30+ väntar barn i mars i stockholms innerstad?

Jag vet inte huuur många gånger jag läst ditt inlägg saltis - blir helt rörd varje gång! Eftersom jag inte har några barn ännu så är jag ju ff i det där stadiet där man bara hör "det går inte att föreställa sig" o s v, så jag försöker inte ens :)

Oh, herre! Jag tror nog också att det här är "normaltillståndet". Skulle ju kunna tänka mig vara gravid flera månader till för att jag är så livrädd för vad som komma skall... Det ska komma hit en människa, med en egen personligthet, och bo med oss! Trots att man burit på det lilla pyret i flera månader redan kan man ändå inte föreställa sig vem det är. Och inte vet jag nåt om bebisar heller...  Men ni i tråden hinner ju öva lite innan det är dax för mig, så jag har ju några trygga stammar att luta mig mot när stormarna viner :) Och lilla pyret kan säkert lära mig ett och annat också - som ni skrivet ni som hunnit vara med <3

Vad härligt förresten att sova hela natten. Njuuuut! Jag vaknar endera av att jag gnyr när jag försöker vända mig (och bäckenet gör ont), eller av halsbränna (flera Novalucolkartor bredvid sängen) eller av att jag snarkar(!). Och det är ju ingenting mot för vad som kommer sen. Jag oroar mig redan massor för bebisen och dess hälsa, så jag kommer säkert bli en såndär o-cool mamma som hela tiden måste springa och lyssna om bebisen andas, och inte kan sova själv för att jag måste lyssna att den andas... Nu vet jag ju att den får det syre den behöver i alla fall, och att den får i sig näring, hahaha!

Ojojoj, ska in till jobbet idag - självklart veckans hittills kallaste dag. Kanske dax att lämna frukostbordet och försöka sig på att se ut som folk :) Jag har ju dessutom redan pepprat tråden med inlägg, hehe.

Haha, jag sa de redan när vi fikade och du lämnade vagnen utanför - du är cool!
Jag vill vara cool, och hoppas-hoppas att jag inte alls ska känna behovet att springa och lyssna att bebisen andas o s v. En av mina kollegor har tre barn, och de två första hade andnings-stopp och fick ha andningslarm. Även den tredje hade andnings-stopp och fick ha andningslarm, men det var en prematur, så där känns det inte lika "dramatiskt", eller "oväntat" eller vad jag ska använda för ord... Tror att det är sånt som gör att jag ens får de här tankarna, för de två äldsta barnen var i övrigt helt friska.

Oj, jag kanske skulle ta och prova vårt badkar?! Vi har bott här snart ett och ett halvt år men jag har hittills inte badat! Är ingen riktig badare. Tar oftast för varmt vatten och blir svimfärdig rätt snabbt och kan inte koppla av heller. Har tidigare inte känt mig särskilt stor eller klumpig (men däremot tyckt att jag ser stor och klumpig ut, haha) men idag: ojojoj. Jag verkligen vankade! Receptionisten på jobbet t o m hängde ut genom luckan och tittade efter mig och konstaterade att det inte var så långt kvar nu, hahaha! Kanske skulle ta mig ett bad och se om man känner sig lite smidigare i vattneta i alla fall... Har nån varit på nån simning där man inte är den enda som ser ut att ha svalt en badboll? Funderar på att gå till nån bassäng för att får röra lite mer på mig än man kan i ett badkar, men vet inte alls var man kan göra det nånstans. Har för mig nån gick på vattengympa eller nåt..? Kanske inte läge att påbörja nån kurs nu, men att bara gå och få röra lite på sig vore skönt; jag får/kan ju liksom inte ens promenera nu.

Vad mysigt förresten att ha en granne att gå och fika hos; i vårt hus är vi definitivt yngst. De som har barn har barn i skolåldern, men de flesta av grannarna är pensionärer, eller närmar sig i vart fall pension.

Vi har inte skaffat nåt babyskydd. Vi har ju ingen bil, och nästan inga av de vänner vi umgås med har bil heller. Enda gångerna vi kommer åka bil är när vi hälsar på mina föräldrar (och då är det kanske smidigare att hyra över helgen där?), eller när de ev kommer hit, och om vi ska ut och åka taxi. Känns så dumt att lägga ut tvåtusen på ett babyskydd, men ska vi ha ett så vill vi inte köpa begagnat av nån vi inte känner, och de vi känner har hunnit lova bort sina alternativt har själva lånat dem. Dock antar jag att man "måste" ha ett babyskydd för att kunna ta sig hem från BB..?

Åååååh, vad härligt! Jag dööör! Hon är nästan en månad nu..?

