• skalbagge

    BF maj 2011

    Jippiiie, plussade i morse! Fick missfall i Januari och sen dess har allt varit en lång väntan! Men nu äntligen!!!!! Hoppas nu allt går som det ska.
    Fler som har BF i maj 2011?


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-10-08 18:07
    www.familjeliv.se/Forum-2-113/m54133732.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-10-29 17:47
    OBS!!! BF listan ligger här!!!!!!

    www.familjeliv.se/Forum-2-14/m54731404.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-04-18 19:34
    www.familjeliv.se/Forum-11-401/m58478407.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-04-18 19:36
    Bebistråden längts ned
  • Svar på tråden BF maj 2011
  • Muffe80

    Jag TROR att du kan få missvisande siffror om du nu har varit där för tidigt, de säger ju att man ska ha gått 11 fullgångna veckor helst , eller hur? kanske är risken inte så hög trots allt?
    Du kan inte göra om KUB om en vecka istället för moderkaksprov då?

  • Kottemor
    Muffe80 skrev 2010-11-09 21:00:18 följande:
    Jag TROR att du kan få missvisande siffror om du nu har varit där för tidigt, de säger ju att man ska ha gått 11 fullgångna veckor helst , eller hur? kanske är risken inte så hög trots allt?
    Du kan inte göra om KUB om en vecka istället för moderkaksprov då?
    Det är det jag undrar om man inte kan få, helt ärligt så är ju blodprovet tidigt taget också med facit i hand.

    Ska ta kontakt med barnmorskan som gjorde testet idag och höra lite mer... tycker det finns många om och men för att lita på resultatet.
    Jag betvivlar inte att jag har en ökad risk, men frågan är om den är så stor som jag fått bedömt det idag...
  • morotsland
    Kottemor skrev 2010-11-09 20:52:23 följande:
    Tack

    Så du har gjort moderkaksprov, gjorde det ont? Eller det är snarare den egna oron som gör ont och inte själva provet? Tog det lång tid innan du fick svaret på provet?
    Gjorde du det pga. dåligt värde på Kub test? Får jag fråga, jag vill inte tvinga dig att svara!
    Det känns som jag verkligen måste berätta för chefen, min frånvaro kan ju väcka frågor annars... 

    Själva missfallsrisken skrämmer mig inte lika mycket som DS risken, vet inte varför egentligen... 
    Kanske för att jag inte ër det som ett alternativ att inte göra moderkaksprov, jag måste ta risken..

     
    Nej, jag tyckte inte att det gjorde så ont. De sticker in en smal spruta så det är ju ungefär som att ta en vanlig spruta, dvs det känns lite obehagligt men är egentligen mer obehagligt psykiskt än vad det gör ont fysiskt. Så det hjälper att slappna av och ha sällskap. Och det gick snabbt de gånger jag gjort. 
    Jag har gjort pga sjukdomsbild i släkten som eventuellt är ärftlig. Det tar en vecka att få svar om man ska kolla DS och de andra vanligaste avvikelserna och 2-3 veckor om man gör en fullständig kromosomanalys. 

    Det är hemskt att vänta på svar. Samtidigt skönt att de kan kolla så pass tidigt.
  • Kottemor
    morotsland skrev 2010-11-09 21:11:43 följande:
    Nej, jag tyckte inte att det gjorde så ont. De sticker in en smal spruta så det är ju ungefär som att ta en vanlig spruta, dvs det känns lite obehagligt men är egentligen mer obehagligt psykiskt än vad det gör ont fysiskt. Så det hjälper att slappna av och ha sällskap. Och det gick snabbt de gånger jag gjort. 
    Jag har gjort pga sjukdomsbild i släkten som eventuellt är ärftlig. Det tar en vecka att få svar om man ska kolla DS och de andra vanligaste avvikelserna och 2-3 veckor om man gör en fullständig kromosomanalys. 

    Det är hemskt att vänta på svar. Samtidigt skönt att de kan kolla så pass tidigt.

    Mannen får följa med som sällskap, annars har min syster erbjudit sig om mannen inte pallar se på det. Det måste vara lika skrämmande för den stackars mannen, som sitter sidan om och inte kan göra så mycket för en, mer än att lugna.


    Jag ska fixa det här, det är bara att bita ihop! Jag måste, jag måste!!


    tack för dina svar! Kram

  • Muffe80

    blodprovet skall tas efter minst 9 fullgångna veckor för att visa rätt. när tog du ditt?

  • Sofi 79
    Kottemor skrev 2010-11-09 15:20:26 följande:
    Ledsen

    Var och gjorde KUB i morse och det gick inte som vi hade hoppats på.
    Fick risken 1:30 för att få ett barn med DS.... Det var både mätnignen av nacksplaten och blodprovet i som var dåliga och gav resultatet.
    Så nu ska jag genomgå moderkaksprov nästa tisdag och allt detta skrämmer mig!

    Risken att få missfall efter ett moderkaksprov är 1:100, och risken att få ett DS barn är 1:30, vi valde därför att genomgå moderkaksprov. Sen visar det sig att min moderkaka sitter i framvägg och därför kan det vara svårt att genomföra provet, och då måste det istället bli FVP, en då får vi vänta ytterligare någon vecka...

