg mig för första gången på 7 veckor för min mage är väldigt olik mammas.. haha.

Ja ta på magen får de inte göra. Visserligen gör min svärfar det, han är nog mest intresserad av bebisen.. Mer än både mig och Daniel. haha. Han kommer och tar på den och säger "mitt barnbarn".. haha. Men det kan jag ta, så länge ingen annan kommer och tafsar. haha.

TACK! Du är så snäll! Men jag är lite stolt faktiskt, men mycket har nog vågen att göra i det hela... Att jag kan vara så rund och ha så stora bröst (gått från 75DD till 80G) på 2.5 kg. haha.

Kramis

Jag smörjer in magen med babyolja! Jag bestämde mig för att använda sånt man kan ha till nytta sedan. Har smort sen vecka 20 tror jag! Brösten smörjer jag också in, men bara vårtgårdarna då jag flagnar som en tok på de och bröstvårtorna. Varför gör man det? Här väntar jag på att de ska ändra färg, har gjort det på ringen längst ut, men resten är grisrosa så är inte snyggast just nu direkt!

Jag tycker oljan går in fortare in i huden än hth hudlotion som jag använder annars på övriga kroppen. Man är inte kladdig för fem öre.. Jag är iaf nöjd med babyolja! och kommer fortsätta med det.. :)