Förresten; skönt med hjälp på tåget. Jag vågar ju inte förlita mig på det (även om man hoppas) och därav alla vagnar :)

Usch, vad jobbigt med kliet! Tur att ni inte reklamerat soffan :) Här hemma ser det faktiskt helt motsatt ut; jag har samlat ihop typ alla kuddar jag hittat och byggt upp nästan som ett litet (stort?) fågelbo i sängen. Känner av både halsbränna och nästäppa så försöker sova någorlunda högt med huvudet, sen vill jag även ha kuddar mellan knäna, och för att slippa släpa dem med sig över när man vill vända sig har jag minst en på vardera sidan. Till det har jag en såndär resenack-kudde som jag trär runt ena låret, samt en liten typ dekorationskudde som också passar mellan knäna. I vanliga fall är vår säng bäddad med totalt fyra kuddar, men nu har jag hämtat dit, få se.. två till vanliga, en enorm, nack-kudden, minikudden, och så snor jag sambons ena vanliga sovkudde också... Det är ganska uppenbart när man kommer in i vårt sovrum, på vilken sida preggot sover i alla fall, hahaha! 

Men inatt har jag knappt sovit nånting alls och är också trött, trött, trött som ni andra. Har fått molande förvärkar, och så fort jag fick höra att det var förvärkar så börjar ju hjärnan spöka för en! Har såklart drömt att jag gick ensam hemma och att det kom ut ett litet flickebarn - i byxorna! Nån ambulans kom inte heller på flera, flera timmar trots upprepade telefonsamtal till 112. Vaknade såklart alldeles svettig (kan det ha varit drömmen eller kanske alla kuddar som jag ligger riktigt nedbäddad i?). Ja, ni kan ju gissa hur det gick att somna om efter det - och dessutom fortsatte molvärken i magen att komma till och från. Huvudet är fortfarande ruckbart, men jag känner också av att det ilar till långt ner när den bökar. Dock mer än en månad kvar här ju...

Den här veckan har jag inplanerat ett projekt per dag, vilket verkar vara max vad min kropp orkar med just nu. Igår gick jag fram och tillbaka till Mama Mia (hade inget busskort) vilket normalt är en tolvminuterspromenad, och idag var jag på vippen att ta mig till sjukgymnasten utan strumpor för jag fick knappt på mig dem, och sjukgymnasten tittade väldigt medlidsamt på mig när jag skulle försöka ta mig från väntrummet till hennes rum - i anslutning till väntrummet. Ja, herre! Känns ju som om min kropp är sådär hundra år ibland! Om ni planerar in nån fikaträff, så hoppas jag kunna ansluta - om kroppen vill...

Kram på er!

Haha, ingen fara; jag skrattar själv åt att en så naturlig(?) sak som en graviditet kan göra en såhär. Jag kan bjussa på en annan härlig bild; när jag hasat mig in till sjukgymnasten - notera f ö att man måste ha sånadär blå plastskoskydd på fötterna också, och tänk hur det ser ut när dessa ska på en morgon man knappt får på sig sina strumpor - och lyckats slå mig ner på en stol, med byxorna vid knäna, ett blå-svart blåmärke på ena vinterbleka låret efter förra omgångens akupunktur (som visst råkade ta precis i ett blodkärl), tröjan runt ekvatorn, trosorna på halva rumpan, så ska nålarna i. Två på insidan om vardera lår, fyra i korsryggen - och i dag slog vi även till på en i svanskotan! Vet ni hur långt ner svanskotan sitter?! Ja, just det - försök sätta en nål där ni :) Sen ska nålarna snurras med jämna mellanrum också. Snacka om att jag inte kommer behöva känna mig särskilt blyg sen vid förlossningen; jag övar ju blottning hos sjukgymnasten två gånger i veckan :P

Apropå semla *mums* (Tösses går heller inte av för hackor - jag fick ett stämpelkort som jag hittills bara har en stämpel på dock) så var vi hos barnmorskan igår. Den blivande modern har bara gått upp 700 g på tre veckor, men hoppsan vad bebisen verkade ha vuxit. "Den fyller ut magen fint" som barnmorskan sa... Hon tyckte nog inte att semlor var nån vidare idé; åtminstone inte varje dag som jag har ätiti semla sedan förra tisdagen... Men vad gör man?! Alla vill ju bjuda en på semlor nu när man är så rund och go' ;) I fredags t ex, kom min kära sambo hem med två semlor till mig från min chef! Man blir ju inte lite rörd... I helgen hade vi dessutom lite svärföräldrar här, och bjöd på, just det, semlor! Igår kom min bästa vän förbi på frukost/fika, och vad har hon med sig?! Jo, semlor! Kanske inte för inte som bebisen är beräknad till just fettisdagen :P

