Ålandstråden

Jag hoppar på igen :) Bra att du tog tag i det och startade upp en ny.

Det är ju så länge sen sist, ska vi köra en liten presentation?

Man kan ju berätta det man känner för.

Jag heter Jenny och fyller 31 år nästa vecka (hjälp vart har tiden tagit vägen, känner mej som 25 ;)) Jag är gift sen -06 med en underbar man. Vi bor i saltvik med våra 4 barn -98, -03, -06 och -08. Till familjen hör också 2 kaniner och 1 islandshäst. Lite om mej, mer kommer säkert fram senare.

Nyss hemkommen från stallet. Jäkla skitväder men jag är så tacksam att det finns tillgång till ridhus såna här dagar. På söndag ska jag rida hästorientering vilket ska bli jättekul.

Mina intressen består inte så förvånande till största del av hästen och datorn. Jag älskar att scrappa och pyssla när orken och inspirationen finns. Så mycket mer finns det inte tid till när man har hus och 4 barn. Egentid får jag gott om numera när jag är till stallet 4-5 dagar i veckan.

För min del är det helt färdigt med barn och det känns så skönt att för första gången i livet inte ha suget efter flera barn. Visst finns det småsaker jag saknar och gärna skulle göra om och om igen men flera barn, nä det vill jag inte ha och orkar inte med. Min äldsta blir ju 12 år i höst och min minsta 2 år på samma dag så det känns skönt att få egentid igen efter så många år med bebisar/smånbarn m.m.

Så nu har jag min nya "bebis" nämligen hästen att få tiden att räcka till åt. Sen ska jag ner lite till i vikt (har gått ner 44 kg nu) och efter det få i väg remisser till div operationer. Så jag känner att nu vill jag lägga energi på mej själv istället för flera barn.

Sen mår jag för dåligt för att orka med flera barn också. Efter operationen förra våren så har något hänt så jag blivit deprimerad. Fast läkarna tror inte det är "riktig" depression men att det blivit för mycket med allt typ utmattningsdepression så nu ska jag försöka komma tillbaka till rätt spår igen. Kanske inte konstigt att det blivit för mycket när jag varit hemma i 12 år, 4 barn i varierande åldrar, en gbp-op vilket påverkar både fysiskt och psykiskt, sköldkörteln som först nu efter 4,5 års medicinering är på rätt sen några veckor tillbaka och en del till. Så att skaffa fler barn i den sitsen är inte rätt mot någon, allra minst barnen som finns och det barnet.

Det var meningen att jag skulle vara hemma med minsta pojken tills han blev 3, precis som jag varit med de andra barnen men det funkar inte så han blev snabbinskolad och nu går 3 yngre barnen på dagis till midsommar då mannen får semester. Jag ska kanske bli sjukskriven så barnen kan gå på dagis i höst och jag kan spendera tid till att komma tillbaka.

Jag är iaf enormt tacksam att jag har den mannen jag har och att han orkar hålla igång allt. Hm kanske lite för mycket info egentligen men men. Så om det kommer några irriterade svar/inlägg av mej kan ni väl försöka tänka att jag har en urusel dag.

Vi har varit gifta i nästan 4 år och det var helt underbart :) Lagom stort med ca 70 gäster tror jag det var. Vi tänkte som så att vi ska bara gifta oss en gång i livet så då gör vi det ordentligt. Så vi hyrde solbacka, bjöd på 3 rätters (inkl tårtan efter) och efter maten var det dans och fri bar.

Dock kan jag inte rekommendera någon att gifta sig höggravid (jag var i 8e månaden...), speciellt inte en varm sommar som det var -06. Visserligen var inte sonen planerad utan det var meningen att han skulle bli till efter bröllopet i juli men han hade lite brottom tydligen och kom till i december redan. Visst kunde vi ha skjutit upp bröllopet ett år men allt var bokat, inbjudningarna var färdiga och skulle skickas osv så vi tyckte att vi kör på ändå.

Tivolit här tänker inte vi fara på. Svärmor skulle ev. ta sonen på 3 år med dit så han ska få åka lite. Flickorna ska vi ta med till Grönan istället.

Jag tittade på vigseln och dom verkar vara väldigt kära. Jag blev förvånad att dom kunde vara så avslappade i kyrkan att dom tom pratade några ord ibland. Själv skulle man ju varit livrädd med så mycket folk i kyrkan samt att det sändes i tv framför väldigt många människor.
När dom tittade på varann och pratade mindes jag hur det kändes för 4 år sen, den lyckan och kärleken jag kände då och jag känner än idag. Det är något alldeles speciellt :)

I sommar blir vi nog mest hemma, sen en del på stugan på kökar, till grönan och så tänkte vi fara upp till hudiksvall ca 5 dagar till makens släkt. Jag har hästen att sköta och rida fram tills början/mitten av juli då hon får sommarledigt 4-5 veckor. Visserligen kommer jag nog att fara till henne kanske ett par gånger i veckan ändå men det blir inte lika mycket och länge som nu.