    Det som gör mig lite förundrad är att fostret var precis 45mm om hon mätte en gång ,och dom andra gångerna var det under 45mm. Jag var enligt beräkningarna "bara" i vecka 11+1 och inte i 11+6 som vi trodde enligt SM.
    Och vad jag har förstått av vad jag kunnat läsa mig till, är att man inte ska göra KUB innan v. 11+3 eller en storlek på fostret på 45 mm.

    Jag förstår ingetting och känner mig verkligen som om jag bara vill gräva ner mig i sanden och gömma mig...
    Mår jättedåligt och känner verkligen inte för att sitta här på jobb för att "hålla skenet upp"
    Funderar på att berätta för min chef, och sjukskriva mig någon dag.... vill bara gråta
    Vilket tråkigt besked!
    Men.
    Min kompis fick också jättedåliga värden, undrar om det inte var 1:15 eller så. Men fostervattensprovet gav inga tecken på kromosomfel och för några veckor sen födde hon en alldeles frisk liten pojke.
    Så ingenting är över bara för att de första värdena är dåliga. Kom ihåg det och ta inte ut någonting i förskott!
    Kram
  • Sofi 79

    Sen går ju inte världen under för att man får ett barn med downs. Många vittnar ju om vilken glädje de får av sina barn och hur tacksamma de är över att ha fått tillgång till en värld som vi "vanliga" normalt inte tar del av.
    Det sagt med all respekt för att man naturligtvis vill ha ett friskt barn. Jag är inte säker på att jag skulle behålla ett barn om jag var säker på att det hade downs, men å andra sidan vet jag heller inte om jag skulle palla att ta bort det om det också fanns chans att det var ett helt friskt barn.
    Jag är 31 och har inte gjort KUB. Min barnmorska tyckte inte att vi behövde det eftersom jag inte har några riskfaktorer och har ett friskt barn sen innan och min man har två friska barn.

  • Fröken Löken
    Kottemor skrev 2010-11-09 20:55:53 följande:
    Nej, hade jag varit 28 hade jag inte heller gjort provet.

    Jo nojja är jag oxå bra på, som säkert märks! Skäms
    Men jag har nog en giltig anledning just denna gången...

     
    jo tyvärr är det väl så!!
  • Fröken Löken

    vi var och lyssnade på hjärtljuden idag!! HELT FANTASTISKT!!
    Det bor någon där!!!!
    160 slag per minut vilket var helt normalt!!
    Lät lite som ett ånglok som for fram...
    Nu längtar vi bara ännu mer till 2/12 då vi ska på RUL!!!!!!!

  • Kottemor
    Sofi 79 skrev 2010-11-10 09:24:21 följande:
    Vilket tråkigt besked!
    Men.
    Min kompis fick också jättedåliga värden, undrar om det inte var 1:15 eller så. Men fostervattensprovet gav inga tecken på kromosomfel och för några veckor sen födde hon en alldeles frisk liten pojke.
    Så ingenting är över bara för att de första värdena är dåliga. Kom ihåg det och ta inte ut någonting i förskott!
    Kram
    Jag har läst om många som har fått dåliga värde, men efter mkp eller fvp har dom fått positiva besked.
    Så jag försöker idag att tänka att jag inte ska måla fan på väggen innan vi vet helt säkert.
    Men det är lättare sägt än gjort.. Obestämd
    Sofi 79 skrev 2010-11-10 09:31:38 följande:
    Sen går ju inte världen under för att man får ett barn med downs. Många vittnar ju om vilken glädje de får av sina barn och hur tacksamma de är över att ha fått tillgång till en värld som vi "vanliga" normalt inte tar del av.
    Det sagt med all respekt för att man naturligtvis vill ha ett friskt barn. Jag är inte säker på att jag skulle behålla ett barn om jag var säker på att det hade downs, men å andra sidan vet jag heller inte om jag skulle palla att ta bort det om det också fanns chans att det var ett helt friskt barn.
    Jag är 31 och har inte gjort KUB. Min barnmorska tyckte inte att vi behövde det eftersom jag inte har några riskfaktorer och har ett friskt barn sen innan och min man har två friska barn.
    Nej, världen går säkert inte under, men det ställer mycket på kant.
    Vi har tagit beslutet att ta bort barnet om det visar sig vara sjukt i DS, detta för att vi har två barn sedan tidigare. 4,5år och 6 år gamla pojkar, den yngsta sonen är född med en förtidig suturslutning av sin skalle och blev opererad för detta när han var 4,5månad. Operationen är inte helt lyckad och nästa vecka ska vi träffa neurokirurg och platsikkirurg för att bedöma om operation ska göras nu eller kan avvakta. Därför känner vi att det inte finns utrymme i vår familj för ett barn med DS.
    Hade detta varit vårt första barn vet jag inte vad vi hade gjort, då hade det nog inte varit lika självklart att ta bort det.

    __________________________

    Jag ringde chefen idag och berättade allt, att jag behöver ett par dagar ledigt och inte orkar mer just nu (har haft mkt annat strul senaste tiden), . Han förstod mig till fullo och sa till mig att vara hemma minst en vecka. Sen fick jag känna hur jag mådde, var jag inte redo att gå tillbaka innan vi fått beskedet om barnet är friskt eller inte, så vill han att jag sjukskriver mig längre. En underbar chef, men hjärtat på rätta stället!