Vad lustigt att flera funderat på det där med om bebisen kan vara ledsen och skrika eller gråta i magen. Jag kom fram till att den nog inte behöver signalera så mycket eftersom den har alla behov tillgodosedda "runt hörnet" liksom. Det är ju det som oroar mig efter förlossningen; då ska man ha koll på att den är torr, mätt, inte för varm, inte för kall, andas o s v. Nu går det ju liksom av sig själv, utan att jag behöver göra nåt :) Men angående just luft så pratade min mamma nåt om pruttar. Jag tycker att det inte heller borde gå, eftersom det ju krävs luft även för det... Men Sigrid är ju ute och andas luft i alla fall, så där borde det ju kunna bli lite luft i magen. Stackars liten... Håller tummarna för att Minifomen hjälper - och det verkar ju nästan så :)

Herreg*d, varför envisas jag med att skriva så långt. Jag orkar ju inte själv läsa så här långa inlägg....

Jag har funderat på det där med babynest, men kan absolut inte bestämma mig... Känns så onödigt att köpa en massa som jag inte vet om det är nåt vi kommer att ha användning för. Hoppas att bebben ska vara supernöjd med spjälisen, men tänker även att ett babynest i spjälsängen kan göra den mer ombonad för en bebis, och därmed kanske lättare att få bebisen att sova i spjälisen..? I helgen säger världens sötaste blivande far: "Ska vi inte ha en moseskorg?" Så kan man lättare ta en sovande bebis med sig runt i lägenheten på dagarna - om man får den att sova... Vårt sovrum - där vi tänkte ha spjälisen - ligger nämligen i ena änden av lägenheten, medan vardagsrummet och köket - där man normalt är när man är vaken - ligger i helt andra änden. Har dock fått en gammal mjuklift som vi tänkte kunde användas både i vagnen och som extrasäng här hemma, så man kanske ska avvakta med köp av babynest eller moseskorg tills man vet mer vad man vill ha. Blir det en skrikbebis kommer jag nog vilja ha nån såndär vagga som man hänger upp istället, typ babyro. Jag har ju dessutom skaffat bärsjal (en sån man inte behöver knyta). Oj, den måste jag komma ihåg att packa i BB-väskan :)

Min mamma tycker visst att vi ska ha sånt där plastat lakan, och har köpt det till bebisen. Precis som Ninus tänkte jag faktiskt lägga det på min sida av sängen när det börjar närma sig. Känns inte så kul om det skulle komma en massa fostervatten i nya bäddmadrassen... Och svettas gör jag ju ändå bland alla mina kuddar, haha!

Jag känner att jag börjar boa för fullt nu. Ska ju jobba hemma då jag inte klarar att ta mig till jobbet längre, men här hemma finns ju en massa saker att fixa med som lockar och drar... Idag har jag plockat isär mjukliften i typ molekyler för att kunna tvätta den innan bebisen kommer, och så började jag pilla med klädseln till sittdelen till den begagnade vagnen vi köpte (och som bebisen alltså inte lär använda det första halvåret) och i detta nu hänger hela sittdelsklädseln på torkställningen i badrummet och droppar *hoppsan*

..och apropå boa: LadyMy, du skrev att du hade köpt en nappflaska som du gillade bättre den här gången. Jag hoppas ju att amningen ska funka men skulle den inte göra det så tänkte jag att man kanske ska ha en flaska, men jag hade aaaldrig kunnat ana att det var en sådan djungel  Har du tips? Om man hamnar där känns det inte som att man orkar tröska igenom flaskdjungeln...

Har för mig att du hade skaffat napp också..? Får man prova sig fram, eller finns det nån som är "bättre" att satsa på?

..och så låg ju du i den "gamla" sängen dessutom ;)

Spännande med föräldragruppsträff :) Vi pratade lite om BVC med vår barnmorska i måndags, och hon tyckte vi kunde lista oss hos Mama Mias "nya" BVC med familjeläkare och allt. Nån som kommit i kontakt med dem? (De öppnade förvisso nyss.)

LadyMy: Jag tycker att mitt smaksinne är väldigt opålitligt snarare. Sånt som jag kunde äta tidigare i graviditeten smakar inte alls som förut. Hade en fryspaj som gick ner även under min mer illamående period, men den smakar inte längre likadant som då (men de kanske bara gjort om receptet..?). Nu vill jag inte alls ha den (och sambon som köpt hem några så jag ska slippa stå och laga mat med foglossningen nu när jag är hemma på dagarna). Samma med avokadosushin som jag åt två dagar i veckan under en period - nu får jag nästan avsmak bara jag tänker på den...

Men jag är ju en månad efter dig också, så det där med beska kanske jag också kommer märka av senare..? Fast det är inget jag hört nåt om tidigare, mer än att man allmänt under graviditeten kan tycka att saker smakar annorlunda än tidigare.